Sju av tio jobb som skapas går till utrikes födda, enligt statistik från SCB. ”Bilden av att utlandsfödda inte får jobb stämmer inte alls” säger Farbod Rezana, ansvarig för mångfaldsfrågor.
Färsk statistik från SCB visar att antalet förvärvsarbetande ökade med 205 000 personer under 2001-2010. Av dem som fick jobb var 7 av 10 födda utanför Sverige. Det ger en ny bild av den svenska arbetsmarknaden.
När arbetsmarknaden diskuteras framhålls det hur svårt det är för invandrare att få jobb. Men integrationen fungerar bättre än vad som framkommer i debatten, säger Farbod Rezana.
Statistiken visar att inte stort mer än hälften av de som inte är födda i Sverige har ett arbete. Den nivån verkar statisk men de nya siffrorna visar att antalet utrikesfödda som får jobb däremot växer mycket snabbt.
Förklaringen till att andelen utlandsfödda med sysselsättning ändå inte ökar är att gruppen utlandsfödda hela tiden växer och fylls på genom nya invandrare. Men det faktiska antalet individer som får jobb ökar däremot.
De utlandsfödda får en mängd olika jobb. Det är delvis yrken som är smala eller på väg bort men som ändå efterfrågas, till exempel slaktare. Men det är också en del akademiska yrken såsom lärare, läkare och tandläkare.
Om vi inte hade invandring skulle flera branscher få stora problem och stanna av säger Farbod. Det handlar till exempel om lokaltrafiken, hotell- och restaurang men även de branscher som har ett stort arbetskraftsbehov i nuläget och framöver.
Exempel som kan nämnas är buss- och lastbilstrafik, civilingenjörer, VVS-arbeten, rörmokare, med flera.
Farbod Rezana vill bredda diskussionen. Vi måste prata än mer om hur jobben skapas och blir fler, hur fler företag kan startas, och hur vi får tillväxt. Då kommer också efterfrågan som är en förutsättning för att branscher ska kunna växa och därmed anställa, oavsett var man är född.
Med det menas förmodligen i huvudsak av regeringen skapade arbeten inom flyktingindustrin, anser och inser Olli.