Signalement i media i Danmark och Sverige

Av Pettersson

Två gärningsmän rånade en massageklinik och en äldre herre i söndagskväll. Läs historien på Jyllandsposten.

– Ni vet vilket liv det blir i Sverige om man ens antyder något om utseende, här ska signalementen vara så vaga så de är meningslösa, i stil med svensk man rånade. Ingen verkar tycka att det gör något om svenska män blir utpekade. Men andra grupper får abslout inte pekas ut. Läs HÄR.

Gerningsmændene var ifølge de ansatte på massageklinikken begge mørke i huden. Mændene var iført brune jakker og løsthængende jeans.

– Pettersson inser att signalementet inte är perfekt men det kan hjälpa polisen och allmänheten genom att utesluta en hel del människor.

Yttrandefriheten hotas

Av Pettersson

I svallvågorna av de fruktansvärda terroristdåden i Norge diskuteras på fullt allvar att begränsa möjligheterna att kommentera i tidningarnas nätdebatter. En del tidningar har till och med gått så långt att de tagit bort möjligheten helt. Anledningen säjs vara att sådana människor som Anders Behring Breivik uppmuntrades av språkbruket på tidningarnas insändarsidor.

Terrorister har alltid funnits, överallt. Att skylla på bloggar och nätdebatter är bara löjligt. Röda Armé Fraktionen, den så kallade Baader-Meinhofligan mördade 35 personer i vänsterextremistiska terrorangrepp under 1960 och 1970-talet, Röda Brigaderma, ETA, IRA med flera är terrorgrupper som av olika skäl mördat 100-tals människor i Europa långt innan Internet och nätdebatter var uppfunnet.

Informationssamhället och öppenheten är demokratins hörnpelare. Visserligen kan Internet missbrukas men det kan och görs andra media också. Internet hjälper befolkningen i länder med censur och vi ska inte för ett ögonblick glömma att gammelmedia lever på att sälja annonser och tidningar så de talar i egen sak av ekonomiska skäl när de motarbetar nätets aktivister på hemmaplan men uppmuntrar dem Mellanöstern och Kina. Glöm heller aldrig att media gått från att rapportera nyheter till att för medla de åsikter PK tycker är de rätta.

Jag har skriftliga belägg för att tidningsledningar satt i möten med etablerade politiker innan valet 2010 där de diskuterades hur Sverigedemokraterna skulle få minsta möjliga utrymme i debatten. OBS. Politiker för de etablerade partierna gör upp med den ”fria” pressen hur Sverigedemokraterna ska få minsta möjliga utrymme i media. Närmare valfusk och censur går knappast att komma.

Innan PK börjar prata om begränsningar av språkbruket bör de börja med att sanningsenligt rapportera om Sverigedemokraternas politik, att rapportera om invandrare på samma sätt som de rapporterar om svenskar, att tala om vad invandringen kostar eller om den som de påstår går med vinst ─ visa det.

När PK slutar smutskasta, diskriminera och censurera oliktänkande och börjar rapportera korrekt och allsidigt, då men först då ska jag se över mitt språkbruk.

PK om några bör veta att det är farligt att strypa debatten. De försvarar en öppen debatt och Internet på alla platser utom i Sverige. Det är nog så enkelt så de skiter i demokratin och tänker på lösnummer och annonsförsäljning.

─ Pettersson anser för övrigt att om vi ska skylla Anders Behring Breiviks fruktansvärda handlingar på någon annan än Breivik själv så bord PK vänta bort blicken från bloggare och nätdebattörer till dem som förskönar massinvandringen och döljer dess negativa konsekvenser.

PK får sig en läxa om mångkulturen

Av Pettersson

Svensk-kurdiske forskaren Tino Sanandaji är doktorand i offentlig politik och ekonomi vid University of Chicago. – Mångkulturalismens förespråkare tror inte själva längre på den här idén, sade han.

Tino Sanandaji fortsatte med att konstatera att makthavarna har retirerat från att försvara mångkulturalism till att vara ”anti antimångkulturalism” och upprätthålla en konsensus där ingen kritik mot det mångkulturella projektet får förekomma. Han påminde om den tidiga massinvandringens år och uppkomsten av nynazism.

– Det kom flyktingar från Libanon och Iran där det var krig och i slutet av 80-talet och början av 90-talet, när det här skedde utan att man skapat legitimitet för det hos befolkningen, uppkom nazism och skinnskallerörelsen. Med all rätt gick eliten samman, politiker, journalister och media, och krossade nynazismen.

Enligt Tino Sanandaji har det gått så långt att mångkulturalisterna blir provocerade av rena fakta.

– Men om du blir provocerad av fakta, då är det något fel på dig och din ideologi, sammanfattade han.

Tino Sanandaji; – Om det vore så att invandring missgynnade Sverige och gynnade invandrarna, skulle du vara för det då?

– Om du har en princip, som leder till något dåligt, så är det något fel på din princip, sammanfattade han.  

− Pettersson hör att PK-eliten tycker att de är goda människor när de skänker bort Sverige och att de tycker de har rätt att göra det…det går väl inte att ge bort PK, ingen vill ha dem men kanske flyttbidrag till den kultur de värnar om vore något.

Skrämmande PK tidning

Av Pettersson

Katrineholmskuriren är en av de tidningar i Sörmlandspressen med samma ägare och samma inriktning som slutat rapportera allsidigt och korrekt som de ska göra enligt den journalistiska etiken utan i stället skriver om vad de tycker att vi ska läsa. I torsdag hade de en skapligt stor artikel med gratisreklam för en bok med de åsikter de står för på sina kultursidor. Det är samma tidning som knappt nämner att det ska komma 300 somaliska barn till Katrineholm och att kommunalrådet där tycker att de har andra saker att lägga pengarna på än somaliska barn  eller att det är stora problem med rasistiska muslimer i samhället.  

Läs hela gratisreklamen HÄR

Skrämmande och upplysande om rasismen i Europa

Europas skam – rasister på frammarsch av Lisa Bjurwald.

”Europas skam av journalisten Lisa Bjurwald är skrämmande men också nyttig läsning. Här ges en inblick i Europas rasistiska och främlingsfientliga rörelser – en inblick som torde få den som ännu tror att rasiströrelserna är marginella företeelser eller bara drabbar vissa europeiska länder att ändra uppfattning. De rasistiska partierna finns över hela kontinenten och har i många länder ett reellt inflytande. Bjurwald tvekar inte att kalla dem ett hot mot demokratin” 

Etnisk enfald bland svenska kolumnister

Av Pettersson efter tips om detta på sajten Medievärlden.se och konstaterar det som vi redan visste. PK lever inte som de lär.

Medievärlden bevakar publicistiken och affärerna i den svenska mediebranschen.

Medievärlden har tillsammans med Damon Rasti gått igenom alla som skriver allmänna krönikor i Sveriges 10 största tidningar. Några få utländska namn hittades men bara en (1) född utanför Europa.

Flera chefredaktörer tycker att det är orimligt att ta hänsyn till etniciteten när tidningen anlitar kolumnister. ”Jag föreställer mig att det är få tidningar som börjar övervägandet om någon eventuellt ska krönikera med att fråga skribenten var denna, eller dennas föräldrar, är födda”, säger Expressens chefredaktör Thomas Mattsson.

Metros chefredaktör Per Gunne tycker att en stor dagstidning bör låta flera röster från olika delar av samhället att komma till tals, men påpekar också att det inte är lätt att hitta kolumnister som varje vecka förmår skriva lockande, engagerande texter om aktuella ämnen.

Hela artikeln HÄR.   De lite mindre tidningarna är inte bättre. I höstas gjorde jag en undersökning på vår lokaltidning Södermanlands Nyheters samtliga anställda. Det var ingen kul läsning för multikultiförespråkaren och chefredaktören 99:an Carstorp. Läs HÄR.

− Pettersson konstaterar bara att när våra enfaldiga chefredaktörer snackar om mångfaldens fördelar så gäller det bara andra. De vill inte bo med multikulti och de vill inte arbeta med dem. De skriver och snackar bara en massa skit.

Här följer namnen på krönikörerna som skriver allmänna kolumner i de största svenska dagstidningarna:

Aftonbladet:
Staffan Heimerson
Ronnie Sandahl
Elisabet Höglund
Natalia Kazmierska 
Anders Westgårdh
Johan Hakelius
Peter Kadhammar
Monica Gunne
Sanna Lundell
Annika Marklund
Robert Aschberg
Olivia Svensson
Alex Schulman
Johan Hakelius
Jan Guillou
Herman Lindqvist
Johanne Hildebrandt
Karin Ahlborg

Expressen:
Marcus Birro
Cecilia Hagen
Lars Lindström
Ulf Nilson
Leif GW Persson
Britta Svensson
Jenny Östergren

Dagens Nyheter:
Johanna Koljonen
Henrik Berggren
Mårten Schultz
Ingrid Hedström
Nathan Shachar
Dilsa Demirbag-Sten (Turkiska Kurdistan)
Emanuel Karlsten
Åsa Beckman

Svenska Dagbladet:
Jenny Nordberg
Clemens Poellinger
Lars Berge
Ola Wong 
Anders Mildner
Cordelia Edvardson
Lars Ryding
Anna Laestadius Larsson
Karin Thunberg
Rolf Gustavsson

Metro:
Alexandra Pascalidou 
Göran Greider
Johan Norberg
Hillevi Wahl
Stefan Wahlberg
Fridah Jönsson
Jonas Cramby

Göteborgs-Posten:
Peter Lenken
Sarah Britz
Brittt-Marie Mattsson

Sydsvenskan:
Har ej allmänkolumnister.

Helsingborgs Dagblad:
Tjerstin Thorsén
Patrik Lundberg 
Kenny Lindqvist 
Sandra Jakob 
Tove Hansson
Louise Raneklint
Isabelle Ståhl
Lars Johansson
Peter Carlsson
Bengt Hertzman
Mikael Hårde

Nerikes Allehanda:
Inger Nordahl
Maria Andréasson
Göran Wärnelid
Stellan Norén
Helena Sträng
Fredrik Carlsson
Joakim Johansson

Corren:
Niclas Ericsson
Tove Lifvendahl
Björn Eriksson
Stefan Fölster
Ernst Klein
Gunnar Wetterberg
Birgitta Ohlsson
Gunilla Carlsson
Anna Koblanck
Ola Wong
Jon Pelling
Karin Henriksson

Som synes enfalden lyser med sin närvaro och mångfalden med sin frånvaro. Du skall inte göra som jag gör utan som jag säger hörs från redaktionerna på våra stora mediabolag tycker sig Pettersson höra.