Landstingens sparkrav kontra…

Av Stefan K

Det har väl undgått få att illegala flyktingar nu ska ges samma rätt till vård som svenska skattebetalare?

Jag ska inte gräva djupare i detta ämne, annat än bekräfta de fårhagor som säger att vi nu närmar oss ytterligare en flyktingamnesti likt den 2005, då 17 000 uppehållstillstånd delades ut till flyktingar som inte accepterat ett nej och hölls gömda av privatpersoner och organisationer.

Däremot tänkte jag ta upp en spekulation som kanske är en slump, en tillfällighet eller ett rent samband. Ingen vet hur många illegala flyktingar det finns i Sverige, men siffror mellan 10 000 och 35 000 nämns. I utredningen som ligger till grund för förslaget beräknas kostnaden för vården av 35 000 illegala flyktingar till 1 miljard kronor per år.

Kvällens Östnytt gav en ganska talande bild över situationen. Först tog man upp sparkraven i landstinget Sörmland som kommer att uppgå till 230 miljoner under de kommande fyra åren. Två inslag senare berättade man om de illegalas rätt till vård. Hm!

Om vi leker med tanken att det finns 35 000 illegala flyktingar i landet och att Sveriges samtliga landsting måste spara i snitt 230 miljoner under de kommande fyra åren, ser resultatet ut så här:

  • Sveriges tjugo landsting måste spara 1 150 000 000:- per år.
  • Vården för 35 000 illegala uppgår till 1 000 000 000:- per år.

Ett märklig samband, men det har säkert inget koppling utan är rena spekulationer från min sida. Håll dock med om det märkliga i att Sverige, där vi medborgare betalar världens högsta skatt, inte har pengar till vår välfärd.

Källa: Dagens medicin och PI

Kraftig jobbtillväxt i privat omsorg

Sysselsättningen i privat vård, skola och omsorg har stigit kraftigt de senaste åren. Men utan att offentliga jobb i dessa branscher försvunnit, visar siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).

Mellan 2003 och 2008 ökade jobben i privat vård, skola och omsorg med 46 000 eller 40 procent till 160 000.

Enligt SCB:s statistik ligger utbildningsnivån i den kommunala skolan på en högre nivå än i de privata skolorna. 68 procent har en eftergymnasial utbildning mot 58 procent i friskolorna.

Däremot låg lönerna under 2008 på ungefär samma nivå.

SCB:s siffror visar också att det är lönsamt att bedriva privat skola, vård och omsorg. Avkastningen på totalt kapital var 2008 i snitt 13 procent, jämfört med ett genomsnitt på nio procent för alla privata företag i Sverige.

− 46 000 fler människor i privat omsorg UTAN att offentliga jobb försvunnit i samma bransch.

Det kan inte vara roligt för Sahlin och Ohly att läsa.