Tack för tipset Kenneth som ställer en högst befogad fråga till CSN: Visar ni samma nit gällande de 100-tals miljoner kronor som aldrig återbetalas av dem som lämnat Sverige efter att här ha tagit stora studielån? Flertalet av dessa är personer som först invandrat till Sverige och som efter förmånliga studievillkor flyttat utomlands där man troligtvis kan lyfta ännu högre inkomster än här. Alternativt “flyktingar” som återvänt hem och nu lever som kungar där eller gällande den ständigt utökade skara “nysvenskar” som får “Hemutrustningslån” och sedan helt sonika uppger att de inte kan återbetala..?”.
Här är historien från SVT
Topsad och förhörd för 7 700 återbetalade kronor
Lillemor är misstänkt för bidragsbrott Hon fick mer studiebidrag än hon hade rätt till 2009. Nu har hon kallats till förhör, topsats och väntar på åtal. Pengarna är återbetalda sedan länge men nu kan Lillemor Eckhardt trots det ställas inför rätta för 7 700 kronor.
– Jag känner mig inte som en brottsling, säger Lillemor Eckhardt. Men hon är i dag en misstänkt bidragsbrottsling. Hon berättar att hon 2009 missförstod reglerna för studiemedel, blandade nya kurser med resttentor men tog ändå ut fullt studiemedel.
Resultatet blev att hon fick ut drygt 7 700 kronor som hon inte skulle ha. Det hela upptäcktes av CSN i en efterkontroll och myndigheten krävde pengarna tillbaka. – När jag förstod att jag gjort fel betalade jag tillbaka, så pengarna är återbetalade sedan flera år, berättar Lillemor.
Misstänkt bidragsbrott – Hon trodde att frågan var utagerad, men två år senare får hon ett brev från polisen, där hon kallas till förhör för misstänkt bidragsbrott mot CSN. –Jag trodde först att de inte fått pengarna, men det var inte det som det handlade om.
Nej, Lillemor misstänks för brott mot bidragsbrottslagen. En lag som funnits sen 2007 och kom till för att bekämpa fusket i bidragssystemen – bland till exempel arbetslösa, sjukskrivna och studenter. –Jag tyckte det var obehagligt med förhöret, till exempel blev jag DNA-topsad, berättar Lillemor.
Förhöret med topsningen ägde rum tre år efter det misstänkta brottet, och två år efter att pengarna betalats tillbaka.
Lågprioriterat ärende – Rimligheten i det är inte upp till CSN att bedöma, säger myndighetens pressekreterare Klas Elfving till SVT och fortsätter: –Vi har en laglig skyldighet att anmäla den här typen av omständigheter.
Enligt CSN är det inte ovanligt att ärendena tar lång tid, eftersom de är lågprioriterade hos polisen. I Lillemors fall gjorde CSN gjorde sin polisanmälan till Uppsalapolisen i februari i fjol. Men sedan dröjde det över ett år – fram till mars i år – innan Uppsalapolisen skickade den vidare till Stockholm dit Lillemor hunnit flytta.
–Det är beklagligt att det blivit så. Det jag vet är att det blivit liggande i en balans och efter ett år har man upptäckt att det inte hör hemma här, säger Uppsalapolisens presstalesman Christer Nordström till SVT.
Är det acceptabelt? – Det borde inte gå till på det här sättet.
Lillemor Eckhardt säger själv att hon blev chockad över hur systemet fungerar.– Jag trodde bidragsbrott mot CSN handlade om hundratusentals kronor som folk drar utomlands för att slippa betala, jag trodde inte det handlade om 7 700 kronor som man redan betalat tillbaka.
– Pettersson undrar ofta hur det prioriteras i vårt land…7 700 kronor har felaktigt utbetalats till Eckhardt, hon fick pengarna för tre år sen och betalade tillbaks för två år sedan och nu ska det bli rättegång som kostar betydligt mer än det eventuella straff hon får…