Arbetslösheten biter sig fortfarande kvar i Europa och ingen direkt lösning är i sikte.

Arbetslösheten inom EU-området ligger på höga 9,5%. Högst är arbetslösheten i krisens Grekland med sina 25% och Sverige ligger fortfarande på höga 7,3%, alltså något under EU-snittet.

EU-ministern Gunnar Hökmark förklarar den höga arbetslösheten med att Europas tillväxt bromsas av strukturer som inte tillåter investeringar, konkurrens m.m. Hans lösning på Europas problem är ”…en ny agenda för tillväxt med strukturreformer som ger konkurrenskraft och tillväxt genom investeringar och före­tagande.”

På regeringskansliets webbsida, kunde vi i början på året läsa kritik mot hur Tyskland vägrar låta hjulen rulla för att få igång tillväxten, men hela EU får en känga för att man inte satsar tillräckligt för att få igång tillväxten och därmed nya jobb.

2014 kunde vi i media ta del av de europeiska ländernas statsskulder som stadigt växer och inte bara i de sydeuropeiska krisländerna.

Europa spås också vara en framtida förlorare globalt sätt och länder i Asien och Afrika har redan hunnit ikapp och förbi med sin tillväxt. Ändå är det Europa som drar människor från det överbefolkade Afrika…

…och det borde få många att fundera.

För nu ser vi hur hundratusentals människor kommer till Europa och förmodligen har vi bara sett början. Igår kunde vi bl.a. läsa hur det europeiska tillväxtloket Tyskland, kommer att spendera 100 miljarder för att finansiera mottagandet av de 800 000 nyanlända som väntas bara i år…100 miljarder. I Sverige vet vi redan att kostnaderna skenar. I oktober 2014 anslogs 17 miljarder nya till Migrationsverket för 2015 års verksamhet, men redan i februari krävde verket 18 nya miljarder. Själva utgiftsbudgeten fram t.o.m. 2019 ligger på 157 miljarder och denna summa budgeterades långt innan den stora flyktingvandringen började röra sig hit.

Det viktigaste för Europas tillväxt är att skapa jobb för människor i arbetsför ålder och detta genom investeringar och stora satsningar. Vi ser redan hur man drar ned eller senarelägger satsningar i Sverige för att inga pengar finns, samtidigt som regeringen slår till med den ena skattehöjningen efter den andra, vilka riskerar att slå ut många mindre företag och som troligen får större företag att tänka till en extra gång innan man drar i gång nya projekt.

Europas kostnader för att lösa Afrikas och Mellanösterns ständiga konflikter riskerar att slå ut tillväxtens drivkrafter och vilka gynnar det? De som har jobb, de som förlorat sina jobb, de som gått långtidsarbetslösa, de som kommer till Sverige eller de som redan anlänt? Vad händer i ett framtida Sverige när hundratusentals människor anlänt, ekonomin går på dekis, arbetslösheten stiger, välfärden har kollapsat och desperationen får allt fler svenska kommuner att likna kriskommunen Malmö? Jag bävar, gör ni och bryr sig verkligen våra politiker längre?

Som den välkände och välrenommerade Lars Bern skriver: ”Är Europa redan förlorat?” Om så är fallet, vilket Sverige och vilket Europa efterlämnar vi till våra barn och barnbarn?