Det behövs väldigt små lagändringar för att fler utländska brottslingar ska kunna utvisas. Det skriver den f.d. statssekreteraren och domaren vid FN:s krigsförbrytartribunal, Krister Thelin.
Thelin menar att man inte ska kritisera domstolarna för beslut som tas rörande utlänningar som begår brott. Domstolar är inga brottsbekämpande myndigheter, utan man följer de riktlinjer som lagstiftarna bestämt.Read More »
Pettersson har lagt ut en debattartikel skriven av Krister Thelin, lagman i Hovrätten i Malmö och ledamot av FNs kommitté för mänskliga rättigheter.
Återkommande undersökningar visar att svenskar är ovanligt toleranta, men frustrationen över en vardagsverklighet som inte kan döljas genom en tillrättalagd information och politiskt nyspråk tar sig reella uttryck.Statsrådet Erik Ullenhag m.fl. har stämt upp en hyllningskör till toleransens lov för att bekämpa rasism, antisemitism och islamofobi. Inget ont däri. Men det räcker inte att sjunga med änglarna eller att, som regeringen synbarligen gör, föra en binär politik när det gäller de svårigheter som nya sociala och kulturella omständigheter utgör, dvs. enögt fokusera på vissa symbolfrågor och inte vilja beröra de problem som en ökad invandring medför.
Det går att vara för en liberal invandringspolitik och samtidigt vilja bekämpa den ökade brottslighet som följt i dess spår. Det går inte att tänka bort fakta. Brå:s återkommande undersökningar visar senast 2005, att närmare 45 procent, i en undersökning som omfattade totalt 4,4 milj. i Sverige folkbokförda personer i åldern 15-51 år, av de brott för vilka en misstankeregistrering gjorts, var att hänföra till utlandsfödda eller dem med en eller bägge föräldrar födda utomlands. Brå:s slutsats var att det är två och en halv gånger så vanligt att utrikes födda är registrerade som misstänkta för brott jämfört med svenskfödda personer med båda föräldrar födda i Sverige. Utvecklingen går i fortsatt negativ riktning.
Dessa siffror brukar av brottslighetens apologeter, inklusive Brå, omgående tonas ned med en salva av socioekonomiska faktorer som förklaring till överrepresentationen, allt i en iver att inte uppmuntra till ”rasism”. Drivkrafterna är desamma bakom mediernas självcensur när det gäller att i brottsrapportering ange etnisk bakgrund.
Oförmågan till en effektiv brottsbekämpning, för vilken regering och riksdag ytterst bär ansvaret, och mediernas ovilja att ge en korrekt nyhetsrapportering, bidrar dessvärre till just det som Ullenhag och andra goda krafter vill bekämpa, dvs. rasism och intolerans.
Malmö är en god illustration. I distriktet Almgården, granne med Rosengård, fick Sverigedemokraterna 60 procent i valet i höstas. Är väljarna där mera rasistiska? Troligen inte. Men de lever närmare en obehaglig verklighet än vad änglakörens medlemmar som regel gör. Att Malmö kommit att uppfattas som antisemitiskt har också med att allt högljuddare stereotypa attityder från Mellersta Östern vunnit insteg som en följd av den ökade invandringen – något som i röstfiskarsyfte inte heller velat motverkats av s-ledningen i staden. Den senaste tidens våldsamma ”gänguppgörelser” i Malmö, som gett staden epitetet ”Nya Chicago”, är också invandrarrelaterade, vilket medierna i missriktat nit förtiger. Hyckleriet göder frustrationen och Sverigedemokraterna gnuggar händerna.
Men än är det inte för sent för de goda krafterna att öppna ögonen, överge det binära seendet och, samtidigt som folkupplysning mot rasism fortgår, intensifiera arbetet med att bekämpa brottsligheten. Det är ingen mänsklig rättighet att få invandra till Sverige. Men de som bor här har rätt att kräva att det allmänna skyddar dem till liv och egendom. Det gäller såväl invandrare som svenskar. Tänk om en politiskt korrekt hyllningskör kunde stämma upp till en lov över dessa värden.
Av Pettersson
Författare till nedanstående inlägg som jag hämtat på Newsmill är Krister Thelin, lagman i Skånska hovrätten och ledamot av FNs kommitté för mänskliga rättigheter
Statsrådet Erik Ullenhag m.fl. har stämt upp en hyllningskör till toleransens lov för att bekämpa rasism, antisemitism och islamofobi. Inget ont däri. Men det räcker inte att sjunga med änglarna eller att, som regeringen synbarligen gör, föra en binär politik när det gäller de svårigheter som nya sociala och kulturella omständigheter utgör, dvs. enögt fokusera på vissa symbolfrågor och inte vilja beröra de problem som en ökad invandring medför.
Det går att vara för en liberal invandringspolitik och samtidigt vilja bekämpa den ökade brottslighet som följt i dess spår. Det går inte att tänka bort fakta. Brå:s återkommande undersökningar visar senast 2005, att närmare 45 procent, i en undersökning som omfattade totalt 4,4 milj. i Sverige folkbokförda personer i åldern 15-51 år, av de brott för vilka en misstankeregistering gjorts, var att hänföra till utlandsfödda eller dem med en eller bägge föräldrar födda utomlands. Brå:s slutsats var att det är två och en halv gånger så vanligt att utrikes födda är registrerade som misstänkta för brott jämfört med svenskfödda personer med båda föräldrar födda i Sverige. Utvecklingen går i fortsatt negativ riktning.
Dessa siffror brukar av brottslighetens apologeter, inklusive Brå, omgående tonas ned med en salva av socioekonomiska faktorer som förklaring till överrepresentationen, allt i en iver att inte uppmuntra till ”rasism”. Drivkrafterna är desamma bakom mediernas självcensur när det gäller att i brottsrapportering ange etnisk bakgrund.
Oförmågan till en effektiv brottsbekämpning, för vilken regering och riksdag ytterst bär ansvaret, och mediernas ovilja att ge en korrekt nyhetsrapportering, bidrar dessvärre till just det som Ullenhag och andra goda krafter vill bekämpa, dvs. rasism och intolerans.
Återkommande undersökningar visar att svenskar är ovanligt toleranta, men frustrationen över en vardagsverklighet som inte kan döljas genom en tillrättalagd information och politiskt nyspråk tar sig reella uttryck. Hade de goda krafterna förmått på ett mera robust sätt ta sig an invandringens uppenbara brottsliga avigsidor, hade vi förmodligen sluppit Sverigedemokraterna i riksdagen.
Malmö är en god illustration. I distriktet Almgården, granne med Rosengård, fick Sverigedemokraterna 60 procent i valet i höstas. Är väljarna där mera rasistiska? Troligen inte. Men de lever närmare en obehaglig verklighet än vad änglakörens medlemmar som regel gör. Att Malmö kommit att uppfattas som antisemitiskt har också med att allt högjuddare stereotypa attityder från Mellersta Östern vunnit insteg som en följd av den ökade invandringen – något som i röstfiskarsyfte inte heller velat motverkats av s-ledningen i staden. Den senaste tidens våldsamma ”gänguppgörelser” i Malmö, som gett staden epitetet ”Nya Chicago”, är också invandrarrelaterade, vilket medierna i missriktat nit förtiger. Hyckleriet göder frustrationen och Sverigedemokraterna gnuggar händerna.
Men än är det inte för sent för de goda krafterna att öppna ögonen, överge det binära seendet och, samtidigt som folkupplysning mot rasism fortgår, intensifiera arbetet med att bekämpa brottsligheten. Det är ingen mänsklig rättighet att få invandra till Sverige. Men de som bor här har rätt att kräva att det allmänna skyddar dem till liv och egendom. Det gäller såväl invandrare som svenskar. Tänk om en politiskt korrekt hyllningskör kunde stämma upp till en lov över dessa värden!
− Pettersson tackar domare Thelin för ovanstående synpunkter och undrar samtidigt om domaren har nära till en hägrande pension för efter sådana salvor mot PK är nog karriärmöjligheterna begränsade.