INDUSTRI & TRANSPORT. Ett lastat malmtåg från LKAB har spårat ur på Malmbanan mellan Sikträsk och Lina älv. 38 av vagnarna har gått av spåret och stoppet bedöms bli långvarigt. – Det här visar ännu en gång hur känslig vår leveranskedja är, vi behöver dubbelspår nu, säger Jan Lundgren, logistikchef och vd för LKAB Malmtrafik.
Platsen för urspårningen ligger cirka 3 km från närmaste bilväg, så prognosen är tågstopp under flera dagar. Lokföraren klarade sig utan skador, loket och drygt 20 vagnar står fortfarande kvar på spåret. Malmbanan är cirka 50 mil lång och förbinder LKAB:s gruvor i Malmfälten med hamnarna i Narvik och Luleå.
– Vi har under många år påtalat behovet av att Malmbanan ska byggas ut till dubbelspår. Det handlar dels om att öka kapaciteten så den matchar vår planerade ökning av produktionen, men det handlar också om att minska känsligheten för störningar.
2020 levererade LKAB 28,5 miljoner ton järnmalmsprodukter med en omsättning på 34 miljarder kronor. Fram till tredje kvartalet 2021 är leveranserna 20 miljoner ton och omsättningen 40 miljarder kronor.
– Det här är den tyngst belastade järnvägssträckan i hela Sverige och vår enda väg för att förse våra kunder. Orsaken till dagens urspårning ska utredas, men oavsett vad den är visar detta ännu en gång hur viktig frågan om sträckans tillgänglighet är. Trafiken kan i värsta fall bli stående flera veckor. Det måste nu satsas rejält på järnvägen så Malmbanan inte blir den industriella omställningens getingmidja, säger Jan Lundgren.
-Pettersson säger att ett fullastat järnmalmståg väger c:a 8000 ton och består av 60 vagnar och nu ligger c:a 5000 ton i ”diket” i väglöst land. Det blir lita att ta rätt på samt laga banvall och ledningsstolpar.
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
- Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
- Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
ää den där skiten kommer stt läggas ned det är miljömupparna aktion mot svensk industri ? man skulle ju göra fosil fritt stål av det ?
och det skulle man göra utan elektricitet eller vätgas?? konsekvenserna av det är stt det kommer inte att komma en stålbit från ssab .. och volvo som skulle köpa det fossilfria stålet kommer stt konka och alla mentalt efterblivna som köpt aktier i volvo kommer stt bli riktikt blåsta!!!!
ps det finns en finsk ståltillverkning som heter opto compo.. dom gick ut med en omvänd vinstvarning ungefär priserna dkenar vi vet inte vad vi skall göra med alla pengarna???greta grötskalle med miljömupparna skall ha ett allvarligt samtal med finnarna!
Enligt en utredning från ett konsultföretag för några år sedan så gick 85% av pengarna för underhåll till administration
Hur kan någon då tro att underhållet ska komma ikapp
Så ska det fraktas props också. Från Polen tror jag. Det blir extra mycket nu när cementen tar slut. Fast då behöver man ju inte frakta cement. Förresten vad ska vi med allt järn till när alla ska jobba hemifrån.
Måste vara klimatet som rötat banvallen så att vagnarna lämnade spåret?
Svensk ingenjörkonst?
Hade det hänt i Kina så hade huvuden rullat, i sverge tillsätter vi en utredning som vanligt, typ 8 år innan svar, eller inte alls.
Sabotage?
Nej det tror ja inte. Jag tror att lokföraren tvärnitade eftersom det kommit upp ett gäng renar på spåret.
Tågsätten är 750 meter långa, har 68 vagnar och en lastkapacitet på 100 ton per vagn med en totalvikt på drygt 8000 ton. Det tvärnitar man inte med.
38 vagnar skrev du i rubriken och nu 68. Men jag förstår hur du menar. Jag hade en svärfar som jobbade på TGOJ. Men där uppe fanns det inte så många renar.
Läs sakta så kanske du förstår. 38 vagnar har spårat ur men var står det att det var alla vagnar i tågsättet.
TGO, Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund, ägde LKAB helt fram till 1907 staten via den dåvarande högerledda koalitionsregeringen tvingade in sig i LKAB. 1958 löste staten ut Gränges och huvudkontoret hamnade i Stockholm och har sedan dess varit på villovägar, senast sedd i vad folk i Malmfälten kallar Lillstockholm.
Dåligt underhåll som det mesta i det här landet nu för tiden.
Trafikverket har inte råd att rusta eller bredda Sveriges tyngst belastade järnväg med typ hälften av den sammanlagda godsmängden på alla järnvägar i Sverige eller stambanan genom övre Norrland för den delen. När LKAB fick trafikeringsrätt på Malmbanan 1992 och därmed bröt SJ:s monopol och överprissättning började krisen för det svenska järnvägssystemet i varje del av landet. Den skatt som LKAB i praktiken betalade till SJ gick inte till att driva och rusta Malmbanan enbart utan gick direkt in på kontot för järnvägsunderhåll som oinfattade hela landet.
Istället för att underhålla och driftsäkra de tunga ”industrispåren”, förutom malmtrafiken (Kiruna – Narvik och Malmberget/Koskullskulle – Luleå) finns stålpendeln mellan Luleå och Borlänge, så satsar Trafikverket på fyrspår mellan Stockholm – Uppsala och Malmö – Lund samt bygger genare kustförbindelse mellan redan anslutna kuststäder i norr (Umeå – Skellefteå – Piteå – Luleå), Norrbottniabanan, för det går kuststädernas ära förnär att behöva åka genom Boden – Älvsbyn – Bastuträsk – Vännäs som ligger 3 till 5 mil inåt landet.
Nu har dårarna i Rosenbad gett klartecken för detta resursslöseri. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/positiva-vindar-for-norrbotniabanan Till saken hör att LKAB som statligt bolag levererar miljarders, miljarder, för att citera Barnstad, direkt in i statskassan.
Här har vi väl det tydligaste exemplet på att infrastrukturen i Sverige är eftersatt.Sedan har vi ”kostigarna ”till vägar som lappas och lagas.Vi kan inte förlita oss på att allt ska fungera år efter år utan att åtgärda nödvändiga vägar och järnvägar.Våra surt förvärvade skattepengar ska investeras i Sverige på det som gynnar vårt land och vår befolkning och industri.Inte ösas över länder i ”långtbortistan ”där ingen vet i vems korrumperade fickor dom hamnar.
Det är en ren fröjd att köra på danska vägar. Bilen är helt tyst och skakar inte någon gång. På de svenska vägarna surrar det högt från vägbanan, och bilen hoppar till då och då, så man får höja rösten när man ska konversera med varandra, när bilen framförs över 70 km/tim. Orsaken är väl antagligen billig asfalt, inköpt från något östland.
Inte för att vara okänslig men varför bygger inte bara LKAB ett nytt spår bredvid det gamla? Det är deras last som går på banan så det är ju de som ska bekosta utbyggnationen, inklusive eventuella ersättningar till lokala markägare. Men jag skulle gissa på att majoriteten av banan går på skattebetalarnas mark.
Så bygg ett spår till och förvänta er inte att skattebetalarna ska stå för kostnaden.
Det är Trafikverket som sköter banan, vem som sköter den norska delen vet jag inte.
Sedan tror jag inte Skattebetalarna slipper vem som än bygger ett dubbelspår eftersom Skattebetalarna äger LKAB.
https://www.trafikverket.se/nara-dig/Norrbotten/vi-bygger-och-forbattrar/Malmbanan/
Att skattebetalarna äger LKAB vet jag. Men de kan ta av de där miljarderna som de tjänar och istället för att ge dem till sossarna så de kan spendera dem på massinvandringen kan LKAB bygga ytterligare ett spår till Malmbanan så behöver inte sossarna höja skatterna jag betalar ännu mer för att det ska gå till det också.
Ägarna bestämmer vad vinsten ska användas till det vet du också och vill inte LKAB:s ägare ha dubbelspår så blir det inget.
Markägarna på svenska och norska sidan kanske har synpunkter.
Miljötillstånd är troligen inte så lätt att få.
LKAB:s ledning har i många år försökt få ett dubbelspår. I stället har det byggts en massa mötesplatser.
Men regeringen utreder dubbelspår.
Varje dag avgår 10 tåg till Narviks hamn och 5 till Luleå hamn. På returresan fraktas tillsatsmedel till förädlingsprocessen så att logistiksystemet utnyttjas så hållbart och effektivt som möjligt.
Plus annan godstrafik och persontrafik men mycket går att köra med lastbilar och bussar.