Skolan har en dålig kunskap om asylsökande

Skolinspektionen tänker under våren kontrollera kunskapen i svenska skolor gällande asylsökande och papperslösa barns rätt att gå i skolan.

Vi har fått indikationer att alla kommuner inte har möjlighet att erbjuda vad barnen har rätt till”, säger Skolinspektionens utredare Anna Sandell.

Senast en månad efter det asylsökande barnets ankomst till Sverige, måste kommunerna erbjuda plats i förskola, grundskola och gymnasium. I Eskilstuna finns rektor Lena Hallander som stolt påtalar att man i Eskilstuna kan erbjuda plats inom tre veckor. Från den 1/7 får även papperslösa barn rätt till skolan på samma premisser som de barn vars föräldrar betalat för detta. ”Jag tror inte detta kommer att vara något problem”, säger rektor Hallander. ”Jag tror inte…” klingar ganska falskt, för det stora problemet är att dessa barn inte kan svenska efter bara tre veckor i landet och att många har en väldigt bristfällig utbildning bakom sig och i vissa fall ingen alls. Självklart kommer detta att drabba övriga elever som ganska säkert inte får den hjälp de behöver och visst kan man se resultatet av detta redan nu? Den svenska skolan rankas allt lägre i jämförelse och de svenska elevernas kunskaper blir allt sämre. Ännu en baksida av regeringens strävan efter nya rekord.

Källa: SR

Våra studenter kan inte svenska

Att historiestudenter saknar grundkunskaper i historia har vi accepterat. Men när de saknar redskapet för att ta till sig humanistisk vetenskap – språket – måste vi slå larm. Det skriver ­Hanna Enefalk och åtta andra historiker vid Uppsala och Linköpings universitet.

Det har under senare tid framförts tvivel om kvaliteten på svensk humanistisk forskning, baserat på vår brist på synlighet i engelskspråkiga forskningssammanhang. Vi och andra forskande historiker är mycket väl medvetna om att svenska humanister i högre grad måste publicera sig internationellt, och arbetar också med allt större framgång i den riktningen.

Detta inlägg handlar emellertid inte om engelskans ställning inom historisk forskning. Den handlar om svenskans ställning i samband med vår andra stora uppgift som historiker: undervisning.Read More »

Stort behov av extra stöd i svenska språket

Pettersson

Mer än hälften av eleverna på Malmös kommunala gymnasieskolor behöver stödundervisning i svenska språket.

Varje höst testas eleverna i gymnasiets årskurs ett i svenska, engelska och matematik. Förra året var fick svenskan det allra sämsta resultatet. Hela 52 procent av eleverna var i behov av stöd i ämnet, rapporterar Sveriges Radio Malmö.

Störst var behovet på de yrkesförberedande linjerna, 74 procent, och bland dem som inte har svenska som modersmål, 71 procent. Men även 37 procent av eleverna på de studieförberedande programmen behövde stöd.

Svenskprovet är indelat i tre tester i läsförståelse, ordförståelse och diktamen.

─ Pettersson tycker det känns lite onödigt. Polisen ska ju lära sig arabiska!

 

TT

Stackars nomader

Av Pettersson

Dalarnas Tidningar rapporterar om att några elever som läser IVIK*-programmet på Hushagsgymnasiet i Borlänge har svårt att passa tiden för det händer att bussarna till skolan är fulla. Det har satts in extrabussar med de stannar i centrum och från centrum till skolan är det hela 600 m. Från bostadsområdet Tjärna ängar där eleverna bor och till skolan är det c:a 1 500 m. Normal promenadhastighet brukar vara 5-7 km i timmen. Det skulle innebära att ungdomarna med den låga farten (5 km/h) och den längre sträckan (1500 m) skulle vara tvungna att promenera i 15 minuter. Herrejävlar, stackars barn hela 15 minuters påtvingat promenad. Får nomadsläktingarna i Somalia reda på att de klagar över detta så skrattar de ihjäl sig.  

− Pettersson föreslår att bussarna för ekonomin, miljön och elevernas skull dras in helt och hållet för dem som har kortare väg än 5 km till skolan. 

 *IVIK är en introduktionskurs för invandrare inom det individuella programmet. Ämnet motion verkar borttaget helt.

Bilden visar några nomader som slutat gå…

 

En ljus framtid väntar.

Av Stefan K

Sverige var en gång ett unikt land, ett föredöme för många andra länder. Vi låg i täten på olika välfärdslistor. Regeringar såg avundsjukt på hur våra elever ståtade högst upp på internationella prov. Många sökte svaret på hur vi i detta lilla och kalla land längst upp i Europa kunde lyckas så mycket bättre än andra.

Något har hänt i detta lilla och unika land. Varför?

Bara i dag kom två nyheter som visar upp en dyster bild av vår framtid.

Den tråkiga trenden med en allt sämre skola fortsätter. Nu sjunker också snittbetygen för niondeklassarna och endast 88% uppnådde behörighet till gymnasieskolorna.

EU-kommissionen redovisar idag en undersökning som inte är trevlig för våra kommande pensionärer. År 2048 kommer Sverige ha den näst lägsta pensionsnivån bland EU-länderna. Bara Estland kommer att ligga bakom oss. De blivande pensionärerna kommer endast att få 48,2% av slutlönen.

Varför har det blivit så här? Varför tillåts detta ske? Hur länge tänker svenska regeringar slå i oss dunster och låtsas att vi inte upplever några större problem?