Nyanländas väg till arbete betydligt svårare än vad vi känt till


Nedanstående artikel är skriven av Thomas Gür i Arbetsmarknadsnytt

INVANDRING. Det har blivit intellektuellt allmängods i samhällsdebatten att det tar drygt sju år för hälften av en årskull kommunmottagna flyktingar att få sitt första förvärvsarbete. Efter 15 år uppgår förvärvsfrekvensen till drygt 60 procent. Detta har då jämförts med förvärvsfrekvensen för befolkningen totalt (mellan 20 och 64 år), som var 77 procent år 2014.

Redan detta i sig är alarmerande siffror, eftersom gapet till den totala förvärvsfrekvensen är så stort och detta förhållande hållit i sig sedan mottagningsåret 1997, när Statistiska centralbyrån, SCB, började registrera denna uppgift.

Ytterligare ett problem i sammanhanget är definitionen på vad som är förvärvsarbete. Enligt gängse mått i Sverige och på grundval av Internationell arbetsorganisationen, ILO:s, definitioner, har detta angetts som att ha inkomster från arbete någon timma i veckan. Ja, just så: Förvärvsarbete har i det statistiska materialet definierats som arbetsinkomst från arbete någon timma i veckan.

Frågan har då varit hur det ser ut om det rör sig om helårsarbeten istället för en definition om förvärvsarbete som är så vittomfattande och som inte säger så mycket om graden av självförsörjning kontra bidragsberoende. Märkligt nog har det inte funnits några uppgifter om detta förhållande.

Tills nyligen, då riksdagsledamoten Staffan Danielsson från Centern ställde frågan till Riksdagens utredningstjänst och fick svar.

Bara detta sakförhållande är förunderligt i sig. Inget forskningsinstitut eller statlig myndighet har alltså efterfrågat informationen utan det hela har hängt på initiativet från en enskild riksdagsledamot.

Utredningstjänstens svar från den 23 februari 2016 finns att tillgå och har diarienummer 2016:37. Utredningstjänsten har specialbeställt uppgifter från SCB om personer i intervallet 20-64 år, som är födda utomlands, för 2013 (det är de senaste som finns att tillgå). Frågan har varit hur många av dem som i enlighet med vistelsetid i Sverige är helårsanställd (alltså har inkomst från förvärvsarbete under hela året oavsett om de arbetat hel- eller deltid), inklusive företagare.

I den totala befolkningen är helårsanställda enligt definitionen ovan 69 procent (alltså att jämföra med förvärvsarbetande som var 77 procent år 2014).

Och gapet mellan infödda och utlandsfödda blir nu ännu större. Så här ser andelstalen ut:

2016-03-03_1513

Utredningstjänstens och Danielssons undersökning bekräftar än tydligare hur pass illa ställt det är med vägar till arbetsmarknaden för de nyanländas del. Och hur angeläget det är att den frågeställningen måste bli en central del i all diskussion om arbetsmarknaden och avtalsrörelsen.

Thomas Gür, som är journalist och invandrare från Turkiet har även skrivit nedanstående rader:

De hånskrattar åt oss

Om du kommer från Mellanöstern ser du med förundran på skandinavisk samhällssyn. Du kommer från ett ställe som kännetecknas av blodiga strider mellan en lång rad grupper. Så din utgångspunkt är självbevarelsedriften. Den utgångspunkten tar du med till Skandinavien. Landet som du kommer till ser ut att ligga öppet med en massa fördelar som väntar på att bli utnyttjade. Så uppstår bidragsutnyttjandet, föraktet för det nya landet och synsättet ”det ju bara är svenskarna man lurar”.


6 responses to “Nyanländas väg till arbete betydligt svårare än vad vi känt till

  • Peter Skoglund

    Detta är skrämmande siffror, för vilken människa eller politiker som helst i landet Sverige. Speciellt när styrande politiker hela tiden pratar om att nuvarande invandring är en vinst. Att blunda och sålla, är ett måste för en politiker med ett öppet hjärta.

    Det ironiska i detta är att en centerpartist, förvisso Staffan, är den som eftersöker mera exakta fakta på heltidsarbetande. Istället för statistiken som görs med en timmesjobb i veckan som grund.

    Som jag själv i många år har undrat över, hur mycket den inverkar på SCB:s all sysselsättningsstatistik, som återkommande publiceras.

    Den har ju självklart en påverkan, så att den ger en bättre bild av sysselsättningen än den i verkligheten är.

    Gilla

  • Kjell Hedlund

    Det tar tid att utbilda analfabeter. Låång tid! Och dyrt!

    Gilla

  • vågskvalp

    Det finns undantag som alltid, studera multijournalistik på tex bona folkhögskola , studera mänskliga rättigheter, feminism och rasism…….sedan bär det av till landet någon flytt ifrån.

    Gilla

  • jgarn

    Skjut drägget som väller in på en vagn ut ur landet.

    Gilla

  • Ståfräs

    Vår nya adel lurar bara PK inklusive PK ”Eliten”, grattis!

    Gilla

Kommentarer granskas inte före publicering. Det innebär att den som skriver en kommentar själv ansvarar för kommentarens innehåll. Den som skriver kommentarer ska följa svensk lag. Kommentera gärna, håll god ton och var artig, hota aldrig, använt sunt förnuft.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 2 171 andra följare

%d bloggare gillar detta: