INVANDRING. Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap, MSB, går varje vecka ut med en nationell lägesrapport med anledning av situationen i landet på grund av antalet asylsökande. Nu slår myndigheten larm i långt skarpare ordalag än tidigare.
”MSB:s bedömning är att det redan ansträngda läget ytterligare kommer att förvärras”, står det i rapporten.

Med ett ökat antal flyktingar varnar myndigheten nu för att kapaciteten kan ta slut redan i december – och att sjukvården och socialtjänsten inte mäktar med sina åtaganden.

Nytt för den här veckan är att myndigheten särskilt nämner ”begynnande utträngningseffekter inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst”.

– Man har så fullt upp att hantera ensamkommande barn och asylsökande så att man får problem med den ordinarie verksamheten, till exempel inom sjukvård och socialtjänst, säger Alexandra Nordlander, verksamhetsansvarig för operativ analys på MSB.
Hon säger att undanträngningseffekterna rapporterats från ett fåtal regioner men att myndigheten håller ögonen på om det skulle komma att breda ut sig i landet.

Trots att åtgärder vidtagits finns det ”stora utmaningar för värnandet av målen för vår säkerhet, främst med avseende på liv och hälsa samt samhällets funktionalitet”, enligt MSB.

Enligt uppgifterna från MSB riskerar nu aktörer i Skåne, Västra Götaland och Stockholm ”att inte mäkta med sina åligganden från och med december” om man inte får förstärkning ”Inom ett flertal områden främst avseende kvalificerad personal”. Här handlar svårigheterna främst om att hitta boenden till de asylsökande, enligt MSB.

Beredskapshandläggaren Gert Jacobsson på Länsstyrelsen i Skåne har kontakt med berörda aktörer i länet och delar bedömningen att det är ett ”mycket ansträngt läge” – framför allt vad gäller boendeplatser.
– Framför allt ser vi en ökande belastning på Malmö stad, både vad gäller tak över huvudet på vuxna och familjer samt boenden för ensamkommande barn.
Om undanträngningseffekterna i sjukvården säger han:
– Det är en ökad belastning inom vissa delar av sjukvården, framför allt barnpsyk. Sedan blir det ju en ökad belastning på vårdcentraler och så vidare, i de områden där det blir ökade boende, säger Gert Jacobsson, beredskapshandläggare på Länsstyrelsen i Skåne.

Enligt SKL får kommuner och landsting nu prioritera i sina verksamheter. Allt som inte är akut får läggas åt sidan.

MSB uppger att det finns mycket stora problem med kommunernas uthållighet och trots regionala och lokala åtgärder ”bedöms uthålligheten inom vissa verksamheter snart vara slut”.

”MSB:s bedömning är att det nu ansträngda läget ytterligare kommer att förvärras allt eftersom det antal personer som anländer till landet ställer krav på att samhällsviktiga verksamheter kan skala upp i samma takt”.

”När det gäller undanträgningseffekter så är det så klart en fråga jag tar på största allvar. Det är inte acceptabelt att barn som har behov av stöd på olika sätt inte får det.” ”Regeringen följer utvecklingen timma för timma”, skriver Barn- och äldreminister Åsa Regnér.

-Pettersson undrar när PK-etablissemanget ska upptäcka att det inte hjälper att följa utvecklingen timma för timma eller slänga fram några lånade miljarder.

Har regeringen och övriga PK klart för sig vad som krävs i form av infrastruktur, offentliga jobb, bostäder, skolor, bussar, vårdcentraler och liknande som finansieras via skatterna för att driva varje kommun? Vet man vad som behövs i infrastruktur som telekommunikationer, färskvatten, avlopp, vägar, kraftverk, värmeverk, livsmedelsproduktion i ett land som redan importerar 50 % av maten osv.

Bara ökat elbehov för 600 000 personer lär betyda en och annan kärnkraftsreaktor.

Har man tänkt på hur många nya lärare som behövs för att ta hand om 150 000 nya elever som inte kan språket och att lärarutbildningen tar fyra år? Hur har man tänkt att domstolsväsendet ska hinna med 100 000-tals nya asylärenden bredvid den ordinarie verksamheten samtidigt som den nuvarande regeringen drar ned på anslagen?

Räcker det med att svenskarna öppnar sina hjärtan för att få fram 100-tals nya vårdcentraler och 100-tals nya skolor, fyrtio nya polisstationer, flera nya tingsrätter, ett dussin nya sjukhus och 400 000 nya bostäder de kommande fyra åren?

Om det räcker med öppna hjärtan, varifrån ska kvalificerad personal för att bemanna detta komma? Det tar som bekant runt åtta år i snitt för att få de nyanlända i arbete.

Svaret är naturligtvis att politikerna inte ens börjat planera för detta så den befintliga välfärden som redan krakellerar betänklig ska svälja ytterligare 600 000 personer.

Det kommer inte att hjälpa med öppna hjärtan, moral eller pengar?

Vad återstår då? Att minska invandringen verkar totalt omöjligt. Så vilken samhällsservice ska vi dra in på? Barnfamiljerna eller pensionärerna? Förlossningsvården eller barnomsorgen? Pensionerna, hemtjänsten, skolan, vården?