Vaka över din nästa!
Social kontroll varierar i praktiken allt från att individer som bryter mot vissa normer stenas ihjäl till att alla tittar bort eftersom de inte vill bli inblandade. Hur samhället ser ut i det avseendet är en fråga om makt i kombination med tidsanda och folklynne. Vanligtvis gäller tumregeln: ju mera auktoritärt samhälle desto starkare social kontroll.
Nedan några egna erfarenheter som man kan ha många åsikter om.
I tioårsåldern hoppade jag ett tag på lokalbussen och stämplade biljetten i god ordning. Eftersom jag skulle åka bara två hållplatser, slog jag mig ner på första bästa sittplats nära utgången. Bussen var halvtom och det fanns gott om utrymme. Ändå kände sig en medelålders dam tvungen att ingripa och ge mig en åthutning. ”Där får du inte sitta! Upp därifrån!” Nu först märkte jag skylten där det stod Endast för åldringar och invalider. – Men för helvete, bussen var som sagt halvtom, och skulle nu någon åldring eller invalid stigit på bussen, så skulle jag naturligtvis flyttat på mig. Än i denna dag undrar jag vad som utlöste kärringens beteende. Särskilt rationellt var det i varje fall inte.
På 90-talet gick jag i vuxenutbildning. En dag skulle vi bekanta oss med ett dagcenter för åldringar. Det gällde pensionärer i god form, centret var en samlingsplats där de kunde fika och umgås och delta i olika verksamheter. När vi hade sett det mesta, tyckte jag det var läge för en tobakspaus. Jag plockade fram en cigarrett, stack den i mungipan och stegade mot ytterdörren. Lika tusan hann en tant snäsa ”Du kan inte röka härinne! Vi har rökförbud här!” – Men snälla människa, tanten såg väl att cigarretten inte var tänd och att jag var på väg ut. Vad är det med folk?
Ett tag hade mitt bilbatteri dött i vinterkylan. En kompis kom och gav mig ström med kablar. När jag hade fått igång motorn, bestämde jag mig för en halvtimmes åktur längs landsvägarna i omgivningen för att få batteriet fulladdat. Bäst att använda så lite el som möjligt i den situationen, tyckte jag och släckte lyktorna – det spelade väl mindre roll en solig och klarblå vinterdag som denna. Under åkturen blinkade fyra mötande bilister med lysena, den femte blinkaren körde själv med släckta lyktor. – Är folk inte riktigt kloka?
Det är klart man borde reagera om folk gör sig skyldiga till något vådligt eller brottsligt, men varför människor ska lägga sig i struntsaker eller rent inbillade överträdelser är mer än jag begriper. Eller står människodjuret socialt sett inte högre än hönsen som ständigt hackar på varandra för att upprätthålla maktordningen?
Rune Holmström
Det är PK som du beskriver. Det som folk anser vara rätt.
jag beskriver hur monokulturen påverkar oss till en gemensam färdriktning. Multikulturen däremot ger oss kaos för vi har inget gemensamt. Det blir hittepå från tid till annan – utan gemensam bakgrund att hålla oss till.
1. Den sociala kontrollen
I ett homogent samhälle vet invånarna sedan generationer tillbaka vilka beteenden som accepteras och vilka beteenden som klandras av omgivningen. Den sociala kontrollen är kulturbetingad och alltid närvarande eftersom den är en del av befolkningens rättsuppfattning och sätt att leva. Den är det självklara tillståndet varifrån ingen vill bli avvikare av rädsla för att drabbas av omgivningens ogillande. En presumtiv gärningsman vill inte stå med handen i syltburken i en omgivning där han kan identifieras och riskera att få samhällsmedborgarnas gemensamma ogillande.
Avvikelsen i sig blir upptäcktsfaktorn. Risken för upptäckt verkar avhållande – den sociala kontrollen fungerar
2. Den preventiva övervakningen
Den sociala kontrollen kan visserligen kompletteras med s k preventiv övervakning som anses förebygga brott. Men den sortens säkerhetsarbete förutsätter i grunden synliga poliser som kontinuerligt finns i det aktuella området.
Numera finns inte resurser för den sortens polisarbete. Polisen tillkallas istället först när den brottsliga händelsen redan inträffat! Ändå finns det fler poliser idag än någonsin. Men i takt med att den sociala kontrollen försvunnit och inte heller den preventiva övervakningen fungerar, uppkommer en ond cirkel.
Avsaknad av dessa två grundläggande säkerhetsfaktorer resulterar nämligen i att redan inträffade händelser i sin tur inte blir utredda.
Holmström skriver…
”Men för helvete, bussen var som sagt halvtom, och skulle nu någon åldring eller invalid stigit på bussen, så skulle jag naturligtvis flyttat på mig. Än i denna dag undrar jag vad som utlöste kärringens beteende. Särskilt rationellt var det i varje fall inte.”
Hur vet käringen (!) att Rune ”naturligtvis flyttat på mig”, eftersom han visade sig vara en lymmel som satte sig på fel plats, och varför hon ville mota Rune i grind…
… och ta vuxenansvar för den kollektiva uppfostran (vaka över din nästas barn) av ungar på allmän plats…
… varpå gamlingen, som stiger på vid nästa hållplats och ser att platsen är upptagen, inte behöver knyta näven i fickan och sätta sig på annan plats?
För att vara litet spydig (i all välmening): efter 50 år som svärande lymmel har Ruine fortfarande inte blivit rationell?
Att köra med lyset på under dagtid är ett mycket märkligt påfund och har inte heller ett dyft med säkerheten att göra.
Tvärt om så är det irriterande och så drar bilen också mera bränsle!
Det är precis lika galet som att vi tvingas besikta våra bilar varje år.
Till ingen som helst nytta, bara dyra omkostnader för ingenting!
Vi är omyndigförklarade och anses okapabla att sköta om våra egna bilar.
Den som vill kontrollera sin bil kan väl göra det, men det ska naturligtvis vara frivilligt och kunna ske på vilken verkstad som helst.
Men nu är vi slavar under byråkraterna, trots att det borde vara tvärt om!
Och det är också vi som försörjer parasiterna och då ska dom stå med mössan i handen och buga, inte vi!
Bss
Det där är anarkistiska idéer, som utopi bra, men funkar inte i verkligheten. Tex Bilmålvakterna som gör det svårare för ärligt folk.
Antingen kan man se det som en positiv sak, att det finns människor som hjälper till att upprätthålla normerna och det som skiljer oss från aporna.
Eller så kan man konstatera att dessa viktigpettrar är samma människor som hade spottat efter judar om det varit 30-talets Tyskland.