Pettersson tackar för inlägget från Nostradamus i Norr

Pensionsåldern skall återigen utredas

Sveriges statsminister har för inte så länge sedan framfört synpunkter på att vi kanske behöver arbeta tills dess att vi fyller 75 år för att få rimliga pensioner.

För några månader sedan beslutade Riksdagen att pensionsåldern skall utredas S2011:05 och med tilläggsdirektivet DIR2012:86. Syftet är bland annat att utreda hur förtida uttag av tjänstepensioner skall förhindras, eller som det är formulerat i utredningsuppdraget: ”Regeringen anser att det är rimligt att anta att tjänstepensionernas påverkan på den enskildes pensionsbeslut inte är obetydlig. Utredaren ska därför utreda och ta fram förslag för hur villkoren om lägsta ålder för uttag av ålderspension i 58 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) bör vara utformat för att bidra till ett längre arbetsliv.”

Just de fem sista orden i direktiven ger vid handen att resultatet är ämnat att lagstiftnings-vägen tvinga svenskarna att jobba längre. Riksdagsmannafrälset kommer ju hur som helst inte att drabbas. De har fallskärmsavtal i form av inkomstgarantier som vanliga löntagare bara kan drömma om och den så kallade arbetslinjen gäller uppenbarligen inte för dem.

Vilken är orsaken till att vanliga löntagare skall tvingas till detta? I dagens Sverige är det en absolut nödvändighet eftersom försörjningskvoten (försörjningsbördan) stadigt ökar på grund av den fortsatta massimporten av illitterata bidragstagare, för vilka det över huvud taget inte finns några jobb. Den andra är att skatteuttaget svårligen kan ökas eftersom Sverige återfinns som nummer två i världen i skatteligan, efter Danmark.

Försörjningsbördans utveckling illustreras i följande figur, där:

Försörjningsbörda = Totalbefolkningen / Sysselsatta 20-64 år.

ITPS (Institutet för TillväxtPolitiska Studier) har publicerat rapporten Vem försörjer vem. Den är väl värd att läsa. Tillsammans med många faktauppgifter finns där också bra definitioner av försörjningskvot, försörjningsbörda och försörjningstal samt information om hur dessa beräknas.

Citat ur ”Förord”: ”Det finns skilda uppfattningar om vilka effekter på tillväxt en åldrande befolkning har. I denna studie finner vi att dessa effekter tycks vara små. Resultaten visar att den viktigaste faktorn för att Sverige skall klara försörjningsfrågan istället är att så många som möjligt av den arbetsföra befolkningen faktiskt är i arbete.”

Våra lögnaktiga politiker och journalister hävdar jämt och ständigt att det är den åldrande befolkningen som utgör problemet som måste åtgärdas. Följande diagram visar att andelen av Sveriges befolkning som är 65 år och äldre, har varit i stort sett oförändrad sedan 1985 men med en svag ökning under senare år, att andelen 0-17-åringar har minskat och att andelen 18-65-åringar, d v s de i arbetsför ålder har varit konstant (standarddavvikelse <0,5 år).

Varför har inte detta resulterat i att försörjningskvoten också har varit konstant? Det kan ha flera orsaker så som att en mindre andel i gruppen 18-65 år över huvud taget arbetar, att årsarbetstiden har blivit kortare, att inträdet på arbetsmarknaden för de yngre inträffar senare och att utträdet för de äldre inträffar tidigare.

Nästa diagram visar att arbetslösheten samtidigt har ökat trendmässigt. Politikerna och journalisterna försöker att inbilla oss att det behövs många invandrare för att ersätta alla 40-talister som går i pension. I realiteten har den absoluta majoriteten av dessa redan pension och de sista går under 2012. Detta eftersom den reella genomsnittliga pensionsåldern är ca 63 år.

Hur man över huvud taget kan tala om en generell brist på arbetskraft när arbetslösheten är ca 8 procent och där den långsiktiga trenden visar på en ökning, är en mycket svårbesvarad gåta.

Arbetsförmedlingen redovisar nu i september 2012 ca 39 000 lediga jobb. Det är en droppe i havet jämfört med alla de 400 000 som är öppet arbetslösa.

Not: I april 2005 skedde en omläggning av AKU med syfte att uppnå en EU-harmonisering. Denna omläggning försvårade jämförelser bakåt i tiden och innebar därmed tidsseriebrott i SCB:s AKU-serier. SCB har med anledning av detta arbetat med att länka serier före och efter tidsseriebrottet för att göra dem jämförbara. Detta gäller för åren 2001-2004 i ovanstående diagram.

Det är behövligt med arbetskraftsinvandring för några få bristyrken. Dessa kräver emellertid expertkunskaper. Åtgärder för bristyrken kan över huvud taget inte åtgärdas genom massimport av ytterst bristfälligt utbildade människor som varken behärskar engelska och än mindre, svenska.

Under 2012 befinner sig ca 68 000 svenskar i Norge med skattekort, d v s sådana som arbetar där tillfälligt eller under längre perioder. Många av dessa är ungdomar och många av dem skulle sannolikt ta jobb i Sverige om sådana bara fanns att tillgå.

Orsaken till pensioner som inte räcker till står att finna i följande tre diagram.

Förvärvsfrekvensen hos afrikaner och asiater är alarmerande låg. Dessa asiater utgörs ingalunda av japaner, kineser eller koreaner men av afghaner, irakier, iranier, jordanier, libaneser, palestinier, pakistanier, syrier och turkar. Afrikanerna utgörs av algerier, egyptier, eritreaner, etiopier, libyer, marockaner, somalier, tanzanier och tunisier. Arbetslösheten bland i synnerhet MENA-invandrare (Middle East North Africa) är alltså alarmerande stor.

I arbetslöshetsstatistiken krävs det endast EN timmes arbete per vecka för att klassificeras som arbetande. En eller några få timmars arbete under en vecka är inte något som på långt när bidrar till den arbetandes försörjning och därmed inte heller till finansieringen av offentlig verksamhet. Det är högst sannolikt så att det bland dessa ”deltidsarbetare”, finns en mycket stor andel invandrare av nämnda ursprung.

I två reportage från maj 2008 redovisade Sveriges Radio att arbetslösheten bland de irakier som bott i Sverige i tio år är skyhög. 73% av kvinnorna och 60% av männen som är födda i Irak saknade sysselsättning enligt SCB.

2006 var arbetslösheten i kategorin ”utrikes födda och personer med 2 utrikes födda föräldrar” 43%. 2008 var 68% av alla (inkl arbetskraftsinvandring) som anlänt under de senaste 5 åren arbetslösa. Nästa gång som Ullenhag, Reinfeldt, Borg eller Björklund med darr på rösten säger: ”Idag gick 600 000 invandrare upp i Sverige, gick till jobbet, och betalade skatt” – ställ dig frågan ”Vad gjorde de övriga 800 000?”

Invånarantalet i Sverige är ca 9 500 000. Ungefär 20 procent av dessa är av utländsk härkomst.  Finansminister Anders Borg har redovisat att mer än 50 procent av dessa var arbetslösa 2011 och därmed beroende av försörjningsstöd (socialbidrag), Det betyder 700 000 – 1 000 000 arbetslösa invandrare. I verkligheten är arbetslösheten ännu större eftersom invandrare deltar i så kallade instegsjobb, har praktikplatser eller utbildar sig via Arbetsförmedlingen. De registreras därför inte som arbetslösa, trots att de mottar bidrag i form av skattepengar.

Integrationsminister Ullenhag lär ha sagt så här: ”ingen enda asylsökande har sagt att dom kommer hit för att leva på bidrag utan de vill arbeta.” Göteborg-Postens reporter Christer Lövkvist intervjuade en somalier som arbetade som tolk i Hammarkullen. Denne berättade: ”När det regnar och är grönt i Somalia och kamelerna ger mjölk behöver nomaderna inte anstränga sig. De diskuterar och snackar och på nätterna spelar man spel. Men när torkan kommer jobbar nomaderna och ser till att kamelerna och getterna och korna överlever i öknen. När samma människor kommer till Sverige så regnar det hela tiden – socialbidrag, barnbidrag, bostadsbidrag och alla andra bidrag. Så det blir som i nomadlivet när det regnar och är grönt, folk sitter och tar det lugnt. Och här i Sverige kan man ta det lugnt hela året, sitta på kafé och snacka. När man har det så bra, varför ska man då jobba?”

Systemet med instegsjobb infördes år 2007 och är inte avsett för etniska svenskar men enbart för invandrare. Det torde därför kunna betraktas som etnisk diskriminering och kan också anses vara en form av rasism som är riktad mot Sveriges urbefolkning. Ett instegsjobb kan innehas av en person som har fått uppehållstillstånd under de tre senaste åren och som inte är EU/EES-medborgare. Staten bidrar med 80 procent av lönen eller högst 800 kronor per dag, i som mest 24 månader.

Dessa instegsjobbare handleds av jobbcoacher som är ett helt nytt yrke som har skapats efter politiska direktiv. Initiativet togs av Alliansen och innebär att en utlänning prioriteras på den svenska arbetsmarknaden och ges tillgång till en person som med skattemedel har till uppgift att hjälpa personen till ett arbete.

Instegsjobben ger inte en selektiv skattesänkning på samma sätt som för dem som anställer personer under 26 år eller för hushållsnära tjänster. Inga arbetsgivaravgifter betalas in och den största delen av den utbetalda lönen finansieras direkt av statskassan. Det mesta tyder på att invandrarna samtidigt kvalificerar sig för sociala förmåner (pension, a-kassa, sjukpenning, föräldrapenning) trots att ”arbetsgivarna” inte betalar arbetsgivaravgifterna som ju utgör finansieringen av dessa förmåner. När detta beaktas så subventioneras i princip hela lönen.

Detta blir alltså dyrare för statskassan än ett rent bidragsberoende, även om man inte inkluderar någon som helst undanträngningseffekt gentemot andra arbetssökande. Eftersom denna effekt också måste beaktas så framstår instegsjobben som en ännu större förlustaffär och kan därför inte rättfärdigas.

Utrikes födda och nyanlända är vidare kraftigt överrepresenterade vad avser de allra flesta av de välfärdstjänster som finns i det svenska välfärdssystemet. Överrepresentationen är genomgående och pendlar mellan en faktor strax över 1 och upp till 12.

Citat ur ”Avslutande kommentarer” i ITPS rapport: ”Ett sätt att förbättra kvoten mellan försörjda och försörjande är att öka antalet arbetade timmar, ett annat är att så många som möjligt i förvärvsarbetande ålder befinner sig i arbete. Invandring utgör ingen lösning när det gäller försörjningsfrågan, då invandringen måste bli mycket omfattande.”

Andra orsakerna till att vi behöver jobba längre är: – Under åren 1999-2001 bestal (s) pensionärerna genom att flytta över 250 miljarder från AP-fonderna till statsbudgeten för att betala av på statsskulden. År 2005 togs ytterligare 96 miljarder ut. Göran Persson sa så här i Expressen år 2005: ”Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år, när de som går i pension ser vad vi gjort”

– En allt större skara av importerade arbetslösa och analfabeter som helt försörjs av dem som betalar skatt. RUT (Riksdagens UtredningsTjänst) har på uppdrag av (sd) utrett att 106 mdr kan sparas över en 4-årsperiod om asylinvandringen minskas till genomsnittliga europeiska nivåer.

– Världens näst högsta skattetryck som medför att de flesta svenskar inte har möjlighet till ett privat sparande inför pensionen. Antalet personer med en nettoförmögenhet mindre än 100 000 var år 2007 4.9 miljoner och varje svensk har just nu ca 770 000 i utlandsskuld.

Sveriges Pensionärers Riksförbund har skrivit till samtliga partisekreterare om stölden från AP-fonderna

Samtliga statistikuppgifter är hämtade från SCB och Ekonomifakta.

Nostradamus_i_norr