Krönika av Boris Benulic, skriftställare och tidigare Vd för Kraft & Kultur.
Skriftställare: Jag har bankat på rasister i mina dagar, bland andra en kille som kom ut från en bajamaja med en T-shirt som hyllar lasermannen. Jag har inga problem med att folkvalda riksdagsmän beter sig som idioter i berusat tillstånd – bara de inser att de betett sig som idioter och ber om ursäkt.
Därför vägrar jag delta i drevet mot Almqvist och Ekeroth
Jag blir helt förundrad över en del kommentarer i media kring de sverigedemokratiska riksdagsmännens förlöpningar. Det är kommentarer av typen: kan du tänka dig Anders Borg göra så? Kan du tänka dig Beatrice Ask göra så? Kan du tänka dig någon av de två nämnda personerna tömma ett helrör?
Nej, det kan jag inte. Jag kan inte se Anders Borg och Beatrice Ask go rampage på Regeringsgatan i Stockholm och skrika ”hora” och ”babbe”. Och det kan inte merparten av Sveriges befolkning heller se framför sig.
Na und? Problemet är att jag kan se mig själv göra idiotiska saker i berusat tillstånd, och att jag gillar tanken på att de i riksdagen är likadana som jag – under förutsättning att de faktiskt liksom jag har råångest under långeliga tider efteråt för sitt beteende. Men så länge ingen politisk rörelse går fram under beteckningen ”Moder Teresa-partiet” så kanske vi ska gilla att de folkvalda är som du och jag – med idiotiska förlöpningar följda av ruelse och ånger.
Jag är ledsen, ni får stegla mig. Men vad i helvete … vi tar det från början. Jag kan se mig själv bete mig korkat och hotfullt efter att ha tömt en flaska vodka på egen hand, och minnet av vad jag sagt och gjort vid sådana tillfällen ger mig ibland lust att uppsöka en väldigt hög bro och hoppa – och känna att jag är ivrigt påhejad av blamageguden.
Personligen har jag inga problem med att folkvalda riksdagsmän beter sig som idioter i berusat tillstånd – bara de inser att de betett sig som idioter och ber om ursäkt. Är det en konstig tankegång? Kom igen – ni har i Sverige haft justitieministrar som köpt tonårsprostituerade, ni har haft ministrar som fjäskat för nazisterna, ni har haft ministrar som krypit för Stalin, ni har politiker som låtit sig bli upphånglade av diktatorer på Balkan och i Afrika och som skryter med att de mysluncher med krigsförbrytare – och nu vill ni att jag ska gå igång därför att ni har riksdagsmän som beter sig som idioter när de är fulla?
Jomenhejsan, det är väl mycket värre att slicka diktatorsrumpa på nykter kaluv? Eller hur? Nej, för i det här landet håller ni er med en obegriplig mängd måttstockar, och jag är fortfarande osäker på vilken tumstock ni ska ta fram vid vilket tillfälle – och är man litet halvfin som en Geijer eller Åström eller Bildt – ja, då kan man betrakta alla deklarationer om oförytterliga fri- och rättigheter som något som kan broderas på en handduk som hängs in på tjänstefolkets toalett.
Och så har vi det där med rasismen. Men det vete fan om ni kan få mig att brännmärka Sverigedemokrater i största allmänhet som rasister – för om jag gör det så vandrar jag in i den där fållan som den politiskt korrekta överheten byggt.
Ser man ut som jag, som en balkansk smugglare av fläsk och cigaretter så blir man med nödvändighet anti-rasist i Sverige. Jag har bankat på rasister i mina dagar. Jag har till och med skrivit en Metrokolumn om hur jag dunkar på en kille som kommer ut från en bajamaja med en T-shirt som hyllar lasermannen. Men det här var år då man fick vara beredd på att slåss om man såg ut som jag … och nej, så nödbedd var jag inte, och det var år då AFA faktiskt var en organisation för självförsvar. Men det var då det, och allt det här berättat och sagt för att jag på något obegripligt sätt känner mig mer befryndad med sådana som Almqvist och Ekeroth än med dem som i dag från sina mediapulpeter fördömer dem för deras rasism.
Almqvist och Ekeroth var sådana man spelade fotboll med, bröt arm med och söp med på sunkkrogar i Eskilstuna. Och jag är lika benägen nu att klippa till någon som hyllar lasermannen, eller som hotar andra på grund av deras ursprung … som jag är obenägen att delta i ett drev mot sådana som Almqvist och Ekeroth. Men de gossarna kommer att ryka därför att de är vanliga killar i verklig mening – så kallat ”white trash” som tagit sig in i riksdagen. Och det gillar inte alla de där människorna som tagit sig till sin riksdagsstol genom att säga alla de saker som man ska säga – internt och externt – i de olika partier som de trälat sig upp i. De där partigängarna av olika kulörer känner jag ingen samhörighet med.
De kommer från andra sammanhang eller har en annan mentalitet än min. För om jag tittade upp över borden på Bishop Arms i Eskilstuna eller Dick Turpin här i Råsunda – då var det sådana som Almqvist och Ekeroth jag såg, och om de och jag kan undvika att gå ut på gatan och göra upp … ja, då kan det nog komma bättre saker ur de samtalen än om jag sitter och filosoferar med en Ullenhag eller en Bildt.