Av Olli Rein
Från och med lunchtid på fredagen är bussarna till Oxie indragna. Orsaken är upprepad stenkastning.
Stoppet gäller linjerna 1 och 32 till Oxie och Kristineberg. Sista hållplats för båda linjerna är nu Jägershill, där bussarna vänder. Stenkastningen mot bussarna har pågått en längre tid.
– Ända sedan augusti har vi haft stora problem med ägg- och stenkastning mot våra bussar. Bara den senaste månaden har vi haft elva incidenter, säger Staffan Kromnow, biträdande enhetschef på Veolia transport, som kör bussarna.
Vid 13-tiden på fredagen hände det igen, en buss träffades så illa att hela framrutan spräcktes.
– Vi tog beslutet att dra in trafiken i samråd med Skånetrafiken. Det som har hänt är oerhört allvarligt. Som förare blir du oerhört rädd när rutan spräcks. Du ser ingenting och måste tvärstanna. Det är farligt både för människor på gatan och passagerare på bussarna, säger Staffan Kromnow.
Preliminärt besked är att bussarna kommer att börja gå igen på lördagsmorgonen.
– Vi prövar att sätta in trafiken imorgon. Händer det något mer får vi ta ställning till det då.
Veolia kommer nu att ha ett möte med stadsdelsförvaltningen, polisen och Skånetrafiken, där problemen ska diskuteras.
Kan trafiken stoppas permanent?
– Det här mötet får utröna konsekvenserna. Jag tror inte att vi ska behöva stoppa trafiken helt. Men det här är en arbetsmiljöfråga, förarnas säkerhet är det viktigaste.
Stenkastning sitter visst i generna hos folken från Menaländerna. Då får man se till att kasta sten där det inte gör någon skada, som i grustäkter eller i de öknar dessa ligister hör hemma i, anser Olli, och undrar om vi inte kan transportera hem dem på samma sätt som de har sagt att de kom hit på. Alltså på balkarna under lastbilsflaken på våra transporter ned till området. Då får de ju lite spänning i livet igen, samt kommer hem.
För närvarande håller jag på och läser gamla svenska tidningar från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Det finns åtskilliga artiklar som handlar om stenkastning. Det var inte ovanligt att unga pursvenska ligister låg i bakhåll och kastade sten på tågen. Det förekom också olika former av sabotage mot järnvägsrälsen. Större föremål som stockar, bräder eller stenbumlingar kunde läggas ut på spåren.
Ett annat kapitel är alla de kravaller och oroligheter som ägde rum runtom i landet under andra hälften av 1800-talet. Stenkastning mot militär och polis var legio. Då talar vi framför allt om vuxna pursvenskar. Så ”stenkastargenen” verkar vara ordentligt spridd.
Dom binder väl ris åt sitt eget arsle, då bussarna knappast kommer att gå ända fram till Rosengård och Seved. Innan jag började med att skriva om Malmö, så visste jag inte mycket stan. Det var ju under ungdomen endast färjehamnen centralt man kände till, då besöket i Malmö endast var till för att komma till Köpenhamn. Men nu börjar jag få allt bättre koll på Malmö, tack vara våra kära kulturberikare, de röa och Eva-Marie. Var ungefär i Skåne var det du kom från nu igen.
Är det inte så att dessa ”nybyggare” lever kvar i den tid som vi kallade Stenåldern ??
Kanske finns det någon/-ra som behärskar Swahili och Arabiska i Malmöområdet,som kan förklara för dem, att i Sverige råder sedan några år tillbaka Atomåldern…
Att den afrikansk/arabiska tideräkningen,-där bevisligen ett år består av 18 europeiska månader-,borde man även informera om…Bl.a migrationsverket skulle då inse,att alla de ”ensamkommande barnen” i verkligheten är ett 1/3-dels år äldre,efter våra mått mätt..