Kalifornien är till ytan den tredje största delstaten efter Alaska och Texas. Delstaten sträcker sig från Stillahavskusten till bergskedjan Sierra Nevada i öst, till Mojaveöknen i sydöst och redwood– och douglasgranskogarna i nordväst. Den centrala delen av delstaten domineras av Central Valley, ett av de bördigaste jordbruksområdena i världen.
Kalifornien är den delstat i USA som är mest geografiskt olikartad, och innefattar både den högst (Mount Whitney) och den lägst (Death Valley) belägna platsen i kontinentala USA. Uppemot 40 procent av Kaliforniens yta är skogbeklädd, en hög siffra för en relativt torr delstat.
Kalifornien är den folkrikaste delstaten i USA. Kalifornien är även den näst folkrikaste administrativa indelningen i Amerika, efter São Paulo, Brasilien. I slutet av 1700-talet koloniserades platsen som är känd som Alta California av spanska imperiet. År 1821 blev Mexiko och Alta California det första mexikanska imperiet, som till en början var en monarki innan landet blev republik. År 1846 utropade en grupp amerikanska bosättare i Sonoma den självständiga Republiken Kalifornien. Efter mexikanska kriget annekterades Kalifornien av USA och blev den 9 september 1850 landets 31:a delstat.
Antagandet om att det inte bara finns ett visst antal arbetstillfällen vid ett visst tillfälle, måste väl även gälla i alla de länder där emigration ses som en lösning för den stora befolkningsökningen, eller är det bara i Väst som det går att skapa nya jobb till miljontals arbetslösa storfamiljer från tredje världen.
Numera hävdar ju alltfler vänstervridna, att bara de fattigaste lyfts upp av andra ur fattigdomen, så kommer barnafödandet att gå ner till Västs nivåer, och pekar på de länder där emigrationen är som störst.
Jag kan dock inte se något annat än att de bara flyttar på problemet med det stora barnafödandet, till de länder som har ett lågt barnafödande för tillfället. För dessa immigranter ser på barnafödandet som en religiös rättighet, och man tar inte till sig några av de idéer som finns för att minska familjens storlek, och på så sätt få en större möjlighet att kunna försörja sin familj med eget arbete.
Nu finns ju i Väst ett välfärdsprogram i de flesta stater, så också i Kalifånien, som jag nu kallar delstaten, då den styrs av Demokrater, som här är ungefär som Socialdemokrater blandat med Nya Moderaterna, Kristdemokrater, Socialliberaler, Miljötalibaner och kommunister, alltså i stort sett som i Absurdistan.
Dessa sparade resurser för skattebetalarna ses nu även här i Kalifånien, som en rättighet för alla immigranter att snabbt få del av för att nå upp till och passera de ansvarstagande skattebetalarna i inkomster. Varför ska man arbeta när det inte är lönsamt, säger här i videon en invandrare till Absurdistan. Bidragen gör det alltså omöjligt att utrota de felaktiga beteendena.
I Kalifornien var 1978 antalet vita 83 % och latinos bara 8 %. Resterande 9 % var afroamerikaner och Sydostasiater. Dessa har ju funnits sedan länge i området och både LA och San Francisco har ju stora Chinatowns där kineser och andra Sydostasiater bor, så de utgör inget problem.
De arbetar hårt betalar skatt som alla andra och har små familjer, där barnen ofta utbildas till läkare, ingenjörer, forskare m.m. Eller också tar de över deras föräldrars lilla restaurang, tvätteri, affär, eller annan verksamhet. Sysselsättningsgraden är mycket hög.
Afroamerikanerna har väl ungefär samma sammansättning, som i övriga USA, med delvis förhöjd nivå av kriminella och bidragstagare, men i övrigt anställda eller egna företagare. Här finns också en del storfamiljer att finna bland religiösa av olika inriktningar, men mest finns det förstås bland katolska latinos, muslimer och de mormoner som finns.
1978 var Kalifornien en välmående stat i USA, där det värsta gisslet var narkotiska preparat, som tillhandahölls av de vanliga grupperna.
I Kalifånien 2013 – 2014 är det just nu 39 – 39 i ställningen mellan vita och latinos i procent av den totala befolkningen, men från nu kommer latinos att bli den största folkgruppen, och detta skyndas på med stor immigration, trots att det den naturliga vägen med skillnaden mellan nativitet och mortalitet inte går de vitas väg. De är gamla och orkeslösa till stor del, och latinos tar nu över alltmer, men även de som idag tillhör en stor minoritet på 22 %.
Nu till hur det har gått med ekonomin. Jo givetvis har det gått rent åt helvete för att komma så nära sanningen det går. Den goda stat Kalifornien var, har bytts ut mot den usla stat Kalifånien är, och man lever under ständigt konkurshot och tvingas beskatta de arbetande mer och mer, för att få råd att betala all välfärd som immigranterna är garanterade.
Man lever idag på federala statsbidrag, ungefär så som Malmö lever på det kommunala fördelningsstödet, som ju är över 4 miljarder svenska kronor i Malmös fall. Immigranterna är ungefär lika många i Malmö som i Kalifånien i förhållande till folkmängden, men Malmö saknar ännu några tusen kriminella, för att matcha storebror Kalifånien. Även andra större städer i Sverige har samma kräftgång att förvänta sig.
Om ni undrar över varför jag lagt in en massa fakta om Kalifornien för i ingressen och två stycken till, så är det för att visa vilka goda förutsättningar delstaten har eller har haft i många avseenden, och som Kalifånien inte har förvaltat på rätt sätt. Det och den stora invandringen, tillsammans med de höga födelsetalen hos socialbidragsberoende, samt för låg utbildningsnivå hos främst immigranterna, har tillsammans med vänsterkrafterna skapat Kalifånien, där just nu fångvård är den snabbast växande verksamheten.
Wellfare system by Democrates