Av Stefan K

Så sjöng Karl Gerhard i en kuplett från 1940.

Denna mening stämmer väl överens med dagens generositet mot människor som kommer hit från andra länder, även de som väljer att vistas här illegalt.

Dagens skörd av generositet:

• Det ska bli lättare för utländska studenter att få stanna i Sverige efter avslutade studier. Ett halvår ska studenten få på sig att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Detta köper jag om personen ifråga anställs inom ett område där den kompetens som efterfrågas inte redan finns inom landets gränser. Jag köper det inte om personen ifråga anställs som städare, serveringspersonal, frisör och andra ”enklare” jobb så länge vi har en arbetslöshet på över 2%
• Personer med permanent uppehållstillstånd ska nu kunna bo utomlands i fem år utan att förlora det. Idag gäller ett år. Detta köper jag om personen ifråga etablerat sig på arbetsmarknaden och jobbar utomlands för ett svenskt företag. Jag köper det inte om personen är arbetslös och lever på bidrag eller är en flykting som återvänt till det land han/hon flytt från.
• Regeringen planerar skattelättnader för företag i utsatta områden, läs mångkulturella förorter. Dessa nystartzoner ska motverka arbetslösheten och utanförskapet. Detta köper jag överhuvudtaget inte, då detta är ett hån mot alla andra småföretag som kämpar för sin överlevnad. Vill man minska arbetslösheten och utanförskapet i Rosengård, Ronna och Rinkeby så föreslår jag regeringen att införa en mer ansvarsfull invandringspolitik så att vi enligt Luciabeslutets modell, kan hjälpa alla som kommer till ett arbete och en bättre integration.

…men Nu ska vi vara snälla!