Det mest upprörande tycker många är rektorns reaktion: Att uppmana läraren att säga upp
sig, att ge upp inför antisemitismen…

Det tycks vara en berättelse från den israeliska lärarinnans Facebook som nrg funnit och återger.

According to nrg, “A” posted on Facebook a description of her experience with the principal of the school where she had only begun working in February. “Listen, ‘A,’ you know that I’m on your side,” she recounted her employer saying to her. “And it’s really unpleasant for me to say this to you, but I think that problems are liable to arise here as a result of your origins.”

“A” said he explained, “It won’t be easy for you here. Most of the Swedish pupils are racists.
They hate everybody, but especially Jews, so it could easily be that you will be getting it
from them and the Arab pupils. I suggest you seek employment elsewhere, far from schools. And you
know that I’m telling you this because I care about you.”

“A” told nrg that Malmö “has become a place I no longer recognize. I feel the way I did when I
 arrived here 39 years ago – like a tourist. Though the buildings and streets are familiar,
Everything else has changed.” 

“A” said that the “situation has grown increasingly worse since Operation Cast Lead,” referring to the
three-week IDF incursion into Gaza – from December 2008 to January 18, 2009 – to stop terrorist rocket-fire into Israel and weapons smuggling into the Hamas-controlled enclave.

“I felt all choked up” during the conversation with the principal, she wrote on Facebook. “But I managed to stop the tears. I was silent, and not only because I couldn’t breathe, but because I already knew which
 ‘problems’ could arise. I understood that even the many scarves I would have to wear to hide my
Star of David wouldn’t help. I would have to keep quiet when asked about my background.”
She continued: “On the way home, alone in a train car, I allowed the tears of my frustration to flow.
I was angry with myself. I was angry with my frustration. I was angry with my tears.
I was angry about maybe having to find other work, not as a teacher. Above all, I was angry at
Sweden in 2016. When I arrived home, I began to look for another job.”

Utan att veta mera om det aktuella fallet kan man lätt konstatera att berättelsen verkar trovärdig.

Islamiseringen av Malmö, och inte minst dess skolor, pågår sedan tjugo år, men har tydligt accelererat de senaste åren. Bilden av de islamistiska elevernas totala dominans med tigande svenska elever, som lätt dras med i den anti-israeliska hets de upp-
muntras till av medierna, skildras av många som har insyn i dagens skola.

Inte minst bilden av den ”smidige” rektorn, som vet att det inte är lönt att försöka bekämpa den av kommunledningen uppmuntrade islamismen…
Det skulle bara skada hans egen karriär.

Det som blev den utlösande faktorn för den antisemitiska explosionen var
socialdemokratins samarbetsavtal med Muslimska Brödraskapet och varbölden Reepalus allians med Hamas.

Malmö har fungerat som islamismens (och därmed anti-semitismens) spjutspets i Sverige.

Polis och åklagare kapitulerade tidigt.

Man förstår också att lärarinnan (och stadens övriga judar) inte uppfattar församlingsledningens vacklande linje som ett särskilt pålitligt stöd.
Många har tyvärr dragit en logisk slutsats.

Heder åt rabbi Kesselman, som istället uppmuntrar Malmös judar att stanna och ta strid mot islamiseringen, roten till det onda. 

Nu bör betonas att uppgifterna om detta fall inte kunnat verifieras på något sätt.
Det var nrg som för några år sedan spred uppgifterna om en antisemitisk misshandel
i Uppsala, som ha varit bluff. Deras faktakoll tycks något lättsinnig…

Men den antisemitiska islamismen i Malmö är under alla omständigheter ett välkänt faktum, som det skrivits mängder (och forskats) om.