INVANDRING. Högutbildade utrikes födda har svårare att få jobb än inrikes födda. Det visar siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Sex av tio utrikesfödda hade arbete som huvudsaklig sysselsättning när undersökningen gjordes i september förra året. Motsvarande andel bland inrikes födda var nästan nio av tio.
Andelen som hade arbete som huvudsaklig sysselsättning under veckan 14-20 september 2015 skiljde sig mycket mellan högutbildade utrikes födda personer som invandrat till Sverige under perioden 2003-2014 och inrikes födda personer. Bland utrikes födda hade drygt sex av tio arbete som huvudsaklig sysselsättning medan motsvarande andel bland inrikes födda var nästan nio av tio.
Andelen arbetslösa skiljde sig också mycket mellan utrikes och inrikes födda. Bland utrikes födda var nästan tio procent arbetslösa medan motsvarande andel bland inrikes födda var omkring en procent.
Ju fler år en person varit i Sverige desto större sannolikhet att personen hade arbete som huvudsaklig sysselsättning under mätveckan i september. Bland dem som invandrade till Sverige under perioden 2003-2006 hade nästan åtta av tio arbete som huvudsaklig sysselsättning medan drygt hälften av dem som invandrade till Sverige under perioden 2011-2014 hade arbete som huvudsaklig sysselsättning.
Bland personer som kommit till Sverige av asylskäl hade hälften arbete som huvudsaklig sysselsättning medan nästan nio av tio som kommit till Sverige av arbetsskäl hade arbete som huvudsaklig sysselsättning.
Arbetsmarknaden för högutbildade utrikes födda är en urvalsundersökning som genomfördes under perioden september-december 2015. Uppgifterna samlades in via post- och webbenkäter. I undersökningen ingick utrikes födda personer i åldern 25-64 år med minst en treårig eftergymnasial utbildning som invandrat till Sverige under perioden 2003-2014. I undersökningen ingick också ett mindre urval av inrikes födda personer i åldern 25-64 år med minst en treårig eftergymnasial utbildning.
Syftet med undersökningen är att belysa situationen på arbetsmarknaden för högutbildade utrikes födda, i vilken omfattning de har ett arbete och i vilken mån arbetet motsvarar deras utbildning och eventuella skillnader jämfört med högutbildade personer födda i Sverige. Frågor om nuvarande arbete avsåg veckan 14-20 september 2015.
Observera att:
- undersökningen gäller högutbildade med minst treårig eftergymnasial utbildning.
- Hur det ser ut bland de lågutbildade eller bland dem utan utbildning alls vill ni nog inte veta, det är bara att betala.
- Undersökningen gäller både arbetskraftsinvandrare och asylinvandrare
Utrikes födda är ett begrepp som också innefattar exempelvis sydkoreaner, finnar, britter och thailändare. SCB är tydliga med detta medan MSM friskt blandar begreppen flyktingar, utrikes födda och invandrare, beroende på vilken agenda som påslagen eller så struntar de helt enkelt i vilket för de saknar intellektuell kapacitet att använda korrekta begrepp.
Det vi egentligen är intresserade av är hur araber, muslimer och afrikaner – vilka är en delmängd av de utrikes födda – presterar.
Sen är ju kvaliten på en del av dessa utbildningar minst sagt tveksam.
Bäst skickade är f.d. kameldrivare för vidareutbildning för en event. anställning på Skansen eller Kolmården ! Huvudsaken man håller dem isolerade från Åsnor och getter ! 🙂
”Utrikesfödda” borde hjälpas hem. Sverige är inte deras hem på jorden.