Av Olli Rein
Att det tar bra det vi skriver om de familjer och klaner som inte kan leva sitt liv hederligt, det har vi fått många bevis för på Petterssons, så det är något vi inte kommer att dra ned på. Egentligen skulle ju sånt ligga på dem som har stora resurser samt lön för sitt arbete, men dessa kan ju inte, då de allra flesta det handlar om är för dessa Politiskt Korrekta människor okränkbara.
Jag kan bara tala om att ju fler eftergifter vi gör, och ju mer vi förfalskar verkligheten, desto farligare blir det för alla. Om man inte får några straff för sin brottslighet, och någon socialkärring av båda könen, hulkar medlidande med de åtalade, ja då ser dem ju att brott lönar i Sverige för dem som utför brotten, då dessa ses som offer av nämnda socialkärringar. Brottslingarna ser också att inget medlidande spills från officiellt håll på de verkliga offren. Det vill säga dem som har blivit utsatta för brotten.
Kanske kan det bli ändring på detta efter det att en av GP: s kriminalreportrar har fått springa gatlopp, för att tre kvinnliga släktingar till två bröder i övre tonåren som är åtalade för omfattande brottslighet, bland annat grov stöld och väpnat rån, inte tålde att han skrivit om deras släktingar i tidningen, eller att han var närvarande i tingssalen vid förhandlingarna. När reportern Per Sydvik som siste person kom in i rättssalen och intog sista lediga platsen vände sig en kvinna om och frågade vem han var. ”Du är Per Sydvik”, konstaterade hon sedan.
Det ledde till en allt mer hotfull och högljudd stämning, med fler inblandade. ”Han är från GP och ska inte vara här”, sa en kvinna upprört med adress ordföranden. Det slutade med att förhandlingen avbröts. Ute i väntrummet fortsatte trakasserierna och både advokat och åklagare grep in. När förhandlingen till slut kunde avslutas för dagen förföljdes Per Sydvik på sin väg till GP-huset av tre kvinnor.
– Jag värjde mig samtidigt som jag började springa, säger Per Sydvik.
De ryckte och slet i den plastpåse i vilken han förvarade domstolshandlingar och anteckningar. Han kastade in påsen över disken i receptionen, en kvinna hoppade då över disken. I tumultet tillkallades vakter som kunde hålla kvinnorna – varav två är i tonåren – tills polisen kom, grep dem och förde bort dem för förhör.
Jag har aldrig varit med om det här tidigare. I efterhand blir man mest förbannad, säger Per Sydvik.
Finns det inget som heter Tingsfrid längre? Jag har för mig att det har funnits sedan Medeltiden i Sverige, genom Magnus Erikssons landslag från 1300-talet.
Det blev många kommentarer, men bara några få var relaterade till inlägget. Men så kan det också bli i en fri och demokratisk Blogg som Petterssons.
Gött, Carina
Se till att alltid ha en skruvmejsel i handskfacket. Den gör mer skada än man kan tro och dessutom kan inte polisen ta den om den ligger där. Känner du dig hotad, gasa och kör. Du kan alltid skylla på efteråt att du blev såpass ”rädd” att du ”råkade” trycka på fel pedal 😉
Carina räkna med mig, jag hade gett henne på nöttan.
Annars ta för vana Carina lås alltid in dig i bilen och öppna Aldrig om där står en galen person och om denne gör något så….kör över den/dom.
Glöm aldrig Inger i Landskrona. Vi har rätt att försvara oss.
Kram på dig Carina.
Eva-Marie
Ja, jag lärde mig, och är livrädd för obildade, outvecklade aggressiva monster under slöjor.
Eva-Marie, tror jag hade behövt dig där och då.
Men vi är ju så flata, vi är ju inte uppfostrade att lösa problem med spott, hat och högerkrok.
Hoppas Både reportern och Carina här ovanför lärde sig någonting…..
Carina Carina, man får lov att bruka våld i ett sådant läge som du var i. Du skulle möblerat om nyllet på kärringen!!!!!
Fy faan vad hon skulle ha på flabben!!!
Eva-Marie
Blev prejjad när jag bilade mellan Bältbroarna i Danmark, jag blev förbaskad – jag kunde ha fullkomligt ha hamnat upp och ner i diket – så jag körde om, hytte med näven och såg då att det var en slöjtant med liten son. Hon eldade upp sig ännu värre, och körde ända uppe i häcken på min bil tills vi kom fram till betalningskurerna vid sista bron. Då kommer slöjkärringen rusande, knackar på min ruta, jag vevar ner (jag veeeet, ångrar mig idag!!!!),trodde hon vill prata, men hon drog till mig tvärsöver ansiktet så jag såg stjärnor, och gick sen tillbaka till sin bil.
Första gången i mitt liv som jag upplevt denna totala förnedring.
Jag rusade fram till kurerna uppmanade dem att stänga med bommarna, för jag ville ha polis för att arrestera kvinnan.
Vad tror ni de danska kurvakterna gjorde???
Släppte emellan våldshatkärringen.
Loser var jag.
Hej Olli, det är precis så det är. Dessa kriminella tror att dom dikterar alla.
Det kan dom glömma!!!! Dom skall belysas med strålkastare.
Sedan sätter vi blåslampan i baken på dom.Men vi måste ha de folkvalda med oss.
Eva-Marie