Sven-Ingvars är en svensk musikgrupp från orten Slottsbron i Grums kommun i Sverige. Vid bildandet 1956 var gruppen ett kombinerad pop– och rockband med starka influenser av folkvisor. Bandet gav även upphov till genren dansband men utan att någonsin tillhöra musikstilen.
Gruppen bestod vid bildandet av Sven Svärd (trummor), Ingvar Karlsson (dragspel, elgitarr) och Sven-Erik Magnusson (sång, gitarr, klarinett och saxofon). Så småningom utökades bandet med ytterligare två medlemmar, basisten Rune Bergman 1958 och saxofonisten Sven-Olof Petersson 1962. Sven-Erik Magnusson är fortfarande frontfigur i Sven-Ingvars och den ende som har varit med sedan starten 1956.
Sven-Ingvars ligger tvåa på listan över artister med flest melodier på Svensktoppen – 54 stycken.
Den första spelningen ägde rum i Segmons Folkets Hus. Gaget var 172 kronor. Man spelade bland annat Rock Around the Clock med Sven-Erik på klarinett, Ingvar på dragspel och Svärd bakom trummorna som klassas som en dansbandslåt. I början bestod Sven-Ingvars repertoar av populära dansbandslåtar som till exempel ”Billy Boy”, Guitar Boogie, Let’s Think About Living och Corrina, Corrina. 1959 valdes Sven-Erik Magnusson till Värmlands rockkung. 1961 kom första EP:n med Sven-Ingvars kvartett, som gruppen då hette.
Sven-Ingvars stora genombrott kom 1961 med Te dans mä Kalstatösera. Efter att ha framfört låten i radioprogrammet Frukostklubben blev de rikskända. Sven-Erik sjöng på värmländska och blev snabbt en av 1960-talets största flickidoler.
Owe Thörnqvists Ett litet rött paket blev nästa stora succé. Sven-Ingvars debut på Svensktoppen dröjde till 1964 då Fröken Fräken gick direkt in på första plats och veckan därpå gick Min gitarr direkt in på andra plats. De kommande åren var det inte alls ovanligt att bandet hade flera låtar på listan samtidigt. Sven-Ingvars var enormt populära under mitten av 1960-talet. Hitlåtarna avlöste varandra och deras skivor sålde guld. Read more at Wikipedia english version, eller läs mer på svenska Wikipedia.
Sven Ingvars – Te dans mä Karlstatösera
Sven Ingvars- Min Gitarr
Sven Ingvars – Fröken fräken
Sven Ingvars – Anita 1970-tal Ollis favorit från LPn Frödingland
Sven-Ingvars med Min Gitarr finns nu åter på plats på Sven Ingvars inlägg på Petterssons igen. Gå bara in på det inlägget så kan ni spela den kultlåten från 1964, när den gavs ut som B-sida på Fröken fräken, eller om det var tvärtom, den låg nog längst på svensktoppen då av de båda, vill jag minnas. Jag tror att ni som jag ska scrolla uppåt för att komma till själva inlägget. Det ligger ju alltid högre upp än kommentarsfältet. Lycka till att hitta inlägget.
Lite nyare tongångar från Sven- Erik Magnusson, Robert Wells och Sven Ingvars kvartett. Fast de är alla också från 1950-60-70-talet,låtarna alltså, och ända in i nutid.
Tack Olli ett suveränt klipp jag som aldrig riktigt har uppskattat svensk dansmusik, har fullständigt ändrat uppfattning. Man blir aldrig för gammal för härlig musik.
Ja visst är det fantastiskt, och tack för reaktionen Lena. Blanda och ändra tempo, ta in nya artister och gammalt blir som nytt igen. Men jag håller inte med dig att det skulle vara svensk dansmusik, för det har aldrig varit Sven Ingvars mening tror jag, även om de på avlägsna ställen fått ställa upp på det med. Rockband kallades dem på 1950-talet. Svensktoppsband på 1960-talet
De har tvärtom varit nydanare, t.ex. deras LP Frödingeland som jag äger som enda Sven Ingvarsskiva. Den är folkmusik, när den är som bäst.
Olli du har lyckats än en gång skön musik med fin lyrik, nu får det vara nog med förförelse för idag men stort och hjärtligt tack !
Sven Ingvars – Te dans mä Karlstatösera
Originalinspelningen är åter tillgänglig att lyssna på, efter att ha fattats bland de första låtarna av gruppen en längre tid. Sedan finns där ju fler av gruppens låtar. Men det är bara ett smakprov, då gruppen har varit flitigt representerade, bland svensktoppens elit. 54 låtar har visst kommit med på svensktoppen och många även på kvällstoppen, där det inte bara gällde äran, utan även pengar till fläsk och bruna böner och en del annat.
[…] Sven Ingvars finns också på ett eget inlägg. Det inlägget hittar ni här HÄR […]
Aldrig tidigare har jag fått en så pass stor efterpost på någon av mina ”Tre skivor till kaffet”. Hela sex nya visningar på en gång av Sven Ingvars. Kan det månne vara från dem själva och deras familjer kanske? Kanske går det också att rycka igång bandet en gång till genom en spelning.
http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=Kuny37E4h20
Inlägget hittas i Petterssons söklucka. Skriv: Tre skivor till kaffet Sven-Ingvars, så bör det komma fram. Troligen räcker det med Sven Ingvars.
Nu ska vi se om det är någon som vill veta vilken låt med Sven Ingvars som Olli tycker bäst om. Normalt ska jag ju inte ta fram min favorit, utan helt opartiskt ställa upp på alla skivorna som spelas, lika mycket. Men nu har jag lagt in en fjärde skiva på Sven Ingvars, vilken jag och många andra håller som favorit, Den kommer från LPn Frödingland och är från 1970-talet, så det är utanför vår begränsning. Här spelas den nog live.Men det kan ju betyda rätt mycket mer idag än det gjorde på 1950-talet, och kanske också ibland på 1960-talet.
Hittills har vi fått 26 visningar av Sven Ingvars, det är långt från botten som ligger på 11, vilka ska jag inte vara elak nog att informera om, samtidigt kommer det dagligen alltid någon visning från de som går igenom arkivet. Dessa kan vara från vilket som helst av inläggen.
Sett mot dagens alla moderna ”musikmaskiner”,var väl detta ett tämligen hemvävt,men ett underbart musikens tidevarv.Tänk vilka schlagers detta band släppte under många år.Påminner mig om den tid,när Sveriges STATS-RADIO förbjöd,att man spelade en sådan ”undermålig” musik.
Därför uppstod ju såväl Radio Nord,som Radio syd och från s.k. internationellt vatten spred glädje för oss yngre !!
Det är nog ett slitsamt yrke och fara runt i Norge och Sverige och spela musik. Särskilt vintertid antar jag. Det är väl då kanske rätt vanligt att man tar lite bedövningsmedel mot tristessen. Men jag försvarar det inte. Att supa och köra motorfordon, hör inte ihop på något vis, och ska fördömas, men han har väl inte alltid gjort det. Själv upptäckte jag Sven Ingvars storhet i och med deras tonsättning av Gustav Frödings dikter på 1970-talet. Den LP:n är det enda jag har av Sven Ingvars i min inte särskilt omfattande skivsamling. Min yngre bror och min Värmländska släkt, hade lite större intresse än jag. Men idag tyckte jag att åtminstone ”Min Gitarr, den gamla läsarsången, har stått sig ganska bra.
På gamla dagar har det blivit lite för mycket sprit och för mycket motorcykel-bilkörande samtidigt ute på Hammarö.