Båtbranschens stora mässa nu till helgen seglar i motvind. Precis som alla andra konsumenter har båtköparna blivit mer försiktiga och priserna på begagnat har rasat 20 till 30 procent på ett år.
På ett varv på Rådmansö i Stockholms norra skärgård står en segelbåt stadigt fast på land. Små träd har slagit rot under båten. Båten är en svensktillverkad Maxi 95 och ingen har brytt sig om att skrapa bort mossan från sittbrunnen.
Kapitalförstöring, kan man tycka. I välskött skick skulle båten, ett 1980-tals-bygge, kunna inbringa 350 000-400 000 kronor. Nu handlar det i bästa fall om en tredjedel. Om den ens går att sälja.
– Jag uppskattar att det står 3 500 sådana övergivna fritidsbåtar på båtklubbar runt om i Sverige, säger Wille Söderberg, ägare till båtförsäljaren Albinhallen i Södertälje. Han har räknat till 40 uppallade vrak bara på den närmast belägna båtklubben.
Söderberg har varit i båtbranschen sedan 1975 och säger att utbudet av begagnade fritidsbåtar aldrig har varit större.
På annonssajten Blocket fanns förra året vid den här tiden 12 000 båtar till salu. Nu är de 23 000. Marknaden svämmar över.
Priserna på nya båtar ligger ganska stabilt och det beror främst på att varven inte längre bygger för att lägga på lager, säger Mats Eriksson, vd vid Sweboat, båtbranschens organisation.
Samtidigt har de senaste årens nytillskott av billigare serietillverkade båtar pressat begagnatmarknaden, en utveckling som har accelererat sedan förra sommaren.
Båtbranschens hemsidor svämmar över av berättelser om båtägare som vill sälja, men inte hittar några spekulanter. En förklaring är finansoron. En annan trend är att båtspekulanter i dag kräver generellt sett högre ombordstandard än vad som erbjuds i båtarna från 1970- och 1980-talen.
Lägg sedan till en utbudsbubbla – många 40-talister går i land för gott och försöker sälja sina – ofta rätt slitna – ögonstenar. Murkna dynor, originalmotor och slitna segel gör att renovering kan bli dyrbart – något som sänker priset.
– Säg att du har en Albin 25, en vanlig motorbåt från 1970-talet. Den är till salu för 50 000 kronor med sin originalmotor. För att den över huvud taget ska kunna säljas behövs en ny motor för 100 000 kronor och hela den investeringen får säljaren aldrig tillbaka, säger Wille Söderberg.
Det finns över 60 sådana båtar till salu på Blocket just nu, så det är bara för köparna att välja och vraka. Priserna varierar stort, från 70 000 kronor (”defekt motor”) till 250 000 kronor (”Familjepärla”).
Snittpriserna på begagnade segelbåtar går att få en överblick av. Enligt sajten Sailguide.com, som kartlägger segelbåtsmarknaden, har snittpriset på en storsäljare från 1970-talet, Maxi 77, backat från 70 000 kronor för fem år sedan till 55 000 i år. På Blocket finns just nu minst hundra exemplar till salu från 27 000 kronor.
En annan storsäljare är Scampi som för några år sedan betalades till 250 000 kronor. Förra året var snittpriset 200 000 och i år säljs över 30 exemplar på Blocket med utgångspriser från 150 000 kronor.
– Hela den här hösten kommer att bli en enormt attraktiv marknad för köpare. Utbudet är enormt, säger Wille Söderberg.

Då blir det nog inte så lätt att sälja sina vrak, för dem som har sådana till salu. Kanske kan någon händig ta hand om den här båten till höger gratis, vilket kanhända ändå är en bra affär för ägaren, som ju annars måste frakta bort den, och sanera olja och bränsle i motorrummet. Men träbåtar är ju numera hopplöst ute för andra än entusiasterna, men den här ser ju ut att ha folk ombord. Kanske den ändå bara ligger mot en sten med stäven. Bilderna har jag hittat i Stefans bildblogg.


Den här bloggen om båtdrömmar, hade jag tänkt mig som ett av de bra ekonomiska tips, som jag har lovat att komma med då och då, när sådana tillfällen bjuds för vanliga konsumenter. Men också för småspararna, som ju faktiskt är viktiga aktörer för den finansiella stabiliteten. Där finns ett stående tips från en svensk investerare, att man ska lägga undan 10 procent av lönen varje månad, så har man snart ett inte föraktligt litet kapital, som i ett första skede kan tjäna som buffert, när något viktigt bruksföremål behöver inköpas. Då kan man kanske betala kontant, och slipper dyra avbetalningskontrakt. Det är sällan några reor eller någon drive när tvättmaskinen pajjar. Ja det är en sida på det månatliga sparandet, men när man fått ihop tillräckligt kan en del av kapitalet avsättas för räntefonder och aktiefonder. Men det är en trevlig fråga, när buffertkapitalet är stort nog. Det månatliga sparandet på helst 10 procent, fortsätter man med, så länge man arbetar och har lön.
Det tackar jag för Stefan, och du ska alltid känna dig välkommen till petterssons.bloggsida.se, särskilt om du delar våra åsikter till viss del, men vi hindrar ingen med anständiga andra värderingar än vi själva har, att uttrycka sig fritt på bloggen, vi har högt i tak och t.o.m. bekämpar censur. Om inte annat så antar jag att vi delar intresset för farvatten och båtar. Det ser även ut som om vi delar intresset för bilar och gamla hus, så det kan nog finnas mer som vi delar. Men som vanligt är det alltid en del som skiljer också. Många gånger kan det ge spännande nya vinklar på livet.
Mvh Olli
Hej Olli!
Du är välkommen att låna mina bilder. Roligt att de kommer till användning.
Mvh Stefan