Från Eva-Maries Facebook
Fru eller fröken
Det fanns en tid i vårt land som det var en skillnad som natt och dag om man var fru eller fröken när en kvinna blev gravid, väntade och födde barn. Många av oss har kanske hört historier från våra mammor eller mor och farmödrar om vilket fruktansvärt dilemma det var att som ogift bli gravid.
Tack och lov är den tiden förbi då en ogift mor med sitt barn blev ifrågasatt och i många fall väldigt dåligt behandlad och utstött. För kvinnor och män i Sverige har utvecklingen gått till det bättre, vi flyttar ihop med den vi älskar, ibland som gift och ibland som sambor. Vi gör som vi vill och våra val är våra egna.
Nu var det ett tag sedan som man på riktigt kan säga vi och våra och mena att alla sammanfattas. Vårt land har blivit allas land och vi har genom våra folkvaldas beslut en grundlagsändring (2010) där det är inskrivet att riket är mångkulturellt. Synen på män, kvinnor och barn är väldigt olika om du skulle fråga de du möter i din vardag, det vill säga ifall du vågar höra svaren du kommer att få.
I dagarna har utrikesminister Margot Wallström i vissa läger höjts till skyarna då hon anser att Saudi är ett medeltidsland och det är bra, det var bra av henne att hon visar att hon är informerad. Men nu kommer vi till knäckfrågan. Vet Margot vilken väg vårt vackra land är på väg mot, är vi på väg åt framtiden eller är vår väg utstakad att gå baklänges?
Mina tankar gick till en arbetsplats som jag några år var på som kontrakterad inom friskvård, jag satt i fikarummet då en kvinna visade mig något roligt i en dagstidning. Kvinnan som hade rast samtidigt som jag höll fram sidan med bröllopsfotografier, och en bild av dessa var en sådan där bild där det nyss vigda paret hade sina barn med.
”Titta här, detta skrattar vi åt, vi skrattar åt att ni har barn innan ni gifter er” sa hon som hade och har en helt annan kulturell bakgrund än vad jag har. Hon kom som litet barn till mitt land då hon med familjen reste från Libanon, ett land som bebos av både kristna och muslimer. Genom de år som jag träffade henne hade vi trevliga och givande diskussioner och hon ville låna mig sin Koran så att jag skulle förstå….
Hur som helst jag såg som ni förstår inte något roligt i den bild som hon visade mig, jag såg bilden som helt vanlig och naturlig. Hon visade mig svensk kultur, hon visade mig mäns och kvinnors lika värde, och det skrattade hon åt.
Under denna rast började vi att jämföra Sverige och vårt förhållningssätt vad gäller familj, kärlek och barn. Sverige är vårt land, hennes Och mitt men det skiljdes år, århundranden eller näst intill ljusår vad beträffar värdegrund. Jag en etnisk svensk kvinna utan religion och imaginära vänner insåg att min vän med tidningen lever under både religionsideologi och en helt annan kultur. Utrikesminister Margot kan du ana om vilken värdegrund vi i framtiden kommer att leva under?
Eva-Marie Olsson
Malmö

Allmänt sett lever vi ett Evangelium frånvarande och därmed sagt laglöst land. Där går skiljelinjen mellan det ena och det andra. Statens laglöshet legitimerar illegitima samkönade förhållanden. Vilken laglighet har ett sådant land, att jag skulle kunna godtaga den? Vilken legitimitet har förhållanden som ingås genom olaglig makt? Då man och kvinna allenast flyttar ihop är det något som saknas, nämligen Förbundet, som stadfäster förhållandet… Alltså behövs lagstiftning med krav på förbund för att legitimera legitima parförhållanden. Ingen torde kunna viga äktenskapskontrahenterna än de själva! I mitt fall skulle jag vilja göra detta inför Gud, med människor, änglar och Gud som vittnen. Vad övrigt avser illegitima förbindelser tarvas respekt och kärlek till alla människor. Det är inte vi som dömer, utan Gud! Enkönat föräldraskap måste undvikas, men är olyckan väl framme, då måste på allra bästa sätt i såväl förälderns som barnens intresse förfaras. Äkta och oäkta barn finns inte! –Alla är äkta!
Om man som kvinna i Sverige idag har barn och inte är gift med den som är barnets pappa men lever tillsammans som gifta ……hur tituleras man då ?
Hittade en schlager av Udo Jürgens,som ger svar på din fråga :
Man tituleras och adresseras med att säga ”Hör det, du!”. Det låter hemskt, men alla är nöjda med det och fler konstgjorda fraser behövs inte.
Mimi N
Något som jag verkligen uppskattar där jag bor är att jag är du och förnamn med mina nära vänner med andra är de och jag artiga.
Unga människor här ute på landsbygden är alltid artiga utan att vara fåniga för det är helt naturligt.