HISTORIA. Våren 1917 rådde matbrist i Sverige och det ledde till protester och upplopp i hela landet. Potatis var en av matvarorna det var brist på och den 5 maj ägde de så kallade potatiskravallerna rum på Södermalm i Stockholm.
Våren 1917 ledde missväxt och det pågående världskriget till matbrist i Sverige. Flera baslivsmedel ransonerades och det rådde stor brist på potatis. Matbristen ledde till protester, demonstrationer och upplopp i hela landet.
Den 5 maj ägde de så kallade potatiskravallerna rum på Södermalm i Stockholm. Det började med att en stor grupp kvinnor samlades utanför en affär där det enligt ryktet fanns potatis på lager. Snart hade tusentals människor, främst kvinnor, samlats på gatorna för att protestera. Polisen kallades till platsen och våldsamheter bröt ut. När kravallerna var över hade 19 personer häktats.
Folk var trötta på kriget, på hungern och krävde potatis.
Om potatis och annat på Matkult.se
-Pettersson säger vad vore livet utan potatis…
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
- Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
- Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
Ja även på skånska bondgårdarna var bristen stor dessa eländiga år.
Folk sökte på alla sätt överleva,och de som kunde komma över foderbetor livnärde sig på dessa.
Min fader berättade att man stackade dessa betor i stora högar,för att ha dem åt djuren.
När våren kom och det började töa sjönk dessa högar samman. Folk hade under vintern grävt fram betorna,för att överleva !
Till denna hunger o. utmattning kom så Spanska sjukan, (en svår influensa) som skördade stora delar av vår befolkning. Bl.a. gick min farmor bort i denna pest.
Dödsfallen var sååå stora,att man tvingades begrava i massgravar.
I går var den stora dagen. Nypotatis på torget. Köpte 12 st för 74 kr. Ljus på bordet. Matjessill från Klädesholmen, gräddfil, gräslök från rabatten, 6 potatisar var och Aalborgs jubileum. Så blir det fest en regnig tisdagskväll.
Kampviljan finns kvar… men idag är den individbaserad. Vissa kämpar mot cancer, andra mot försäkringskassan. En del kämpar mot självmordstankar, andra kämpar mot sin egna make. Det finns de som har autistiska barn. De kämpar för att orka med dagen. Det finns de vars barn orätt blivit LVUade. De kämpar på om att få hem sina barn. Men journalisterna är inte på folkets sida så man får inte veta något om alla dessa kamper som kämpas i landet… Den dagen kampviljan dör, den dagen kollapsar landet som en dålig suffle.
När jag ser på den här bilden så kommer jag i håg när några kvinnor i Skärholmen startade upproret mot höjda mjölkpriser på 70_talet.Dom var rejält ilskna och det blev ganska omskrivet.Kommer ej i håg om dom lyckades stoppa prishöjningarna.Men, det som är intressant är att när folk går samman och kämpar för en gemensam sak så brukar det oftast ge resultat.Var finns den kampviljan idag ?
Det lär inte bli något uppror mot höga mjölkpriser i Skärholmen, ty ”År 2017 hade stadsdelen cirka 8 900 invånare, varav cirka 80,7 procent med utländsk bakgrund”. (Wikipedia)
Den som går och handlar har koll på matpriserna idag. Palme satt vid dukat bord.
Skärholmsfruarnas protester lever än idag.
När dåvarande statsminister Olof Palme (S) tillfrågades om vad en liter mjölk kostade svarade han.
-Det har jag ingen aning om.
Det visade hur förankrad statsministern var i verkligheten och påminner en hel del om dagens politiker som heller inte har en aning om verkligheten.
Om Palme: ”- Det har jag ingen aning om”.
”Lisbeth skicka ner han i affär’n för att köpa 1 liter mjölk…”(börjar vid 1:17)
Ja, bönderna får och fick rejält för mycket betalt för mjölken.
Du vet inte vad du pratar om. A contopriset för konventionell mjölk ligger på 351,2 öre per kilo och för ekologisk mjölk på 423,9 öre per kilo. Alltså det pris bönderna får av Arla. Det är skapligt högt, för inte så länge sedan var priset hälften. Det är inte många bönder som tjänar pengar utan mycket hårt arbete och ofta blir det inget över trots det hårda jobbet.