Nima Dervish är frilansskribent och författare till böckerna ”Varför mördar man sin dotter?” [2009] Och ”Ordbrand” [2013]. Föddes i Iran och kom till Sverige som tolvåring. Har sedan 2005 skrivit, debatterat och föreläst om ämnena invandring, integration och religion.
Nedanstående krönika är skriven av Nima Dervish och puplicerad i det Goda Samhället.
Vansinne är att bete sig som förr, men ändå hoppas på ett nytt resultat.
Jag började jobba som skribent 2005. Mitt fokus hamnade snart på islamism och integration. Om de föregående åren ska jag uttala mig med försiktighet, men 2005 och framåt har jag följt, deltagit i och genomlevt den svenska debatten om nämnda ämnen.
En fråga till Sverige: Har vår syn, attityd och våra åtgärder under det senaste decenniet lett till ett tillfredsställande resultat? Är vi nöjda med nuläget? Är vi tillfreds med våra politikers och våra journalisters ageranden och resonemang? Kan vi beskriva dem som varit ansvariga för att leda skutan Sverige som kloka och klarsynta?
Om svaren är ja kan du sluta läsa här.
Du är fortfarande kvar…
När mina föräldrar kom till Sverige år 1987 hade landet förvisso politiska skönhetsfläckar som vi nyanlända ej kände till, eller som i jämförelse med våra egna hemländer inte var anmärkningsvärda. Allt var inte perfekt förr. Likväl var Sverige, utan tvekan, ett av världens bästa länder att leva i. Det hon måhända saknade av kosmopolitisk ”joie de vivre” kompenserade hon med råge i form av trygghet, jämställdhet och social rättvisa…
Jag minns en svensk familjevän som hade turistat utomlands och förfärats över alla gatubarn och tiggare. Denna för mig välbekanta företeelse var helt främmande för vännen och hade skakat om hennes väsen.
Om någon hade påstått att Sverige en dag skulle ha hemlösa som sover på trottoaren i minusgrader, eller att det skulle finnas minst en tiggare vid varje T-banestation i Stockholm, hade jag ansett denne vara galen: ”Det kommer bli ett himla liv, svenskar kommer aldrig acceptera det.”
Ack, så snabbt vi har vant oss.
Om någon hade visat mig rubriker som ”70-åring väntade i timmar på akuten – dog”, ”Molotovcoctail kastad mot buss”, ”stenkastning hindrade insats – en dog i brand” eller ”pensionärer har inte råd att köpa mat” så hade jag antagit att de tillhörde en långtbortistansk tidning.
Sverige var landet där toplessbad på stranden var naturligt; man kunde hantera den mänskliga kroppen utan att omgärda den av tusen tabun. Det var här som jag, efter tolv år av iranska regimens påtvingade könsapartheid och skam- och skuldframkallande propaganda, tack vare skolans sexualundervisning och Kamratpostens Kropp & Knopp-spalt, insåg att min sexualitet faktiskt var fullt normal.
Hade någon berättat att i detta frigjorda land så skulle den ena festivalen efter den andra drabbas av sexuella trakasserier, att fyra gruppvåldtäkter och försök till gruppvåldtäkt skulle anmälas på samma vecka i Kalmar län där jag växte upp, eller att kommunalpolitiker skulle godkänna ”mansfria badtider” så hade jag vägrat tro på det.
Om någon, år 1987, hade sagt att en svensk konstnär skulle leva under dödshot från islamister och dessutom få mer förebråelse än stöd från sina landsmän hade jag skeptiskt skakat på huvudet.
Om någon, år 1997, hade berättat för mig att om drygt 20 år skulle terrorhot höra till Europas vardag hade jag kiknat av skratt. ”I dessa fredliga samhällen? Aldrig!”
Idag lär vi oss geografi via terror: Städer som Ansbach, Reutlingen, Würzburg och Saint-Étienne-du-Rouvray känner vi till genom blodiga dåd.
På 90-talet hade jag, i mitt mest dystopiska mardrömsscenario, inte trott att svenskar skulle tillåta islamister att föra fram sina positioner. Att man skulle ge mediautrymme till religiöst konservativa aktörer. Att man skulle fortsätta ge pengar till organisationer som redan med all önskvärd tydlighet avslöjat sin position på det islamiska spektrat. Att man inte bara inte skulle förpassa personer från dessa kretsar till kylan, utan till och med ge dem maktpositioner.
Att dessa aktörer hårdnackat skulle försvaras av sina egna hör väl till, men att de skulle få skamlöst och obegripligt stöd från vissa svenska politiker, debattörer och till och med ”feminister”?!
Svenska folket öppnade sina hjärtan för länge sedan, långt innan Reinfeldts tal. Gott så, inget fel i det. Men nu är det hög tid för makthavarna att lyssna på folkets uppmaning: Öppna era ögon! Använd era hjärnor!
Nima Dervish är frilansskribent och författare till böckerna ”Varför mördar man sin dotter?” [2009] Och ”Ordbrand” [2013]. Föddes i Iran och kom till Sverige som tolvåring. Har sedan 2005 skrivit, debatterat och föreläst om ämnena invandring, integration och religion.
Ovanstående krönika är skriven av Nima Dervish och puplicerad i det Goda Samhället.
Psykologisk långsiktig krigsföring? Just det isensatt av Olof Palme dennes efterträdare, Saudiarabien och all världens asylturistande islamister som sakta men säkert tar över det svenska samhället!
Det började med Palmes förödande misstag att slå sönder det homogena svenska samhället och den fram till nittonhundrasjuttiofem relativt homogent sammansatta svenska befolkningen! Sveriges regering och riksdag beslutade att Sverige skulle vara ett mångkulturellt land!
Redan vid den tidpunkten när beslutet togs om mångkulturellt svenskt samhälle, startade svenska folkets mentala gränsförflyttning avseende vad Sveriges befolkning kunde acceptera av främmande kulturer i det svenska samhället!
Beslutet var en direkt inbjudan till all världens terrorister ”Sverige har blivit fristaden för all världens terrorister”!
Redan under andra världskriget hade Sverige tagit emot flyktingar från de Scandinaviska länderna samt även Tyska Judar! Mottagandet av Tyska judar slutade med att det svenska etablisemanget (läs de röd-bruna Socialdemokraterna) hjälpte Tyskland med logistiken för att skilja de Tyska judarna från tyskarn! Det skapades speciella Judepass!
Tidigare alltså före år nittonhundrasjuttiofem hade Sverige stor erfarenhet av arbetskraftsinvandring! Under nittonhundrafemtiotalet uppkom behovet av arbetskraftsinvandring och det eskalerade ända in på sjuttiotalet för att därefter minska! Den arbetskraftsinvandringen kan aldrig jämföras med den asylturism som startade med de Chilenska asylturisternas hitkomsten i mitten av sjuttiotalet! De som flydde från Chile var individer som på något sätt visat sitt missnöje med Chiles sittande regering! Alltså sådana individer som bedrivit någon form av samhällsomstörtande verksamhet och i och med det någon form av handlingar som i ett fungerande samhälle betraktas och jämställs med samhällsomstörtande verksamhet!
De samhällsomstörtande verksamheterna och gärningarna utförda av den Chilenska vänstern bestod av allt från agitation, upplopp och rena rama terroristhandlingar! Alltså ingen skillnad mot vissa av dagens asylturister!
Redan under den Chilenska flyktingvågen och senare under kommande flyktingvåg undanhölls svenska folket fakta om varför flyktingarna var flyktingar! Det talades aldrig om den samhällsomstörtande verksamhet och de handlingar vissa individer begått i sitt hemland! Precis som idag agerade etablisemanget fullständigt aningslöst och fullständigt enfaldigt!
De flesta asylturisterna hade då precis som idag inga flyktingskäl annat än de självförvållade som t.ex agitation, upplopp, svartabörsaffärer, terroristhandlingar med mera!
Resultatet av riksdagsvalet 2018 kommer att vara helt avgörande och kommer visa hur långt regering, riksdag och media har lyckats flytta fram det svenska folkets mentala gränser för vad som är acceptabelt för den etniskt svenska befolkningen avseende smyg islamiseringen av det svenska samhället!
Jag befarar att det är för långt till 2018. Då kan det vara för sent. Vi är under ockupation och räkna inte med någon hjälp från 8-klövern. I vanlig svensk anda kommer man tro att det går att förhandla med ockupationsmakten.
Och om någon talat om för mig 1985 att Svenska medborgarna är totalt övervakade av staten/usa som idag ((värre än Östtyskland),,men ,men man vänjer sig efter ett tag ,,man vet exakt var du är ,,vem du talar med ,,vad du köper ,,dina intressen ,,och vad du skriver på nätet,,och om du råkar behöva kontanter så skall du förklara vad du skall ha pengarna till och får endast ta ut 5000 kr ,,och nåde dig om du försöker sätta in pengar på dit konto
Mao en total kontroll mot alla etniska svenskar men blattarna går fria
Det borde var tvärt om ,,100% kontroll på babbarna och frihet åt Svenskarna
http://pbs.twimg.com/media/CLkkZOsWcAAD89N.jpg
http://pbs.twimg.com/media/CLkkZOsWsAAD89N.jpg
Nima Dervish visar att invandrare, som flytt från ett land styrt av religiösa ledare är goda människor som både kan integreras och assimileras i deras nya hemland. Han ser och förstår vad 87 % av de folkvalda inte vill förstå. Glädjande nog kommer valresultatet 2018 annorlunda. Bra Nima, du är lysande!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23262218.ab
allmän utdelning av redskap, typ den under till samtl.
män å framförallt kvinnor…vore inte fel i Malmö
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kyskhetsb%C3%A4lte
…
”Öppna era ögon och använd era hjärnor”, ja den uppmaningen
borde sändas till dom 87% av befolkningen, som trots att dom
under 8 år regerats av en despot likt förbannat röstar fram en
pellejöns som utan att begripa det fortsätter i sin föregångares
fotspår?
Den uppmaningen borde skickas till landets politiker, som verkar nedsövda vad gäller det som sker runtomkring. De varken ser, hör eller reagerar. De tre aporna!