Förra hösten kom det 1 300 asylsökande i veckan. Nu kommer det alltså 53,85 % fler och på årsbasis 104 000 om dagens siffror står sig, det senaste budet är över 2 000. Klarar Migrationsverket verkligen sitt arbete med en sådan volymökning. Finns det tillräckligt med kvalificerade utredare att anställa? Jag tvivlar starkt på att det gör det. Förra hösten lät det så här:
Språklärare rapporterar att många av nykomlingarna inte kan läsa och skriva, inte kan räkna, inte kan klockan. Många kan inte ens tolka skyltar, till exempel i trafiken.
Klockan är slagen för Sverige. Det är en fåfäng förhoppning att de, eller ens deras barn, kan få jobb och bli framtidens försörjare. Statistik visar att andra generationens invandrare från mindre utvecklade länder inte klarar skolan särskilt bra.
Morten Uhrskov skriver i Jyllands-Posten:
När Jimmie Åkesson under partiledardebatten den 6 oktober påpekade de galopperande sociala utgifterna, fick det statsminister Fredrik Reinfeldt att säga:
“Jag är öppen med att det är ett stort problem, men i längden så säkrar det våra välfärdsambitioner.”
Jamen, det sa han till och med. Läs igen om vilka kvalifikationer de inströmmande flyktingarna har så många av – analfabetism – och tugga så på Fredrik Reinfeldts skämt, eller vad vi nu kallar det. Folkhemmets grav är redan grävd. Vi saknar bara dödsmässan.
Sverige är i sanning ett land med en elit så extrem, att dess like aldrig setts förr. Inte på det sättet i alla fall. Svenskarna får lov att betala för sin egen kolonisering. En kolonisering som samtidigt kommer att förvandla Sverige till ett fattighus, eftersom de invandrade i genomsnitt kan så lite, så det kan inte vara annorlunda. Även den svenska eliten kommer så småningom bli tvungna att strama åt politiken, men det kommer att ske vid en tidpunkt då det är för sent. Det är det i själva verket redan.
Gud bevare Sverige, var jag nära att säga. Det räcker helt enkelt bara inte. Det är djupt nedslående att se ett broderfolk gå åt – pardon my french – helvete.
