TEKNIK. Energilösningsföretaget Vestas väljer att använda trä till sina nya vindkraftverk, skriver Metal Supply. Vestas har inlett ett samarbete med Modvion vars torn är lättare än traditionella. – Konstruktionen underlättar transport till logistiskt utmanade platser och möjliggör ökade navhöjder för turbiner, vilket potentiellt kan bidra till en minskning av energikostnaderna, säger Bo Svoldgaard, senior vice president och chef för innovation och koncept på Vestas i en kommentar.
Modvions vindkraftstorn byggs i laminerat trä – naturens eget kolfiber – som är starkare än stål vid samma vikt. De byggs i moduler som kan transporteras på allmänna vägar, vilket gör det enklare att bygga högre torn till en lägre kostnad. Den koldioxid som tas upp av träd när de växer lagras i trätornen vilket möjliggör klimatneutral vindkraft.
Vindkraften väljer trä framför stål
-Pettersson är inte konstruktör eller ingenjör men tror på träkonstruktioner, med rätt teknik, rätt hantverk, på rätt plats om man ni ska bygga vindkraftverk alls…
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
- Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
- Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
Ett hustak måste läggas om var 50: år, eller oftare, annars ruttnar takstolarna genom läckage i taktäckningen.
Därför finns det hus i Sverige med takstolar som är 500 år gamla i vissa fall, för att människor hela tiden har lagt om taket vid behov.
Jag hade förr en gammal motorbåt från 1970, tillverkad i Norge. (Nordkapp-17) Den var tillverkad av glasfiberarmerad polyester.
Jag renoverade den, lackerade om den på utsidan med 2-komponent polyurethan, lagade de små hålen i skrovet, tog bort den dyvåta skumkärnan av expanderad polyurethan under durken som jag helt skar bort. Bytte ut den vattensjuka akterspegeln från insidan, monterade ett nytt ramverk i bottnen med en ny durk. Allt trä var mahogny-plywood som jag stängde in med glasfiberarmerad polyester.
Hela skrovet under durken, förstärkte jag med en riktigt tung flätat glasfibermatta efter att avfettat och brutaliserat hela skrovets insida med en roterande stålborste monterad på en vinkelslip.
Nu gick den med en ny propeller i 25 knop med ett avsiktligt övervarv utan belastning, minst 100 kg. lättare än förr.
Mycket bra för vattenskidor eller flera personer ombord.
I grunden var skrovet friskt efter alla år, det vill säga den glasfiberarmerade polyestern, som den var tillverkad av höll hela tiden.
Apropå ”hållbar” och miljövänligt…….
Det inte många nämner eller tänker på när det gäller vindkraftverk, att de rätt så snart, tappar en hel del av sin prestanda och effektivitet.
De är i regel, bäst fungerande under år 1-5. Fast redan till nästa femårsperiod 6-10 år, har man tappat 10 % av prestanda och till 11-16 års-stadiet 20%. Sedan därefter kan det i vissa fall gå ner mot 50 % sämre effektivitet.
Detta är siffror tagna från en undersökning av danska vindkraftverksparker till havs. Under åren 2010-19.
Så ett vindkraftverk har inte så lång livslängd. Innan ett nytt måste tillverkas och sättas upp. Detta gäller turbin och vingar.
Från samma undersökning har man kollat upp medellivslängden på över 1000 vindkraftverk. För åren 2005 till 2020. För landbaserade vindkraftverk var det 15 år och 12 år till havs.
Idag kan de nya vindkraftverken säkert hålla några år till. Men det är ändå inte så ”hållbart” och miljövänligt. Om man tänker på den extrema utbyggnad av antalet vindkraftverk, som EU och Sveriges regering planerar för.
Här länk till undersökningen och på sidan 14 finns en graf över prestandatappet.
https://www.ref.org.uk/attachments/article/369/GH20210621.pdf
En mindre svensk undersökning från 2017. Pratar om ett 6 % tapp på prestandan under vindkraftverkets livstid i drift. Fast där var det oerhört stora skillnader mellan olika vindkraftverk i Sverige. Man påtalade också att större brittiska undersökningar, påvisade betydligt större prestanda tapp med åren.
Vestas har tjänat otroliga summor på Danmarks skattebetalare. Inte nog med att staten till stor del bekostar vindkraftverket (dvs den arbetande befolkningen betalar via skattsedeln), vanligt folk betalar extra för att få sin el från ett Vestas-kraftverk. Efter 15 år försvinner driftstillskottet och kraftverket skrotas till förmån för ett nybyggt.
Varför prata om hållfastheten när verken ändå är slut efter 25 år…. och då kommer ändå ny teknik som gör dessa färdiga att skrotas.
Skall vi satsa på vindkraft när den behöver bytas ut fortlöpande till stora kostnader i framtiden.
öö jag skulle gärna se hållfast beräkningarna på den där konstruktionen.. sen luftmotståndet är ju bra att veta sen hur många kilowatt tänker man ta ut ur den där prylen.
sen har vi vatten tättningen det vore en katastrofen om den såg ut som en gisten gammal trä båt..sen kommer det ju till kostnader för att hålla hackspettarna på avstånd för att inte ta björk tickan
?
I trä minsann. Trä brinner som bekant. Något annat som torde vara bekant är att föremål har en förmåga att ta eld i det här landet. Men det går nog bra.
Hur ska de förankra dom i marken? Ska rötterna från träden följa med
Kanske bättre om de fick växa på platsen från början
Hej G Nordström !
Kulturella rötter är bra. Det vill våra politiker att vi inte skall ha.
I Ystad finns en resenär som är väl förankrad med rötter i den skånska myllan. Den damen blåser inte bort i första höststormen !
http://www.turistlogi.se/resenaren/
Med vänlig hälsning
Tomas.
Bryssel håller på att fridlysa skogen. Då plötsligt ska skogen användas till det mesta.
Dom kommer kanske att impregneras med kreosot då håller dom länge.
Men stegen ser ut att vara av aluminium, varför inte trä rakt igenom.
Föreslår att varje torn avslutas med ett huvudliknande konstruktion så de kan döpas efter träskallarna i MP.
När husbock eller helt vanlig röta angriper träet, vad händer då ?
För man får väl ej använda moderna träskyddsmedel ?
Det finns träkonstruktioner som är hundratals år gamla. Jag tror de håller längre än stål, glasfiber och betong.
Trä som skyddas mot UV ljus och får möjlighet att torka ut after regn, kan hålla många hundra år, kanske tusen år.
Glasfiber kan spricka när epoxi ytskiktet får små sprickor, fukt tränger sedan in i glasfiberarmeringen och spränger loss allt större bitar, som suger åt sig mer vatten, moment 22.
samma sak med armerad betong om tätskicktet failar, järnoxid expanderar, spränger och ger större sprickor vid varje tö/frost cykel.
Oarmerad betong som ej utsäts för frost kan hålla i tusentals år, ex kolluseum och akvedukter i Rom.
Oarmerad betong klarar tryckkrafter utmärkt men ej drakrafter eller böjkrafter, det resulterar i klumpiga byggnader, det går ej att bygga smäckra konstruktioner som yunna broar eller smala höga torn.
En sak är hållfastheten för ett ”kompakt” hus, vilka kan bli i Sverige mer än 1000 år. Fast detta är inte sant, då så gamla hus har reparerats massor av gånger, samt syllstockarna måste bytas typ vart 100:e år.
En helt annan sak är hållfasthet för ett ca 90 m högt trätorn, där det överst står en 8-10 tons turbin där det är fäst tre snurrande vibrerande vingar. Redan nuvarande ståltorn blåser ned ibland i Sverige. Som någon nämnde, så måste tornen bultas fast i betongplattan, vilket sätter hållfastheten på verkligt prov. Vi får följa prototypens öden antar jag. Men går det åt pipan så får vi gräsrötter aldrig veta något ändå!
De gamla träkonstruktioner du refererar till är täckta av tegelpannor eller kopparplåt, samt är omskötta och inspekterade under årens lopp. De är torra. Inte som bladen eller pylonen av ett vindkraftverk.
Vad jag vet är inte broar täckta och torra, men naturligtvis underhållna och impregnerade samt vissa delar utbytta.
Lejonströmsbron är en träbro i Skellefteå. Bron var färdigbyggd 1737 och är Sveriges äldsta träbro.
Det tror jag med.
Helt säkert är brobalkarna täckta med tjärpapp och helt säkert sköter man om bron som ett barn.
Små hus och broar kan dock med stor fördel byggas i trä.