HISTORIA. I dag den 6 november firas Gustav Adolfsdagen till minne av hans dödsdag 1632 vid slaget vid Lützen. Det är egentligen inte helt rätt dag, eftersom Sverige på den tiden hade juliansk kalender. Enligt den gregorianska kalendern, som vi numera följer, dog Gustaf II Adolf den 16 november.
Gustav II Adolf är mest känd som den som grundlade det svenska stormaktsväldet som skulle göra landet till en av Europas största och ledande nationer under den tidigmoderna perioden. Han anses vara en av världshistoriens främsta fältherrar, då han förnyade krigskonsten vilket har gjort honom känd som ”den moderna krigföringens fader”. Hans gärningar avgjorde den politiska och religiösa maktbalansen i Europa, men under hans tid reformerades även landets styrelse. Han hedrades år 1633 av Sveriges riksdag med namnet Gustav Adolf den store. Han kallades också Lejonet från Norden.
Gustav Il Adolf var endast 17 år när han tillträdde som regent och fick avge en kungaförsäkran utformad av Axel Oxenstierna. Sverige låg i krig med tre länder – Ryssland, Polen och Danmark. Läget var hotande för den unge kungen och mot den bakgrunden har hans snabba framgångar inom administration och ekonomi samt i de olika krigen tett sig desto märkligare. Men Karl IX hade berett vägen för sin son. Adeln hade tuktats genom Linköpings blodbad och inom landet ifrågasattes inte Gustav Adolfs arvsrätt.
Ändå vore det fel att inte betona Gustav II Adolfs stora insatser. Han förändrade Sveriges ställning inrikespolitiskt och utrikespolitiskt mer än kanske någon annan gjort. Han hade ett snabbt intellekt och stor förmåga att klara kriser.
Inrikespolitiskt var det avgörande att han valde att samarbeta med Axel Oxenstierna och adeln i stället för att ta strid. Därigenom fick han hjälp med det omfattande administrativa reformarbete som han inledde både på det militära och det civila området. Län och landshövdingar, regementen och överstar inrättades och utsågs. Inte mindre än 24 platser fick stadsrättigheter under hans regeringstid – bland dem Göteborg.
Gustav II Adolf har dock främst gått till historien som den store krigarkungen. Han reformerade armén och byggde upp flottan. Efter att ha avslutat de danska, ryska och polska krigen gav han sig in i det som senare skulle kallas trettioåriga kriget.
Många har diskuterat avsikterna med de många krigen. En del har försvarat dem med att de var nödvändiga på grund av att det svenska kärnlandet annars var hotat, andra med att kungen var starkt troende och drevs av en religiös övertygelse då han bekämpade katolikerna. Men det finns också de som ansett att motiven var ren erövringslusta och en glädje i att i spetsen för den svenska armén briljera på de europeiska slagfälten. Han ville göra Sverige större och dessutom spela en central roll i den europeiska politiken, kanske som tysk kejsare.
Två år efter det att han landstigit i Pommern stupade Gustav II Adolf i slaget vid Lützen den 6 november 1632.
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
- Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
- Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
Idag äts Gustav Adolfsbakelsen för att hedra minnet av kung Gustav II Adolf. Traditionen att äta en bakelse den 6 november har även spridits till Finland framförallt bland finlandssvenskarna, som då firar Svenska dagen, instiftad 1906 och som sedan dess har fungerat som ett slags nationaldag för Finlands svenskspråkiga befolkning.
Wikipedia – Gustav Adolfsbakelsens historia:
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gustav_Adolfsbakelse
Gustav Adolfsbakelsen firar 114 år, skapad av det klassiska konditoriet Bräutigams i Göteborg:
https://www.gp.se/nyheter/s%C3%A5-firar-g%C3%B6teborgarna-gustav-adolfsdagen-1.20055387
Är det svårt att få tag 6 novemberbakelser?
De finns om man letar lite. I år på ICA i 2-pack. Kan se lite olika ut. I år var det en sockerkakstyp med mousse men kungahuvudet i choklad är alltid detsamma.
Tydligen låg Königsberg under vatten enligt kartan
Pettersson. Vi ska nog nöja oss med att konstatera att slaget vid Lützen ägde rum den 6 november 1632 enligt svensk tideräkning. 1632 skilde det 10 dagar mellan den julianska och den gregorianska tideräkningen. I dag skiljer det 13 dagar. Och mer lär det bli.
Här finns en bra sida för den som vill fördjupa sig den svenska almanackans historia:
Högtider och traditioner: https://svenskahogtider.com/2013/06/26/vilket-ar-bytte-sverige-till-den-gregorianska-kalendern-den-nya-stilen/
Som det framgår av artikeln så försökte Karl XI genomföra en förändring. Karl XII försökte också införa nya decimala enheter för längd, yta och volym av olika slag. Dessutom ville han en ny enhet för valuta. Men innan han hann komma till skott blev han skjuten till döds.
Var slaget vid Lützen på en tisdag eller en fredag? Vem som sköt Karl XII därom tvista de lärde. Men vilket datum och vilken veckodag var det?
Vi är en stormakt i humanitet idag. Vi försörjer lata/kriminella från jordens alla hörn.