Av Olli Rein

För några dagar sedan klagade Lars Å Månsson på hela Pettersson – försöker göra skillnad och undertecknads bilder. Han påstod att de var läskiga och att han fick mardrömmar av sådana bilder, och hade svårt att somna. Det var den här bilden , han just då spydde sin galla över. Två av Orientens blommor i all sin glans och fägring, men naturligtvis på ett anständigt sätt.

Jag har tänkt och funderat över detta och vad jag skulle kunna glädja herr Månsson med. Till slut kom jag fram till att det måste vara något mera fritt och ha med naturen att göra. Ett riktigt manligt återtåg tillbaka till naturen. Så måste det naturligtvis vara, och var hittar man sådant då. Jag fick lov att gå rätt långt tillbaka i tiden, för att fånga stämningen i denna sköna bild.

Nu tror jag att vi har kommit ganska nära den gode Lars Å Månssons  skönhetsideal, med dessa kraftfulla unga män, som likt Gudar plägar leka nakna i den svenska syndfulla naturens sköte i sommarens soliga dagar. Men här saknas en Eva i lustgårdens skira grönska, det kanske är det Lars Å Månsson brukar önska, när han får spader av våra damer i hucklen och slöjor som mest byter blöjor. Här Lars får du blomman så fager, som varken är för fet eller för mager.

Kan den här ha någon framtid i den skånska myllan? Ja kanske det, om hon inte är något som bara skapas under fyllan. Vad säger Lars om detta då är det ett kort att titta på?