INRIKES. På torsdagen la regeringen ner utredningen om karensdagens vara eller icke vara. Detta möter nu skarp kritik av SD, som kallar in socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) till ”berört utskott”.
”Regeringens beslut att lägga ned den utredning som skulle se över karensavdraget var okänt för oss och är ingenting som vi varit delaktiga i”, säger Linda Lindberg, socialpolitisk talesperson (SD), enligt ett pressmeddelande.
Utredningens syfte var att reda ut hur ett slopat karensavdrag skulle påverka arbetsgivarnas sjuklönekostnader, och vilken påverkan det fick när avdraget slopades under pandemin. Det är en av flera S-tillsatta utredningar som skrotats av regeringen Kristersson, skriver Altinget.
Även Kommunal har skarpt kritiserat nedläggningen, och kallat den ”bedrövlig”.
-Pettersson tror inte på slopad karensdag, men det kan inte vara fel att göra klart en påbörjad utredning.
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
- Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
- Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
SOCIALkonservatism betyder att en mängd stöd och bidrag skall betalas av dem som anstränger sig. Under mina arbetsår har jag sett många som varit regelbundet hemma i onödan. Tyvärr är det också många väljare som tycker det är bra.
@ Argus
”När karensdagen infördes av en sosseregering för många herrans år sedan”
Att SD kritiserar att regeringen lägger ner karensutredningen är inte så konstigt. Det visar att SD intagit en politisk position idag, där sossarna var på 40-50 år sen, mycket riktigt som Pettersson skrivit några gånger på bloggen. SD snor en hel del av sina väljare från S och LO, medan S och LO bytt ut arbetarna mot flyktingimporten som väljarboskap. Att en sosseregering införde karensdagen (som numera för övrigt kallas för karensavdrag) kan endast avse när socialförsäkringssystemet var nytt i början av efterkrigstiden. Därefter har karensdagen slopas av en S-regering (1967/1968), återinförts av en borgerlig regering (1 april 1993) och nu avstår regeringen från att fullfölja utredningen om att se över karensavdraget.
Hur karensdagen slopats och återinförts kan vem som helst läsa i proposition 1992/93:31 om ändrad sjukersättning m.m. (prop 1992/93:31), som finns på
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/andrad-sjukersattning-mm_GG0331. (översikt)
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-andrad-sjukersattning-m-m_GG0331/html (propositionen i sin helhet som html-text)
Karensdagen har varit med större delen av sjukförsäkringen. Men det var en sosseregering som avskaffade eller ”justerade ”den år 1967. Då var regeringen s-märkt.
”Före år 1967 fanns en karenstidsregel inom sjukförsäkringen. Denna var utformad så att sjukpenning inte utgavs för de tre första dagarna av varje sjukperiod, insjuknandedagen inräknad. Undantag gällde dock för statligt anställda. Med insjuknandedag avsågs den dag då anmälan om sjukdomsfallet gjordes hos försäkringskassan. Sjukpenning utbetalades normalt fr.o.m. tredje dagen efter insjuknandedagen. Regeln om insjuknandedag tillämpades så att insjuknande kunde ha skett och sjukanmälan kunde ha gjorts när som helst före kl. 24.00 även om den försäkrade hade varit i arbete hela dagen och därför inte drabbats av någon inkomstförlust.” (prop 1992/93:31, avsnitt 3.2)
När man ville återinföra karensdagen i början av 1980-talet, var regeringen borgerlig:
”Ett återinförande av karensdagar föreslogs av den dåvarande regeringen i prop. 1981/82:144 om ändringar i sjukförsäkringen m.m. I huvudsak innebar förslaget att det i varje sjukdomsfall skulle införas två dagar utan ersättning (karensdagar) utöver insjuknandedagen. För att skydda hälsosvaga personer med ofta återkommande sjukfall skulle antalet karensdagar begränsas till tio under en tolvmånadersperiod. Vidare föreslogs att kompensationsgraden skulle sänkas till 87 % av den jukpenninggrundande inkomsten för de första 90 sjukdagarna efter den dag då sjukdomsfallet inträffade i varje sjukperiod. Förslaget antogs av riksdagen, men detta beslut upphävdes hösten 1982 efter förslag av den regering som tillträdde efter valet samma år.” Prop. 1981/82:144 var signerad statsminister Torbjörn Fälldin och socialminister Karin Söder. (prop 1992/93:31, avsnitt 3.2)
Det dröjde till början av 1990-talet innan ett nytt förslag om återinförande av karensdagen låg som en proposition, den gången också ett förslag av en borgerlig regering. Signerad statsminister Bengt Westerberg och Bo Könberg. (prop 1992/93:31, förordet, rubriken ”Propositionens huvudsakliga innehåll”).
Man kan tycka vad man vill om karensen, själv är jag för karensen, eftersom det betraktas som en självrisk. Försäkringar brukar innehålla självrisker.
Pettersson har aldrig jobbat inom skola eller barnomsorg, eller sjukvården/äldreomsorg.
Jobb där en smittad person som annars hade stannat hemma så fort symptomen visar sig måste gå till jobbet och knarka Ipren och utsätta kollegor, patienter osv. för förhöjd smittrisk.
Detsamma med föräldrar som har barn i skola/barnomsorg. Den vecka vi inte var tvungna att ringa föräldrar och säga åt dem att hämta sina febriga, snoriga och hostande barn var en ovanlig vecka. Därför att mamma och pappa (oavsett lön, karriär eller annan faktor) bara helt enkelt absolut inte kunde vara borta från jobbet just den dagen. Ett problem som var i princip okänt före 1990-talets politik.
Pettersson är säkert duktig nog att själv på en höft räkna ut den systemiska effekten av detta. Den är garanterat magnituder större än vad samtliga sjukanmälningar för ”måndagssjukan”, ”slutspelsfeber” m.m. uppgår till.
Rikard, jag tror inte du har en aning om vilka arbetsplatser jag varit på under mina 50 år i arbetslivet eller om min erfarenhet som arbetsgivare under 30 år.
”Pettersson tror inte på slopad karensdag”
När karensdagen infördes av en sosseregering för många herrans år sedan drabbade det i huvudsak tjänstemännen som hade avstått löneökningar för att slippa detta avdrag. Naturligtvis blev tjänstemännen aldrig kompenserade. Med andra ord tycks karensdagen varit ett ”annorlunda” drag i ”klasskampen”.