Lokaltidningen begåvar sina läsare med en insändare och en ledartext som beskriver verkligheten på ett något egenkomponerat vis.

Låt oss börja med insändaren, vars rubrik lyder ”Skjutningar i samhället”.

Att det lilla och f.d. trygga Sverige numera toppar statistiken över dödsskjutningar i EU har t.o.m. etablissemanget tvingats erkänna. Att vanliga och hederliga medborgare är less på de rubriker som beskriver nya skjutningar är ett understatement. Det är tvärtom ett av de större samtalsämnena kring frukostborden, i fikarummen och kompisgängen.

Insändarskribenten är, precis som allt fler, innerligt trött på gängens uppgörelser och det faktum att allt fler oskyldiga drabbas när de gör upp på gator och torg. Så långt är det svårt att inte hålla med, men…

….sedan kommer en harang med anklagelser mot det samhälle som med hjälp av världens högsta skatter en gång byggde upp världens kanske tryggaste land och en välfärd som många nationer avundades. Häng med nu..

Det är värdlandets ansvar att utrusta och hjälpa den nyanlända flykting med allt som kan göra hennes liv anpassat till situationen i det nya landet. Det räcker inte med SFI, mat och sjukvård…//…Det är det faktum att även poliser kan ha en partisk och grundlös uppfattning mot en viss grupp, ett land eller en kultur…//…Vackra, unga, somaliska ungdomar skulle ha levt idag om alla – du och jag, polisen, skolor, kommuner, föräldrar, invandrarna, alla som har koppling till problemet – skulle ha agerat mycket tidigare.

Jo, dessa ord är kopierade rätt av från insändaren i vår lokaltidning. Allt är vårt fel. Allt är det svenska samhällets fel. Allt är myndigheternas fel. Allt är svenska folkets fel. Allt är t.o.m. invandrarnas fel. Fast var finns orden om att ansvaret ligger hos den som begår handlingen? Var finns anklagelserna mot de invandrare som fått chansen att lyckas i ett av världens mest frikostiga, kravlösa och naiva länder? Var finns de hårda orden mot de invandrare som varken vill, tänker eller ens försöker?

Insändarförfattaren kan nedan ses i en film från 2017 där han bl.a. förkunnar att kvinnor från Somalia inte valt att komma till Sverige (6:50 in i filmen). Fast av världens 195 länder verkar just lilla Sverige och vår bidragsflora vara målet för väldigt många Somalier.

Därefter hoppar vi till lokaltidningens ledarskribent som i en text med rubriken ”En iskall våg är på väg att ebba ut” försöker vagga läsarna in i tron att Europas ytterkantspartier är på väg att förlora stöd.

Ledartexten tar avstamp i det tyska valet där ytterkantspartierna Linke och AfD backade. Linke förlorade 30 mandat och AfD 11.

Ledarskribentens glädje går inte att ta miste på och de här orden talar för sig själv.

Detta är en välkommen signal till övriga Europa. Den iskalla vågen ser ut att ebba ut

Samtidigt ligger de bägge svenska ytterkantspartierna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, ganska klart över valresultatet i nutida opinionsmätningar.

Ha då i åtanke att varken V eller SD suttit i någon svensk regering. Något de är ensamma om i dagens riksdag. M.a.o. är dessa bägge partier helt oskyldiga till alla de problem som dagligen rubriceras i media, tas upp i politiska debatter och som det samtalas om bland vanligt folk. Den iskalla våg som ledarskribenten beskriver har sin upprinnelse i den politik som sittande regeringar i hela västvärlden ligger bakom och den vågen har inte framkallats av några andra än de som styrt.

Lokaltidningen har starka band till Centern, vilket förklarar ganska mycket och tro inte för en sekund att lokaltidningen, dess ägare och ledarskribent gjort sig kända för att vara neutrala i sin syn på ytterkantspartierna V och SD.

2022 kan vi i Sverige få se en våg av missnöje som sköljer över tidningsredaktioner och politiska korridorer på ett sätt ingen kunnat ana. En ”iskall våg”, eller hur var det han uttryckte det, han den där ledarskribenten?