Av Stefan K

Ibland mår man bra av att fly verkligheten med egna önskedrömmar, hur overkliga de än är.

Den genomtråkiga hösten närmar sig med stormsteg, följt av den sabla vintern. Tänk, bara tänk, om man kunde sätta sig på ett flygplan med destination Thailand, kasta alla id-handlingar innan man kliver genom passkontrollen på Krabi Airport, säga att man söker asyl genom att dra en lögn som man vet att de thailändska myndigheterna aldrig kan kolla upp, leva gratis med lite fickpengar några månader, för att sedan få flytta in i en egen lägenhet vid stranden och leva gott på det som det thailändska trygghetssystemet kan erbjuda och aldrig mer ställas inför krav om arbete och egen försörjning, bara sitta i skolbänken några timmar i veckan och ägna resten av tiden åt sol, bad och vackra kvinnor i baren.

Suck, imorgon ringer klockan 04.00 och jag måste med tunga steg traska min väg genom mörkret till en arbetsplats där tungt, stressigt och lågavlönat jobb väntar och med vetskapen om att denna vardag väntar i ytterligare 30 år och att den sabla vintern står för dörren. Nåväl, det var trevligt att fly undan verkligheten, om än i några få ord.