Omskärelser av omyndiga pojkar måste upphöra
Den 20 november 1989 kom FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter till, även kallad barnkonventionen. Konventionen kom till för att klargöra det enskilda barnets rättigheter. Det är nu 25 år sedan och vi kan konstatera att det i Sverige, som en av de första undertecknarna till konventionen, fortfarande finns utmaningar för att stärka barnens rättigheter.
Konventionen innehåller 54 artiklar varav fyra stycken är centrala för hur de andra artiklarna ska tolkas. En av de centrala artiklarna slår fast att barnets bästa ska komma i främsta rummet och en annan av dem slår fast att barnets åsikt alltid ska beaktas vid frågor som rör dem.
Hur kan man påstå att barnets bästa sätts i främsta rummet när ett kirurgiskt ingrepp utan medicinsk motivering ska utföras på barnet för att tillfredsställa föräldrars religiösa sedvänja? Kan man påstå att ett nyfött barn fått ge sin syn på det oåterkalleliga ingrepp som föräldrar ställer barnet inför?
Det är mot bakgrund av dessa frågeställningar föga förvånande att samtliga nordiska barnombudsmän med nationellt tillhörande barnläkarföreningar och medicinsk expertis för ett år sedan undertecknade en debattartikel som föreslog ett nationellt omtag i frågan. Ett omtag som leder till att omskärelser på omyndiga pojkar upphör.
Med hänvisningar till risker för fysiska komplikationer vid ingreppen och just barnkonventionens intentioner så menar barnombudsmännen med de resterande undertecknarna att dessa ingrepp är att betrakta som ett övergrepp på barnets rätt till integritet och god hälsa.
Politiskt är det dock inte lika självklart att barnets bästa ska sättas i främsta rummet, här krockar nämligen den principen med viljan att skapa ett mångkulturellt samhälle.
Partier som banar väg för en mångkulturell samhällsvision har okritiskt stöttat religiösa och kulturella minoriteters möjligheter att stärka sin identitet, den som haft något att invända blir inte sällan isolerad och rasistförklarad. Med andra ord är frågan om omskärelser tyvärr något bakbunden av den beröringsskräck som brukar känneteckna invandringspolitiska diskussioner även om det i detta fall borde handla om barnets perspektiv.
Barns rätt till en personlig integritet och god hälsa är inte något som vi offrar vid ett förhandlingsbord när den stora samhällsvisionen kräver det. I vår samhällsvision är respekten för barns rätt till en personlig integritet och god hälsa själva utgångspunkten för de lagstiftningar som ska forma samhället.
När nu Barnkonventionen uppmärksammas på 25-årsdagen så vill vi belysa att det idag tyvärr är legitimt att åsidosätta barnperspektivet när det kommer till omskärelser av icke-medicinska skäl på omyndiga pojkar, detta för att tillmötesgå föräldrars religiösa sedvänjor.
På årsdagen av barnkonventionen motionerar Sverigedemokraterna över hela landet i regioner och landsting för att dessa ingrepp ska upphöra. Det är även en fråga som vi driver i Sveriges Riksdag för att genom lagstiftning likställa ingreppen med den lag som finns mot kvinnlig könsstympning. För Sverigedemokraterna råder det ingen tvekan, barnets bästa ska alltid sättas i främsta rummet.
Adam Marttinen (SD), Justitieutskottet Sveriges Riksdag
Ovanstående är pressmeddelande som är undertecknat av ett stort antal ledande Sverigedemokrater som media helt ignorerade!
Barnkonventionen, mänskliga rättigheter och demokrati gäller endast i civiliserade länder.
Omskärelse, både av pojkar och flickor är ett vidrigt brott som borde har förbjudits för länge sedan. Jag brukar fråga både judar och muslimer varför de inte tror att deras gud kan göra rätt från början så att människor ska behöva korrigera hans skapelse. De måste ju anse sig själva bättre än den gud de tror på.
Vad många inte verkar förstå att barnkonventioner är lite som koranen, den kan tolkas efter eget tycke och smak, i alla fall om man är en svensk politiker som vill införa konventionen som lag.
Muslimer undantagna.
Och rejäl avskärelse av våldtäktsmän bör vara obligatorisk!