Realistiska sagor för barnen.
När mina döttrar var små tyckte jag om att läsa och berätta historier för dem. Snart nog hade de hört de vanligaste sagorna, så för omväxlings skull tänkte jag ändra på några av berättelserna, göra dem mera realistiska.
I storyn om Törnrosa finns ett uppenbart fel på slutet. När prinsen väcker Törnrosa med en kyss efter 100 års sömn, så stinker ju hennes andedräkt alldeles vedervärdigt. Prinsen grimaserar, viftar med handen – Fy fan! – och vänder på klacken direkt.
Så hade vi fallet John Blund. En märklig figur, i storlek som en råtta, som smyger omkring och kastar sand i ögonen på folk. Vad är det för ett sätt? Härefter skulle vi ha en hammare i beredskap, och nästa gång den jäveln dök upp… Bang! Snabba flyende steg längs sovrumsgolvet. Bang! Mera tassande. Var gömde han sig, den lilla skiten?
I barndomen var jag i ett skede något av en matvägrare. I december lurade morsan mig: jag skulle äta hela portionen och sedan ställa den tomma tallriken på fönsterbrädet i köket. Julgubben hade nämligen skickat ut tomtarna för att kolla att barnen var snälla och åt ordentligt. Tomtevarelserna höll till på vinden i höghuset tvärs över gatan. – KGB! Övervakning och angiveri! Stick åt helvete, vi vill inte ha era julklappar om det är så här det ska gå till!
Tösarna och jag brukade skratta så vi kiknade.
Innan någon nu rynkar på näsan åt mig i fadersrollen, så vill jag säga att numera är flickorna vuxna kvinnor med utbildning, bra jobb och ordnade liv. Och främst av allt: de har både sinne för humor och en förmåga att ifrågasätta och tänka självständigt.
Rune Holmström
Bröderna Grimms sagovärld behandlas i Axess Magasin, som bl.a. skriver:
”Idag har illustratörer och filmmakare ofta censurerat bort de grymmaste inslagen. För dem som känner Disneys filmversion av Askungen kan den verkliga sagan vara något av en överraskning. Styvsystrarna skär bort både häl och tå för att få sina fötter att passa i glasskon. Prinsen upptäcker dock deras lurendrejeri eftersom skon blir full av blod. I sagan om gåspigan blir den falska och elaka tjänsteflickan lagd i en tunna full med vassa spikar, och rullad genom staden. Och i sagan om eneträdet hackar en styvmor upp en liten gosse i bitar och kokar en stuvning, vilken hon sedan serverar till den intet ont anande fadern.”
”Arvet från Grimm”:
https://www.axess.se/artiklar/arvet-fran-grimm/
Du gav dina flickor förutsättningar i livet att tänka fritt och med glimten i ögat. (humor).
Jag hörde ett slående citat från Einstein från 50-talet.
” om utvecklingen fortsätter i samma riktning så kommer människor att vara idioter i framtiden ……. de tar bara sin information utifrån och in istället för innefrån och ut”
Sagorna har ändrat karaktär nuförtiden.Nu ska barnen lära sig det politiskt korrekta.Sagotanterna idag är utklädda och uppmålade karlar som sitter på biblioteken och läser för ungarna.Nu ska barnen lära sig att Tant Kurt eller Tant Olle som läser sagorna är helt naturligt för vår tid ! Föräldrar drar dit sina små telningar så dom får se och löra sig detta nya ”kulturinslag ” ! Vad var det för fel på Tant Elsa eller Tant Karin som läste sagorna för barnen förr ? Undrar om barn i dag klarar av Rödluvan och vargen ? Vargen som hade ätit upp Mormor och lurade Rödluvan ? Eller Askungen där Prinsen sprang runt och provade en sko på alla kvinnor i riket för att se var dojan passade.Den sagan kan man ju inte berätta i vårt socialistiska tidevarv.Man kan ju bejaka rojalism.Hu,så hemskt…F.ö.och avslutningsvis tror jag dina flickor hade väldigt roligt under Pappas sagostunder…..
Maya
Sagor var och är ofta en slags moralisk vägvisare. De ändrar sig hela tiden efter samhällsklimatet.
Tex förr lekte pojkar med leksakspistoler, numera ser jag det sällan.