Den Kanadensiska modellen

Bifogar ett litet alster jag hade på SN:s ledarsida den 18/4. Min rubrik var som den nedan, men SN justerade den till ”Den kandensiska modellen”. Lars Kriss svar på mitt inlägg gav dessvärre inga svar på mina frågor. Poängen är att den kanadensiska modellen förespråkar reglerad arbetskraftsinvandring på bekostnad av bla flyktingarna. Regleringen innebär dessutom att det är arbetsmarknadens behov som styr. Jag uppfattar detta ungefär som detsamma som SD föreslår, vilket måste betecknas som en radikal kursändring för SN.
Tyvärr vågar jag inte publicera Lars Kriss svar, men i sammanfattning kör man på i gamla hjulspår trots att man förespråkar något helt annat på sin ledarsida. Det börjar bli dags att vakna.

Reglerad arbetskraftsinvandring
Än en gång lyckas Lars Kriss överraska mig på SN:s ledarsida. Han kommenterar där den 12/4, Centerns partisekreterare, Michael Arthursson, som konstaterar att det tar alldeles för lång tid innan en nyanländ till Sverige får jobb. En poäng som Arthursson verkar missa är att det kanske inte finns några jobb att få av arbetsmarknadsskäl och att det är det som är grundproblemet.

Som ”medicin” för detta problem förespråkar Lars Kriss den ”Kanadensiska modellen”. Den bygger på färre flyktingar och en större andel arbetskraftsinvandrare, vilka skulle poängbedömas utifrån kriterier som utbildning och behov på arbetsmarknaden.

Regeringens egen utredare, Jan Ekberg, som jag refererat till tidigare, konstaterade i en rapport 2009 att något behov av arbetskraftsinvandring inte föreligger, utom för ett fåtal specialister. Han konstaterade också i samma utredning att det inte föreligger några behov av demografiska skäl heller. Någon invandring för ”att säkra välfärdens kärna” som Lars Kriss argumenterade för i sitt svar på min förra insändare är således inte heller nödvändig.

Den slutsats man måste dra blir då att om den ”Kandensiska modellen” införs i Sverige så kommer den att leda till en dramatisk reduktion av invandringen. Jag tycker att det är ett bra förslag. Det ger, liksom socialdemokraternas Luciabeslut 1989, rådrum för att ta hand om och integrera de människor som redan invandrat hit och därmed nå fram till det mål som Centerns partisekreterare vill uppnå.

Det finns också ekonomiska skäl. Professor Jan Tullberg från Handelshögskolan kommenterar i Ekonomisk debatt 2011, Ekbergs rapport. Han anser att Ekberg är alltför optimistisk och att man troligen går back med 2,5 – 3,0 % av BNP. Vi pratar alltså om stora belopp. Jan Tullberg delar också Ekbergs uppfattning att det inte finns några behov av demografiska skäl för invandring.

Med tanke på att det finns miljarder fattiga människor i världen, så måste de personer som förespråkar en generös invandringspolitik också dra en gräns för när Sverige inte orkar mera. Jag har aldrig sett någon sådan gräns diskuteras när det gäller svensk invandringspolitik.

Stefan Hallberg

3 thoughts on “Den Kanadensiska modellen

  1. Jag måste ju erkänna att som normalbegåvad svensk så har jag svårt att förstå varför man forsätter med nuvarande invandringspolitik. Tom SN inser att den är fel och ändå stövlar man på. Man kan undra vad det beror på.
    När inte ens Regeringens egen utredare håller med om den förda politiken, så blir man betänksam. Eller ser man bara dessa människor som ”valboskap”.
    I så fall tror jag att man har ”skitit i det blå skåpet”. Det kommer inte att dröja länge innan det bildas ett muslimskt parti. Det ska bli intressant att se vad etablissemanget gör då.

  2. Det är populärt att tala om den Kanadensiska metoden. Men där stannar det, och vi fortsätter att importera kamelfösare och analfabeter. Det är allt som de förståndshandikappade i Rosenbad förmår. De har ju ingen vilja längre bakom sitt regerande. Det verkar som om dom helt har gett upp, och istället för att söka majoritetdär det går, så betalar man dyrt till vänstern, för att följa vänsterpartiernas galna flyktingpolitik.

  3. Ärligt talat Stefan, så tror jag inte att politikerna vill eftersträva Kanadas modell. Varför tar vi emot tiotusentals outbildade analfabeter varje år när arbetsmarknaden skriker efter välutbildad arbetskraft till specialistyrken?

    Jag räds nästa lågkonjunktur då ytterligare tiotusentals jobb inom lågutbildade yrken försvinner för att aldrig återvända. Efter den senaste krisen förlorade vi ca 50 000 verkstadsjobb som aldrig återkommer.

    Journalisterna är bakbundna av en politisk korrekthet där sanningen inte under några omständigheter får kritiseras och publiceras för allmänheten. Varför vet vi alla.
    Jag tror att Lars Kriss och många journalister gnisslar tänder när de inte får utöva sina yrken på ett sätt de egentligen vill. Visst tusan vet svenska journalister att integrationspolitiken är en katastrof som påverkar alla boende i Sverige inkl. de invandrade.

    Frågan är varför media vill gömma en politik som inte fungerar?

Kommentera