Öppet brev till Lars Kriss, SN


Av Stefan Hallberg

Hej igen Lars
Jag skriver till dig på det här viset. Skälet till det är att försöker jag med en insändare till SN så blir jag uppenbarligen refuserad. Jag vet ju att du läser Petterssons Blogg och på det här viset kan ju fler få ta del av vår konversation.

För ett par veckor sedan hade vi en skriftväxling här på Petterssons Blogg bla rörande ditt inlägg om Helena Benaouda. Ditt inlägg kändes bra och gav hopp om en mer balanserad debatt. Några inlägg och intervjuer i DN har pekat i samma riktning, ända tills man läser detaljerna och inser att uppdelningen av världen i ”Islamofober”, ”Politiskt inkorrekta” och övriga fortfarande finns kvar.

Så nu vet jag bättre. SN kör på i princip i samma spår som tidigare. Jag vill hävda att det inte funnits minsta spår av hets mot folkgrupp eller osakligheter i det material jag skickat in, och ändå kommer det inte med. Jag har läst betydligt grövre kommentarer om både det ena och det andra tex i samband med det sk ”bloggkriget” i Gnesta, tom personliga påhopp, och det får passera. Sanningen är att den gräns SN pratar om vad gäller kvaliteten på insänt material, den existerar inte. Det verkar handla om rent godtycke eller möjligen om feghet, vad vet jag. Några förklaringar till att man blir refuserad får man ju aldrig. En stor brist tycker jag i SN:s hantering. Vanlig svensk (ursäkta) hövlighet borde väl göra att man lämnade en förklaring. Människor har ändå engagerat sig och lagt ner tid på att skriva till tidningen.

Jag har i mina refuserade inlägg funderat bla över hur långt det måste gå innan man kan kräva tydliga besked, åtminstone av det muslimska ledarskapet i Sverige. Är det ok att en kristen fembarnsmamma hängs i Pakistan för påstådd hädelse mot profeten och att Guvernören, som tar ställning för denna mamma, mördas av sin egen livvakt. Är det ok att Guvernörens mördare hyllas som en hjälte av demonstrerande människomassor. Vilka är dom alla dessa människor som hyllar mördaren ?? Fredliga muslimer eller Jihadister ?? Gud bevare oss för det sista. De är ju väldigt många.

Man kan som vanlig människa inte undgå att fundera över hur många mer ohyggligheter som ska begås och bortförklaras innan ansvariga svenska politiker och media vaknar. Eller tycker man inte att det finns tillräckligt med exempel. Hur många fler människor ska dö innan man slutar att prata om islamofobi och tar debatten.

Vi ser och hör inga tydliga avståndstaganden från det muslimska ledarskapet i Sverige. Vad beror det på ?? Det enda vi hör är Abidirisak Waberi mumla tvetydigheter i P1, precis som han tidigare gjort i TV. Jag uppfattar hans svar som att individen kan i princip tolka islam efter personligt gottfinnande. Det ger knappast någon vägledning eller svar på frågor.

Under valet i höstas skrev jag till moderaterna och frågade om de delade Abidirisak Waberis värderingar tex avseende månggifte. Jag fick till svar att innan man var aktuell som riksdagsman så får man skriva under en handling där man intygar att man delar moderaternas värderingar. När man läser om resultatet av Skolöverstyrelsens inspektioner av Römosseskolan där herr Waberi är rektor, skulle jag vilja påstå att han redan brutit mot överenskommelsen.

Detta pekar på ett annat problem tycker jag. Nämligen, när ljuger en muslim ?? Såvitt jag kan förstå är det ok att ljuga enligt koranen, om man gör det för den goda sakens skull.

Därmed är det upp till alla rättrogna muslimer att ljuga de otrogna rätt upp i ansiktet, när som helst och i vilket sammanhang som helst. Man kan därmed aldrig veta om man får ett sant svar eller inte, eller hur. Ungefär som från Helena Benaouda. Det går inte att se på utsidan hur den tillfrågade muslimen tolkar koranen i detta avseende, därmed går det heller aldrig att veta om det är sanning eller lögn man får till svar.

Under vår förra skriftväxling diskuterade vi bla borttagande av adventsljusstakar, inställda luciafiranden mm som exempel på där kristen tradition fått ge vika för den muslimska. I det sammanhanget ställde jag en enkel fråga till dig. Jag bad dig att ge mig ett enda exempel, från var som helst i världen, på det motsatta, nämligen att muslimsk tradition gett vika för den kristna. Jag fick aldrig något svar. Jag tolkar det som att detta inte existerar, även det något som borde stämma till viss eftertanke. Jag väntar fortfarande på ett svar. Du jobbar ju på en tidning och det borde finnas högvis av exempel att ösa ur.

Men jag är väl bara en rackarns islamofob som bara ser elände i allt mördande, stenande och stympande av oskyldiga människor i tusental. Men jag misstänker att det är fler än jag och läsarna av Petterssons Blogg som börjar att reagera.

Vad ska vi göra då ?? Ska vi göra som Kevin Rudd, Australiens Utrikesminister, ta bladet från munnen och klara ut vad som verkligen gäller.
Eller ska vi göra som Chamberlein 1939, stoppa huvudet i sanden och ropa ”Peace in our time”.


3 responses to “Öppet brev till Lars Kriss, SN

  • stefanh

    Hej Lars
    Jag vet att du inte är ansvarig, det har jag konstaterat tidigare i mina inlägg, men vi har ändå haft en diskussion igång och du är en frontfigur för tidningen, så därför riktade jag mig till dig.
    Jag kommer inte att ta kontakt med dina chefer för jag bedömer det som helt utsiktslöst att få en ändring till stånd. Som du säkert förstår upplever jag det som frustrerande att bli bortklippt utan att förstå varför. Jag för söker få svar på en enkel fråga bara.

    Och vad gäller ”svar på enkel fråga” noterar jag at du fortfarande inte hittat något bra exempel.

    mvh

    Stefan Hallberg

    Gilla

  • Lars Kriss

    Hej,

    Du är välkommen att kontakta mina chefer. Det ligger inte i mina arbetsuppgifter att diskutera SN:s regler för vilka debattartiklar som publiceras, eftersom jag inte har beslutanderätt i dessa frågor. Rent principiellt vet du att jag stödjer ett så öppet debattklimat som möjligt.

    Gilla

  • Stefan K

    Bra initiativ Tommy!
    Att media inte vill lyfta fram baksidorna, problemen och hotbilden med och från den radikala islamismen står helt klart. Efter att ha sett kvällens vinklade dokumentär om Sd, ”100 dagar” och rädslan för att partiet ska lyfta upp problemen till ytan, återstår en personlig reflexion.
    Media och de vi kallar pk-partierna står i symbios med varandra och den tysta överenskommelsen består i att tysta debatten och inte förmedla sanningen. Den sanning som man tillsammans försökt dölja i många, allt för många, år.

    Gilla

Kommentarer granskas inte före publicering. Det innebär att den som skriver en kommentar själv ansvarar för kommentarens innehåll. Den som skriver kommentarer ska följa svensk lag. Kommentera gärna, håll god ton och var artig, hota aldrig, använt sunt förnuft. Tre eller fler länkar innebär att kommentaren ställs i kö och måste vänta på godkännande. Använd bara ett alias, skifta inte.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: