SvD intervjuar några förortsbor och en kvinna som jobbat med integration i landet. Intervjun berör den återvandring som förts upp på agendan av SD och som givetvis rör upp känslor i andra läger.
”Oklarheterna är många” skriver SvD:s reporter och artikeln väcker en del frågor som kanske får några att reagera.
Det finns ett återvandringsbidrag för enskilda individer och familjer som vill vända hem. Få använder dock denna möjlighet. 2020 kom det bara in 31 ansökningar och i år har endast 9 stycken registrerats. Lägg därtill att få ansökningar godkänns och hela systemet med återvandring är ett misslyckande.
Fast givet är att morot är att föredra framför piska.
Sedan kommer ett stycke som fick mig att haja till. Läs och begrunda.
Förra året registrerade 209 personer födda i Afghanistan att de lämnar Sverige i minst ett år. För Somaliafödda var siffran 886 personer och antalet utvandrade som fötts i Syrien var 851 stycken.
Det handlar alltså inte om personer som utvisas eller avvisas. Och till gruppen tillkommer personer som inte anmält att de lämnat Sverige. Förutom gruppen som åkt till Irak, 712 personer förra året, är destinationen okänd för svenska myndigheter.
Tolkar jag texten rätt kan man i Sverige få bidrag för att återvända till hemlandet under en kort period eller för att bege sig till andra länder än där man är född. Ska inte dessa skattefinansierade bidrag användas i syfte att personerna ska återvända för gott? Eller är det semesterresor vi betalar för pengar vi avstått från våra löner?
Sedan har vi en somalier och en arab som menar att SD:s förslag inte fyller någon funktion. ”Det bidrar inte till integrationen” säger en av dem. Att förslaget tagits fram beror bl.a. på att många inte vill integrera sig. Inte minst för att de inte vill eller för att de saknar respekt för de villkor som det svenska samhället bygger på. ”Det ligger hos politiska partier att skapa bättre system så man lättare kan integrera sig”, säger den andre och förtydligar med de orden att ansvaret ligger hos andra, inte hos de som kommit hit och som bor i de utsatta områdena.
SvD:s artikel avslutar med den f.d. integrationssamordnaren som inte kan undgå att framföra en liten lögn. ”Ska de mammorna skickas hem till ingenting då medan resten av familjen är här”. Som alla vet handlar det inte om att skicka hem någon. De ska istället uppmuntras att återvända frivilligt. Många av de mammor som åsyftas har varken arbetat eller betalat skatt i Sverige, så givetvis trivs de med det faktum att bidragen ändå ramlar in punktligt varje månad. Vore det inte för bidragen och kravlösheten skulle de nog gärna återvända hem, precis av samma anledning som många åker på semester till de länder man flytt från.
Fast sedan instämmer den här kvinnan i det som allt fler tycker. ”Jag kan förstå att människor som begått brott utvisas”. Det borde vara ett givet alternativ, men som bekant sker inte ens det.
I slutet på förra månaden lämnade ett tusental migranter Belarus, helt frivilligt; de hade varit vid gränsen till Polen/Litauen men inte fått komma in där. Och i förrgår lämnade ett annat flygplan Belarus med ytterligare 427 migranter, med destination Irak. Så återvandringen är igång och på någon vecka har Belarus´ president Lukasjenko lyckats med långt mera än vad svenskarna inte klarat på flera år – och detta utan några återvandringsbidrag, migranterna ville helt enkelt inte vara kvar i Belarus. Något för svenske migrationsministern Morgan Johansson att fundera på?
Varför återvända då man har allt betalt i Sverige? Dessutom har man frihet att häckla svenskar och bete sig lika ociviliserat som i landet man kom från.
Det blir ju precis som nu då de åker hem med de vanliga bidragen men de får en extrabonus med återvandringsdito. Kanske lämnar de kvar någon stackare som får stanna i Sverige så de garanterar ”återinvandring” eftersom de har anknytning till vårt land.
Någon SD:are i texten nämnde väl avtrappning av bidrag, det tror jag är helt rätt tänkt, då kommer återvandringsbidraget till slut ses som tilltalande. M gillar inte heller onödiga försörjningsbidrag.
Jag noterade också att det i nuvarande form, precis som så mycket annat, verkar vara enkelt att fiffla med. De åker till Tyskland, skaffar ny identitet (den kan man väl i princip hitta på?) och sedan söker de asyl i Sverige igen för en ny omgång.
Återigen något som visar att biometriska data ALLTID måste samlas in och kontrolleras, på alla som kommer för att stanna inkl. från andra EU-länder. Det måste bli slut på detta identitetsfifflande.
Tror inte det finns tillräckligt av morötter för att få alla bidragstankare att återvandra frivilligt. Man måste piska också. Bara minimalt med stöd till ickesvenska medborgare, TUT ska aldrig ingå i kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap, ingen PUT innan minst två år med TUT för utomeuropeiska medborgare, förläng tiden från 4 resp 5 år med PUT till 10 resp 12 år för att få svenskt medborgarskap för medborgare utanför EU, inför möjlighet att återkalla medborgarskap vid brott som har fängelse i straffskalan och för dom fallen där man fått PUT/medborgarskap på medvetet eller av grov oaktsamhet felaktiga uppgifter. Förstärk insatserna att verkställa de utvisningar som beslutats av myndighet eller domstol. Under tiden med PUT ska alla i hushållet ansvara solidariskt för brott och skador när det kommer till TUT/PUT. Om barn med i en TUT/PUT-familj skadar andra eller egendom eller begår brott, ska det få återverkan på övriga TUT/PUT i familjen. Vid skada/brott nollställs kvalifikationstiderna för alla och därmed förlängs tiden ytterligare för att komma åt det eftertraktade bidragspasset. Undantag från ovan regler, görs för dom som gjort sig självförsörjande utan lönestödsjobb i minst fyra år. Invandrare från USA och Kanada ska dock likställas med EU-medborgare.