Av Olli Rein
Saab Automobile har förlorat runt 120 000 kronor per tillverkad bil sedan Spyker tog över. Det är för tidigt att säga om sista kapitlet i Saab-historien skrivs nu, men det går att dra slutsatsen att Spykers ägande har varit en katastrof.
Sista spiken i biltillverkaren Saabs kista har slagits i så många gånger att den liknar en igelkott. Men av alla oräkneliga beslut som till synes inneburit det slutgiltiga nederlaget för Sveriges näst största biltillverkare, har förra veckans avslag på rekonstruktionsansökan faktiskt goda möjligheter att besannas. Den yttersta spiken, så att säga. Om inte hovrätten river upp beslutet, vill säga?…
Lagmannen Gunnar Krantz, tillsammans med rådmännen Cecilia Tisell och Patrick Baerselman, avslog i torsdags Saabs rekonstruktionsansökan. Eller ansökningar, för att vara noga. Det var formellt tre bolag som ansökte om skydd från fordringsägarna: Saab Automobile samt de helägda dotterbolagen Powertrains och Tools.
Rätten valde ändå att betrakta Saab som ett bolag. Domstolens syn kan sammanfattas så här. Den rekonstruktion Saab genomförde 2009 var mycket omfattande. Den har inte varit framgångsrik. Bolagets kärnverksamhet är att tillverka och sälja personbilar. Trots alla ansträngningar har inga bilar tillverkats sedan i mars. Förutsättningarna att lyckas nu ser inte bättre ut än 2009. Så säger den nyktra domstolen. Affärsvärlden kan bara hålla med.
Den förra Saabrekonstruktion upphörde den 20 augusti 2009. Då avskrev fordringsägarna – i första hand ägaren amerikanska GM – 8,3 miljarder kronor av Saabs skulder. Det gjorde Trollhättebolaget i princip skuldfritt, vid sidan av GM:s preferensaktier. Det räckte inte.
Sedan påbörjade GM en likvidation av Saab, eftersom ingen seriös köpare hade anmält intresse. I sista sekunden, i februari 2010, roddes en affär i hamn med Spyker, numera Swedish Automobile.
Då varnade bland andra Affärsvärlden för att det hela riskerade att sluta med en ännu dyrbarare och plågsammare konkurs av ett Saab Automobile i betydligt sämre skick. Det var för två år sedan. Just dessa farhågor verkar nu besannas.
Sedan Spyker tog över Saab har produktionen under långa perioder stått still. Totalt har det tillverkas knappt 45?000 Saab-bilar på ett och ett halvt år. Som jämförelse tillverkade nischaktören Porsche tre gånger så många bilar under samma period.
Enligt uppgifterna i den nya rekonstruktionsansökan uppgick de kortfristiga skulderna per den sista juni till 6,9 miljarder kronor (varav 1,7 miljarder till koncernföretag). De långsiktiga skulderna uppgick till 2,6 miljarder kronor. Totalt 9,6 miljarder kronor.
Om vi tillämpar en omvänd försiktighetsprincip och tar vi bort koncernlånen summerar skulderna till 7,9 miljarder kronor. I detta finns skulden till EIB på cirka 2 miljarder kronor samt skulden till GM på 2,4 miljarder kronor. Det egna kapitalet uppgår till 634 miljoner kronor. Mindre än en tiondel. Detta per den 30 juni. Sedan dess har koncernen haft ytterligare drygt två månader på sig att förlora pengar.
Enligt resultaträkningen har bilkoncernens rörelse förlorat motsvarande 1,8 miljarder första halvåret i år. Två månader till i den takten, betyder ytterligare 600 miljoner kronor minus. Totalt 2,4 miljarder kronor. I fjol var rörelseförlusten 3,1 miljarder kronor.
Sedan Spyker tog över har Saab alltså förlorat 120?000 kronor per tillverkad bil.
Hur vi än räknar är Saab en ekonomisk katastrof, som får hanteringen av varvskrisen att verka sund och Robert Mugabes penningpolitik att te sig någorlunda rimlig. Om inte ett mirakel sker väntar nu en kaotisk och värdeförstörande konkurs. Hade en avveckling skett i början av 2010 hade utsikterna varit betydligt ljusare. Alla – Trollhättebor, Saabentusiaster, skattebetalarna, det västsvenska fordonsklustret – hade mått bättre av att slippa de senaste 18 månadernas pajaskonster.
