Organiserad invandrarbrottslighet slår mot välfärden

INVANDRARBROTT. Den organiserade brottsligheten handlar allt oftare om bedrägerier och bidragsbrott. Det har ersatt 1990- och 2000-talens bank- och värdetransportrån. I stället är det myndigheter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som luras på pengar, skriver Sveriges Radio. 

– Tittar man på brott mot välfärdssystemet och bedrägerier så har det ökat. Den organiserade brottsligheten riktar sig mot bedrägerier och välfärdssystemet eftersom vi har brister i kontrollen, säger Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie och samordnare på regionkansliet i region Stockholm.

Under slutet av 1990- och början av 2000-talet ska det ha begåtts drygt 200 värdetransportrån, bytet blev 450 miljoner kronor. Men den organiserade brottsligheten handlar nu allt oftare om välfärdsbedrägerier – det säger både polisen, Skatteverket, Försäkringskassan och Brottsförebyggande rådet.

De senaste tio åren har också antalet anmälda bedrägeribrott ökat från 50 000 år 2005 till drygt 180 000 förra året.

Ett exempel är härvan om assistansersättning i Södertälje där ett 30-tal personer dömdes för att ha lurat till sig nästan 28 miljoner kronor.

Ytterligare två fall i Stockholms län gällande brott mot Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har lett till rättslig prövning senare åren. Där handlar det också om miljonbelopp.

-Pettersson tycker det är bra att Sveriges Radio tar upp problemen men de skriver fortfarande inte vilka som ligger bakom.

Jag har skrivit om detta sedan 2010 på bloggen och då naturligtvis blivit kallad för bland annat rasist och fått besöka olika tingsrätter flera gånger.

Jag påstår inte att bara invandrare begår dessa brott men det är nästan bara personer med invandrarbakgrund som åk fast och döms i de stora assistanshärvorna.

Fusket med assistentersättningar är extremt omfattande och mer än var tredje bidragskrona utgörs av fusk, enligt Karl-Arne Ockell vid länskriminalen i Halland. Det blir totalt över 10 miljarder per år eller 4 000 kronor för varje skattebetalare i Sverige.

Karin Sigstedt är åklagare och har yrkat på åtta års fängelse för de huvudmisstänkta i ett invandrarrelaterat bedrägeri. – När det gäller den grova organiserade brottsligheten i det här målet, så har de åtsidosatt hederligheten och intygen. Vilket gör att man sätter hela systemet ut spel. Det här är systemhotande verksamhet.

Läs gärna några inlägg i Sagan om Södertälje och om Bortalaget.

 

3 thoughts on “Organiserad invandrarbrottslighet slår mot välfärden

  1. Plocka bort välfärdssystemet,inför privatförsäkringar så dessa Jon dör ut av svält o sjukdomar.Så har vi blivit drömlandet USA

  2. Rätt enkelt att komma åt detta; Isolera välfärdssystemen från utländska medborgare och ställ krav på att bli svensk medborgare. Till exempel ska du ha arbetskraftsinvandrat till ett bristyrke, jobbat och betalat skatt i tio år och besitta kunskaper i svenska motsvarande intagningakrav till gymnasium.

    Den dag vi exkluderar utländska medborgare från välfärdssystemen och istället erbjuder beredskapsjobb och omöjliggör för asylsökande att bli svenska medborgare kommer tsunamin att ändra riktning och majoriteten av flyktingar kommer att vara kvotflyktingar. Politik vill våra dyra politiker driva men signalpolitik verkar de aldrig hört talas om.

  3. Apropå att visa respekt och att göra rätt för sig…………………..

    Försäkringskassan anmäler allt fler misstänkta bidragsbrott till polisen.

    Men de flesta utredningarna läggs ned utan att gå till åtal, eftersom polis och åklagare har svårt att bevisa brott.

    Försäkringskassan har under årets första sju månader gjort närmare 1 200 polisanmälningar i år, vilket är i nivå med hela förra året.

    De vanligaste misstänkta är föräldrar och de flesta anmälningarna gäller vab-ärenden.

    Men få polisanmälningar leder någon vart. 78 procent av de utredningar som återrapporterats till Försäkringskassan de tre senaste åren har lagts ner.

    I många fall för att brottet preskriberats eller för att den anmälda flyttat från Sverige.

    Men oftast är anledningen att utredningen inte bevisat att den misstänkta fuskaren haft något uppsåt.

    ”– Det kan vara misstag, det kan kanske vara svårighet att förstå hur man ska fylla i blanketter och annat, så det är en sak för sig. Men om det är rena brott måste åklagaren visa att det har skett med uppsåt, med vett och vilja”, säger Astrid Eklund, vice överåklagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Stockholm och inriktad på bidragsbrott.

Kommentera