av Guy Millière

• Det finns också lärare som, möjligen för att de är rädda, väljer att blunda, sluta lära ut vissa ämnen och – när elever ropar ut antisemitiska och västerländskfientliga förolämpningar – agera som om de inte hört något. Det har i de flesta franska gymnasium blivit nästan omöjligt att prata om både Israel och Förintelsen.

• De flesta journalister verkar föredra att undvika alla diskussioner om det radikala islams framfart i Frankrike. De vet att de som gör det direkt blir kallade för ”rasister” eller ”islamofober” och blir ofta hotade, förföljda, dömda till höga böter eller avskedade från sina arbetsplatser.
• Trots det som journalisten Éric Zemmour sa är sant och verifierbart menade CSA (Superior Audiovisual Council) att konstaterandet av vissa faktum utgör ”uppvigling till rasrelaterat hat”.
• År 2015 jämförde en fransk journalist partiet Rassemblement National med Islamiska staten. [Rassemblement Nationals partiledare] Marine Le Pen svarade på Twitter genom att publicera två fotografier på brott som begåtts av Islamiska staten och tillade: ”Det här är Islamiska staten” … I rätten frågade domaren Le Pen: ”Anser du att dessa bilder är kränkningar mot den mänskliga värdigheten?” Le Pen svarade: ”Det är brottet som kränker den mänskliga värdigheten, inte dess fotografiska återgivning.”

Den 1 november 2020. Didier Lemaire, en gymnasielärare som arbetar i Trappes, en småstad väster om Paris, publicerade ett öppet brev i vänstertidningen Le Nouvel Observateur. Han talade om mordet på Samuel Paty, en annan lärare, som blev brutalt halshuggen två veckor tidigare av en muslimsk extremist. Han fördömde de franska myndigheternas underkastelse inför religiösa hot och hur det franska skolsystemet omöjligt kan vidareföra någon riktig kunskap om historia eller ge eleverna de intellektuella medel som krävs för att tänka fritt. Han menade att på bara några år har situationen i den stad där han arbetade försämrats anmärkningsvärt. Lemaire skrev:

Läs vidare