Svenska soldater lider av matbrist

UTRIKES. Svenska militärer på plats i Mali i Afrika har gått hungriga i en månad. Nu varnar experter för att militärerna riskerar att bli sjuka. Det rapporterar Dagens Nyheter. Tidningen avslöjar allvarliga brister vid vad som är Sveriges största militära utlandsstyrka. 250 soldater ingår i FN-förbandet.

– Det är inte klokt att vi år 2015 inte ska få tillräckligt med mat. Det påverkar humöret. Folk blir sura och argsinta när de inte kan äta sig mätta, säger en av de svenska militärerna på plats till tidningen.

Matbristen ska ha startat i början på mars när Försvarsmakten slutade att dela ut färdigpackade ransoner med mat. Nu ska FN i stället leverera råvaror som tillagas på plats. Men FN-ransonen som uppges innehålla 1 800 kilokalorier per person och dag är för lite menar svenskarna.

– 1 800 kilokalorier kanske räcker för FN-soldaterna från Burkina Faso och Bangladesh som ofta har mindre kroppsbyggnad, men inte för oss, säger en av svenskarna till DN.

7 thoughts on “Svenska soldater lider av matbrist

  1. Det verkar vara svårt med maten på svenska arméns utlandsuppdrag. Redan 1973 – 74 när jag var med på den svenska FN – bataljonen 52 M med HQ i Ismailya, som var Suezkanalens främsta stad, någotsånär halvvägs mellan Röda havet och Medelhavet. Där fick vi äta svensk konserverad beredskapsmat från slutet på 1940-talet,under flera månader i början. Så när vi ville ha permis, så var det för att kunna äta upp oss lite under lördag och söndag på de Amerikanska lyxhotellen Sheraton och Hilton. Vi fick i början bara äta där för vår veterinär och våra läkare. Det visade sig dock vara bra, för livsmedelsbehandlingen var enligt dessa undermåliga. Tack vare detta undvek vi gulsot, vilket Österikarna inte gjorde. Ändå kamperade vi nära varandra.
    Vi kom 3:e november och inte förrän fram mot jul hade vi börjat få mat lagad av våra kokgrupper. Så kanske det alltid är! Jag har ju bara deltagit denna enda gång, så jag vet ju egentligen inte bättre än ni. Men om någon annan varit ute i den första bataljonen någonstans, så kan ni väl upplysa mig om det kanske var kutym.

  2. Jag kommer ihåg min tid i lumpen och hur viktigt det var att inte behöva bry sig om mat, att inte gå hungrig, för motivationen. När trossen blev försenad eller nåt annat hände så var man inte på topp, och då var det bara sketna övningar. Ok om man under strid kanske inte kan få så mycket mat man behöver för att inte gå hungrig, men att i månader gå hungrig på fientligt territorium, även om de nu inte är i direkt strid, måste vara jobbigt och inte särskilt effektivt. Särskilt när man vet att anledningen till att man inte får mat är rena skitgrejer som går att undvika.

    Tycker att om man kräver att soldater ska offra sina liv så bör man behandla dem med respekt.

Kommentera