De flesta i min omgivning tycker att jag är en pessimist.
Men samma personer säger en annan dag att de inte orkar tänka på eller befatta sig med de samhällsproblem som kommer på tal för då säger de att de mår dåligt och att de därför inte orkar bry sig.
Ibland hör jag, kasta inte bort din tid med att blogga etc. utan sporta eller läs en kul bok. Mitt svar kan då bli:
Varför tycker du att det är mindre eller inte viktigt vad jag gör resp. just gjorde (istället för att sporta eller läsa en kul bok)?
Hur kan du bedöma något du inte känner till eller ens vill befatta dig med?
Vad vi gör eller inte gör, respektive vad vi gjorde och inte gjorde avgör vad vi (inte) upplevt, nu upplever och kommer att uppleva.
P.S.
Situation idag i Sverige och många andra västländer är ytterst allvarlig.
Vem kan idag med gott samvete förneka detta, de terror attacker och grova sexuella övergrepp som skett/sker är bara två av ett otal stora och växande ”importerade” problem.
Det är upp till oss alla att senast nu göra ett val, vill vi se ännu mer av Sharia i västvärlden, ja eller nej, tystnad betyder samtycke/ja.
Om svaret är nej, krävs engagemang och kamp för det kommer inte att ske utan ansträngning.
Att i detta läge spela ovetande eller bagatellisera det hela resp. att inte ställa sig på offrens sida är förkastligt.
Det är vår plikt att stå upp för det jag hoppas vi alla älskar: fred och frihet, inte minst för våra barn och framtida generationers skull.
Vi hade turen att födas i en tid av fred och välstånd, vi är skyldiga att ge så mycket som möjligt av det vidare.
Våra barn och framtida generationer skall inte bara behöva ta över spillror av detta och dessutom behöva betala våra pesnioner (för det allra mesta av det vi har betalat in har det redan satts sprätt på).
Ett samhälle, en kultur, som inte ens kan skydda sina barn har ingen framtid och inte heller ett nu.
Sharia_Non-Muslim_look_inside
