Musik vs musik

De flesta svenskar har säkert någon anknytning till musik, antingen som åhörare eller som utövare. Media spelar en stor roll när det gäller att erbjuda musikintresserade svenskar låtlistor med och reportage om olika artister och musikstilar. Nedan följer en liten reflektion över det som hyllas och det som ratas.

80-talet bjöd på två musikgenrer som stod långt från varandra, som älskades av den musikintresserade världen och som hanterades olika av medierna. Jag talar om pudelrocken och hip-hopen. Två helt skilda genrer och musikstilar som i grunden byggde på videor och texter med anspelning på samma teman. Lättklädda kvinnor och sex. Då hyllades hip-hopen som exotiskt, fräscht och innovativt, samtidigt som pudelrocken (en gren av hårdrocken) fick utstå kritik för sin kvinnosyn och sexistiska framtoning.

I lilla Sverige har vi två andra genrer som röner olika uppmärksamhet i mediala kretsar och som därför behandlas olika. Jag talar om gangster-rap och det som medierna kallar ”vit makt musik”. Den förstnämnda genren älskas av medierna, den andra hatas.

Där gangster-rapen hyllas, lyfts fram i media och erhåller utmärkelser, ratas och hatas ”vit makt musiken”. I Petterssons närområde finns Ultima Thule, ett band som många älskar att hata. Här kommer det lite märkliga in i bilden. Medlemmarna i Ultima Thule har mig veterligt aldrig förekommit i polisutredningar eller kriminella sammanhang, samtidigt som den ena efter den andra av gangster-rapens frontfigurer avslöjas som rånare, droghandlare och mördare.

Det kan m.a.o. inte vara personerna bakom gangster-rapen och ”vit makt musiken” som gör att de ena hyllas och de andra hatas. Är det framtoningen och texterna som utgör skillnaden i mediernas hantering av de bägge musikgenrerna? Kan så vara, men det vet bara musikjournalisterna själva.

I Ultima Thules videor förekommer inget våld, inga droger, skjutvapen eller lättklädda kvinnor. Gangster-rapens videor innehåller å sin sida det mesta av detta. Texterna då? Nedan ett litet axplock.

Låt oss börja med Ultima Thule och några textrader:

Jag älskar mitt Sverige, jag älskar mitt land. Du gamla och du fria och du fjällhöga nord. Jag älskar mitt Sverige och jag älskar mitt land och den kärlek som finns här finns ingen annanstans (Balladen till Sverige)…//…Såg ett ansikte, en döende man.

Lärde mig att lyssna, att älska mitt land (Fäderneslandet)…//…Sången om sjumila skogar och sjö. Slätter, som skördar oss bära Midnattssol och midvintersnö. Sverige till ära Sverige (Land du välsignade)

Sedan några rader ur diverse rap-texter:

Jag väntar inte på att bli skjuten brorsan, vi är de som skjuter (1.Cuz)…//…Tuggar med en svenne, han é skitsoft. Duckar aina, cuttar gränder, live illegal. Jag och mina hombres, några skruvmejslar, kofötter och en tång len (Rez)…//…När femtio skott avlossas aina vågar inte störa. Om du skjuter, vi skjuter för att döda (Jaffar Byn)

Gangster-rappare står på de stora scenerna, medverkar i TV, hyllas av medierna och är samtidigt framträdande figurer i de kriminella gängen. Ultima Thules medlemmar har mig veterligt aldrig begått brott eller satt skräck i hela bostadsområden, men tvingas utöva sin musik inför fans på undanskymda platser och långt från musikjournalisternas uppmärksamhet.

15 thoughts on “Musik vs musik”

  1. Även den framgångsrika svenska metalscenen har väl inte fått tillnärmelsevis samma mediala genomslag som hiphoppen? Svensk arbetarklass göre sig icke besvär.

    Jag tror det började med den sedvanliga naiva idén om att allt beror på svenskarnas ”rasism” och att om vi (media) lyfter hiphoppen kommer det att – lite förenklat – göra ghettot till en del av Sverige och vi blir enade immigranter och svenskar. Nog för att ghettot blev en central del av Sverige men inte riktigt som det var tänkt. Och hiphoppen, ja den blir råare och råare precis som de kriminella.

    Medieuppmärksamheten är verkligen pinsam. Skämskudde. Men vad skall de göra? De har ju lobbat för det här i decennier. De har målat in sig i ett hörn.

    15
  2. Förbannat bra skrivit. Är ju så det är. Den där skiten lyfts fram som om det är något bra. Ultima Thules musik är inget rasistiskt, bara sjunger om sitt land. Stolt och stark är underbar. Sabaton fick väl också någon rasistisk skit över sig nyligen.
    Vill inte vara petig. Ber lite om ursäkt. Synth musik var rätt så stor då med. Antingen var man hårdrock eller synthare. Jag gillade både ock

    19
  3. Det är några av orsakerna till att jag röstar på SD. Enda riksdagspartiet, som vågat sätta ord på vad alla ser att den ökande kriminaliteten och det grova våldet följt med den villkorslösa invandringen. Sveriges befolkning är värda ett bättre samhälle. Kan man lita på partier och politiker, som inte ens vill försvara svensk kultur. Kan man lita på de, som producerar varmlut i talarstolen för att den egna politiska varmluftsballongen ska stiga högre men utan den minsta positiva effekt för Sverige. Jag kan bara tolka det så att en hel del av våra folkvalda politiker i riksdag och EU bedriver lite för ofta främlingsfientlig politik mot vanliga svenskar.

    16
  4. Ja det är synd om Ultima Thule som måste spela i skymundan. De elaka journalisterna bryr sig inte om dem trots spännande ämnen som ”vi älskar Sverige”.
    Och musik, ja smaken är olika, jag tex gillar” blue grass”.

    1
    9
    • Ultima Thule är det inte synd om (de tjänade bra) men fenomenet är talande i sin tydlighet och därmed värt att beskriva. De hade tydliga kopplingar till vitmaktvärlden inget snack, men det är ju verkligen ingenting i jämförelse med de kriminella och våldsbejakande kopplingar som många hip hoppare har. Varför är det ena ok men inte det andra?

      10
      2
    • Har du sökt hjälp? Spydiga vidriga kommentarer hela tiden. Äckligt, flytta för fan direkt utan att passera gå till ngt muslimskt favvoland och njut.

Kommentera