INVANDRING. Även om Asad Norozi, född 1999, fått F (icke godkänt) i flera ämnen i sin gymnasieutbildning, ska han anses ha fullföljt utbildningen i enlighet med de krav som uppställs i gymnasielagen och han beviljas permanent uppehållstillstånd.

Asad Norozi man ansökte om asyl 2015, men Migrationsverket avslog ansökan. Senare beviljades han emellertid ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå. Norozi hade nu ansökt om permanent uppehållstillstånd på den grunden att han hade avslutat sina studier och nu kunde försörja sig, men Migrationsverket avslog dock denna ansökan.

Migrationsdomstolen konstaterar i sin dom att frågan i målet är om Norozi har fullföljt en gymnasieutbildning eller motsvarande i enlighet med 5 § tredje stycket gymnasielagen. Migrationsverket ansåg att detta inte var fallet eftersom mannen fått betyget F i tre av sju gymnasieämnen.

Domstolen konstaterar att han dock har fått godkända betyg i fyra gymnasieämnen motsvarande 600 poäng samt betyget F i tre gymnasieämnen motsvarande 400 poäng. Han har även fått godkända betyg i fyra grundskoleämnen. Enligt gymnasieintyget utgör betyget F betyg för icke godkänt resultat. För det fall betyg inte har kunnat sättas anges ”-” i betygskolumnen. Av intyg från Asads lärare i engelska framgår vidare att han hade god närvaro och alltid var engagerad och aktiv under lektionerna.

Saknas förtydliganden

Migrationsdomstolen konstaterar vidare att det saknas förtydligande i lagen och förarbetena av innebörden av begreppet fullfölja i sammanhanget och det ställs inte upp något uttryckligt krav på godkända betyg i samtliga kurser för att utbildningen ska anses fullföljd.

Mot bakgrund av detta samt med hänsyn till att Asad Norozi faktiskt har fått betyg i samtliga gymnasieämnen, anser domstolen att han har fullföljt en gymnasieutbildning eller motsvarande i enlighet med 5 § gymnasielagen. Då det inte framkommit skäl att vägra uppehållstillstånd bifalles mannens överklagande och han beviljas permanent uppehållstillstånd.

Förvaltningsrätten i Stockholm UM 8746-21

Betygsskalan som används idag består av en sexgradig skala av betygen A – F. Betygen A – E är de godkända nivåerna och F motsvarar icke-godkänt.

• Betyget A motsvarar Mycket Väl Godkänt
• Betyget B motsvarar ett betyg mellan nuvarande VG och MVG
• Betyget C motsvarar Väl Godkänt
• Betyget D motsvarar ett betyg mellan nuvarande G och VG
• Betyget E motsvarar Godkänt
• Betyget F motsvarar Icke Godkänt

-När Pettersson började i skolan hade vi en betygsskala från A till C, vi fick betyg från årskurs 1 och höst och vårtermin. Detta gällde 1897-1962. Jag undrar vad som blir bättre av att ändra betygsskalan? Är det inte så att förfallet började när betygsskalan från 1897 togs bort.

1962 – 1994 gällde betyg 5 – 1, där 5 var bäst. Här togs betygen bort från de lägre årskurserna och ersattes med kvartssamtal. Betygen var relativa och 38 % av eleverna skulle få en 3:a

1994 – 2011 infördes betyg från årskurs 8 tills skolplikten upphörde. Betygsskalan som användes var tregradig där godkänd (G), väl godkänd (VG) och mycket väl godkänd (MVG) användes. I grundskolan fanns inte, de jure, betyget icke godkänd (IG) till skillnad från i gymnasieskolan.

2011 – infördes A – F, med betyg från årskurs 6, dock frivilligt.

-Pettersson håller inte med när politiker, kriminologer och andra pratar om att mer pengar och resurser behövs till utsatta. I årtionden har vi hört att brottsligheten bland unga kriminella beror på för få gratisaktiviteter, för få fritidsgårdar, för få idrottsföreningar, för få lokaler att umgås med polarna i. Det är vänsterblivet prat, vem tror på att 12-13 åringar är tvungna att gå med i kriminella gäng och sälja knark för att få kompisar i brist på lokaler. Jo riktigt vänsterblivna.

Vi borde titta på vad som fungerade förr och utgå från det.

När jag växte upp fick man indragen veckopeng som inte var stor, utegångsförbud eller en örfil om man gjorde något dumt och det gällde i skolan och på fritiden. Straffet kom omdelbart när man blev påkommen utan psykologer och oändliga utredningar.

Vi hade ingen fritidsgård, däremot spelade vi spontanfotboll och brännboll och mycket annat utomhus. Saker som inte kostade något, varken för oss eller samhället. (Jag ber om ursäkt för någon pangad glasruta men den betalade farsan)

Det konstiga är att de flesta av oss barn inte blev kriminella utan bra och företagsamt folk utan ungdomsgård, Barnombudsman, socialsekreterare, kuratorer, Rädda barnen och FN:s barnkonvention. Dessutom var skatterna betydligt lägre på den tiden men det visste vi barn inget om.

Varför inte gå tillbaka till örfilarnas tid? Örfilarna var dessutom mångkulturella, tänk vad många namn det finns på samma sak: hurring, hurril, orre, slag på kinden, slag, smocka, sittopp, dagsedel, snyting, sinkadus, lusing, kindpust, lavett, dask och troligen flera andra…

• Vi hade vänner utan Facebook, cyklade utan hjälm och borde vara döda
• Stockholm i Petterssons barndom

***

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

• Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
• Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.

Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168