Överklagande om hets mot folkgrupp

YTTRANDEFRIHET. Riksåklagare Petra Lundh överklagar en hovrättsdom till Högsta domstolen och yrkar att 14 personer, som på den punkten friades av hovrätten, ska fällas för hets mot folkgrupp. Ärendet avser en demonstration i Göteborg i september 2017.

Riksåklagare Petra Lundh Foto: Thomas Carlgren

Enligt riksåklagaren har åklagaren i målet visat att tyrrunan användes av nazister på 30- och 40-talen och att detta är välkänt av både deltagarna i demonstrationståget och av de som överlevt Förintelsen och deras ättlingar. Det borde också ha varit lätt för vem som helst som såg demonstrationen att förstå att de som bar tyrrunan ville sprida ett nazistiskt budskap.

– Min bedömning är att alla de samlade omständigheterna i det här fallet gör att personerna bör dömas för hets mot folkgrupp, trots att delar av materialet omfattas av tryckfrihetsförordningen. Det är sammanhanget som tyrrunan bärs i som ska bedömas. Särskilt viktiga omständigheter anser jag vara det tal som hölls och den uniformsliknande klädseln, säger Petra Lundh.

Överklagandet

– Pettersson undrar om Riksåklagaren har för lite att göra. Två domstolar har tittat på detta, båda har friat men de misstänkta är dömda för andra saker. Lägger Petra Lundh ned ligga mycket arbete när de vänsterblivna stör demokratiska möten?

Nordiska motståndsrörelsen i Stockholm 2016. Foto: Frankie Fouganthin, Wikipedia

TIDIGARE 2020-12-18. NMR frias från hets mot folkgrupp

YTTRANDEFRIHET. 14 anhängare till Nordiska motståndsrörelsen, NMR, anklagade för hets mot folkgrupp frias av hovrätten. Däremot fastställer rätten domarna mot fem män angående våldsamt upplopp och dömer ytterligare en man för samma brott, enligt ett pressmeddelande från Hovrätten för västra Sverige.

Erik Nord, polischef som talar klarspråk. Det är de vänsterextrema som kallas motdemonstranter i media som drar igång bråken. Pressbild

Det var vid NMR:s demonstration i samband med bokmässan i Göteborg 2017 som tumult uppstod när tusentals motdemonstranter samlades på gatorna.

NMR använde även tyrrunan, sköldar, uniformsliknande kläder och slagord vid demonstrationen, något åklagaren anser ska ses som hets mot folkgrupp.

-Pettersson säger att Erik Nord, polischef i Storgöteborg talar nu klarspråk om att Nordiska motståndsrörelsen, NMR, som av media kallas nazister när de ska demonstrera i Göteborg den 30 september. Det blir de vänsterextremisterna, som kommer att starta upploppen, sade polischefen Erik Nord 2017.

***

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

  • Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
  • Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.

Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

17 thoughts on “Överklagande om hets mot folkgrupp

  1. https://petterssonorg.files.wordpress.com/2017/09/svt_faktaresistenta.png

    Delcitat

    Polischefen: Politikerna är faktaresistenta

    Efter söndagens nazistdemonstration i Göteborg får Göteborgspolisen hård kritik för att man lät den fortgå. Nu svarar polischefen Erik Nord och hävdar att de politiker som kritiserar är ”faktaresistenta”.

    Det var under söndagen som ett 50-tal aktivister ur nazistiska Nordiska motståndsrörelsen marscherade genom centrala Göteborg.

    Demonstrationen var oanmäld och hade inget tillstånd. Dock faller även oanmälda demonstrationer under demonstrationsrätten och polisen ansåg sig inte ha någon rätt att stoppa den.

    Bland andra skrev Centerpartiets Annie Lööf på Twitter att det är ”helt obegripligt att de tillåts demonstrera även utan tillstånd. Nu räcker det”.

    Även det vänsterpartistiska kommunalrådet i Göteborg, Daniel Bernmar, rasade mot polisen, vilket GT var först med att berätta.

    Polischefen står fast
    Erik Nord, chef för polisen Storgöteborg, säger så här om kritiken:

    – Jag blir mycket bekymrad över den faktaresistens som våra politiker uppvisar. Det är många av våra folkvalda politiker som kritiserar att vi följer de lagar som de själva är satta att stifta, för mig blir det obegripligt, säger han.

    Erik Nord håller alltså fast vid att gårdagens demonstration inte bröt mot lagen om hets mot folkgrupp eller var så störande av den allmänna ordningen att polisen hade rätt att ingripa.

    – Jag upplever att de enda som gör rätt i den här frågan är polisen, säger han.

    Daniel Bernmar (V) står dock fast vid sin kritik.

    – När nazisterna tågar taktfast med sköldar och med våld motar bort personer som försöker visa sin avsky, då undrar jag verkligen varför inte polisen ingriper, säger han till SVT Nyheter Väst.

    Erik Nord anser att ni politiker inte verkar begripa lagen?

    – Då anser jag att polisledningen har misslyckats med att förklara hur lagen ser ut, säger han.

    ”Ingen rasistisk symbol”
    Daniel Bernmar fortsätter:

    – Polisen gör systematiskt sitt yttersta för att hjälpa nazisterna att demonstrera i Göteborg, vilken annan grupp hade kunnat förvänta sig samma beredvillighet och stöd?

    Han nämner som ytterligare exempel den så kallade tyrrunan som NMR har som partisymbol och som finns på både sköldar och flaggor i tågen.

    Enligt Erik Nord är inte tyrrunan med på en särskild lista över rasistiska symboler som utgör hets mot folkgrupp enligt en dom från högsta domstolen som kom 1996.

    – Den symbolen användes av Waffen-SS i nazityskland. Om den inte utgör hets mot folkgrupp borde saken prövas på nytt, säger Daniel Bernmar. (Publicerad den 18:e september 2017)

    Slut delcitat

    Länk:

    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/polischefen-politikerna-ar-faktaresistenta

  2. Om hon vill ha lite att göra kan hon istället gå igenom socialtjänstens alla LVUfall… det finns tydliga tecken på att barn som inte for illa har blivit ”kidnappade” av socialtjänsten enbart pga att en av föräldrarna har en mild form av autism som kallades asbergers syndrom tidigare. Autism och asbergerföreningen har sagt att de uppfattat en ökning på över 500 fall sedan 2018… Men det är klart; varför skulle en sån som hon bry sig om ifall barn i sverige mår psykiskt dåligt? Det är ju viktigare att mobba ett gäng killar som genomförde en fullt laglig demonstration för över 3 år sedan…

  3. Man kan tro att alla i debattfältet är jurister för av er alla ”åberopat” har stöd i lagen!
    Det har inte riksåklagare Petra Lundh som överklagar en hovrättsdom till Högsta domstolen med åberopande av – turrunan som bärs och i övrigt av henne särskilt viktiga omständigheter ”det tal som hölls och den uniformsliknande klädseln” är redan prövat och undanröjt i två rättsprocesser med friande Dom!

    Dessutom finns flera prejudikat avseende i Tryckfrihetsförordningen tryckt sedan årtusenden tryckt symbol, Turrunan!

    Rå har inte att göra med tryck på klädsel, flaggor och symbolen som nu begärs avhandlas ty den är offentliggjord för århundraden sedan och endast nya tryckta symboler kan löpa risk att Justitiekanslern kan begära prövning av i HFD som kan skapa prejudikat till fördel eller nackdel för dem som äger och eller har spridit en ny symbol eller ett nytt tryck av ny symbol!

    Allt tryck lyder under Tryckfrihetsförordningen och nedan lite om den tryckta symbolen Tyrunan, på fanor och tryckta skrifter.
    Högsta Domstolen – Prejudikat 2019-02-21 – prejudikat
    Bevisbörda och beviskrav i mål om allmänt åtal för tryckfrihetsbrott vid invändning om att spridning kan ha skett obehörigen eller vid ett tidigare tillfälle. Justitiekanslern måste förebringa så mycket bevisning att invändningen framstår som – obefogad.
    Ö 3364-18.pdf
    PDF
    *********************
    Mål: Ö 4102-20
    HD rubrik ”De avgiftsbelagda kopiorna” – Prejudikat 2020-09-25.
    Omfattningen av rätten att överklaga ett beslut att avslå en begäran om att få kopior av allmänna handlingar 2 kap. 19 § *tryckfrihetsförordningen.

    Ö 4102-20.pdf PDF Prejudikat

    2014-02-28. Publiceringar på en webbplats, som innefattade förtal, omfattades inte av tryckfrihetsförordningens eller yttrandefrihets grundlagens tillämpnings område. Lagliga förutsättningar har inte funnits att meddela åläggande om att på webbplatsen införa en länk till den dom i vilken förtalsfrågan prövades.
    NJA 2014 s. 94.

    *****************
    T 1427-12.pdf
    PDF Högst Domstolen

    Hovrätten för Västra Sverige. Hovrätten ogillar åtal för hets mot folkgrupp vid NMR:s demonstration i Göteborg den 30 september 2017
    Mål: B 5303-19
    Hovrätten avvisar delar av åtalet eftersom det grundar sig på innehållet i tryckta skrifter. Vid prövning av återstående omständigheter kommer hovrätten fram till att det samlade agerandet inte har utgjort hets mot folkgrupp. Hovrätten bedömer att delar av åtalet, bl.a. att demonstranterna burit partijackor med NMR:s symbol tyrrunan och fanor med tyrrunan, avser tryckta skrifter som ska prövas i tryckfrihetsmål där Justitiekanslern bestämmer om åtal ska väckas. Hovrätten avvisar därför åtalet i dessa delar.
    Vid bedömningen av återstående omständigheter anser hovrätten bl.a. att det inte är visat att tyrrunans närmare koppling till den nationalsocialistiska rörelsen under 1930- och 1940-talen var allmänt känd vid tidpunkten för demonstrationen. Användningen av träsköldar med målad tyrruna når enligt hovrätten inte heller tillsammans med övriga omständigheter upp till den nivå av missaktning som krävs för att det ska vara fråga om hets mot folkgrupp. (Två av rättens ledamöter är skiljaktiga och vill döma en av de tilltalade, som höll ett tal under demonstrationen, för hets mot folkgrupp).

    ****************
    Här lite enkel lättförståelig juridisk faktainformation som är bra att veta för alla grupper och alla sociala media.
    Vid sidan av den speciella regeln för preskription gäller enligt paragrafens tredje stycke, även tryckfrihetsbrott vad som föreskrivs i lag om den tid inom vilken brott ska beivras, för att påföljd för brott inte ska anses falla bort, men då kan brottsbalkens regler tillämpas men även då räknas tiden från utgivningstidpunkten se SOU 2016:58 s. 344 och för enskilt åtal gäller enbart brottsbalkens preskriptionsregler.

    Utgivning av tryckt skrift. En skrift anses utgiven när den har lämnats ut till försäljning eller för spridning på annat sätt i Sverige 1 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Utgivning föreligger i samma sekund ett exemplar av skriften i tryckt skick lämnats ut för spridning till andra än dem som befinner sig i en mindre sluten krets.
    När det gäller tryckta plakat, affischer eller liknande kan utgivning ske genom att ett plakat bärs omkring i en folksamling eller att en affisch anslås offentligt och skriften är då behörigen utlämnad.
    En skrift som spritts – av misstag – anses däremot inte utgiven, se SOU 2001:28 s.376 och 379 f., jfr Axberger, a.a. s. 33 och då kan åtal väckas.

    Preskriptionstiden är ett år för tryckta skrifter infördes på 1970 talet, men tidigare gällde sex månaders preskriptionstid även för sådana skrifter.
    Preskriptionstiden började emellertid löpa först när ett gransknings exemplar avlämnats till justitieministern och tryckfrihetsombuden men till följd av att ordningen med avlämnande av granskningsexemplar – togs bort ändrades startpunkten till den nuvarande, dvs. utgivningen.

    Beträffande skrifter utan utgivningsbevis konstaterades att det kunde föreligga svårigheter att bestämma utgivningsdag och därför förlängdes preskriptionstiden för dessa skrifter., se prop. 1975/76:204
    s. 123 ff. och s. 177 ff.
    Innebörd av föreskriften i 9 kap. 5 § första stycket är att om något ingripande mot en tryckt skrift – inte har skett inom den angivna tiden –
    kan skriften därefter inte bli föremål för allmänt åtal, se SOU 1947:60 s. 262.
    Däremot kan en person anmäla och som målsägande väcka enskilt åtal när den särskilda preskriptionstiden för allmänt åtal har löpt ut, se 9 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen och 20 kap. 8 § rättegångsbalken, jfr Gustaf Petrén och Hans Ragnemalm, Sveriges grundlagar och tillhörande författningar med förklaringar, 12 uppl. 1980 s. 457.

    ****************
    En skrift, ett plakat med skrift etcetera anses utgiven när den har lämnats ut till försäljning eller för spridning på annat sätt i Sverige, se 1 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen.
    En – skrift – eller – tryckt märke – på kläder, flagga, plakat, affischer genom att bäras omkring i en folksamling offentligt – av misstag – anses däremot inte utgiven, se SOU 2001:28 s. 376 och 379 f., jfr Axberger, a.a. s. 33.)
    ****************
    Tryckfrihetsförordningens bestämmelser om åtalspreskription enligt 9 kap. 5 § första stycket tryckfrihetsförordningen ska allmänt åtal för tryckfrihetsbrott väckas – inom sex månader om åtalet avser en periodisk skrift för vilken utgivningsbevis gällde vid utgivning och för andra skrifter ska allmänt åtal väckas – inom ett år från utgivningen – annars får allmänt åtal – inte väckas – Preskription.
    Prejudikat – HÖGSTA DOMSTOLEN Ö 3364-18 Sida 6

    Prejudikat HÖGSTA DOMSTOLEN Ö 3364-18 Sida 7
    Begreppet upplaga, tryckta skrifter kan ges ut i olika upplagor och en ny preskriptionstid börjar löpa när en ny upplaga ges ut. Det gäller även om innehållet i den nya upplagan är oförändrat, se SOU 1947:60 s. 230 f.)

    * Begreppet upplaga förekommer inte i tryckfrihetsförordningen men om innehållet förändrats anses det alltid vara en ny upplaga och då måste en bedömning ske av huruvida det är fråga om samma framställningstillfälle.
    Ju längre tid som förflyter mellan framställningen av vissa exemplar och andra, desto mera talar emot att det är en och samma upplaga och är det däremot naturligt att se det som att framställningen sker inom en samman hängande produktionsfas bör bedömningen bli att det handlar om en och samma upplaga, se SOU 2001:28 s. 377.

    * Preskriptionsbestämmelsen i tryckfrihets förordningen är utformad så att allmänt åtal – inte – får väckas efter utgången av tidsperioden och det innebär att det utgör en processförutsättning för allmänt åtal att preskriptionstiden inte har löpt ut.
    * Allmänt åtal som väcks efter den tidpunkten bör därför – avvisas –
    (betyder direkt) inte (bara) ogillas, se Jfr SOU 2001:28 s. 282 f. och Agneta Bäcklund, m.fl., Brotts- balken, En kommentar, suppl. 1, juli 2012, BrB 35 kap. s. 3.)

    Högsta Domstolen – Prejudikat
    2019-02-21 ”Justitiekanslerns invändning – obefogad.
    Ö 3364-18.pdf
    PDF
    *********************
    Mål: Ö 4102-20
    ”De avgiftsbelagda kopiorna” – Prejudikat 2020-09-25
    Omfattningen av rätten att överklaga ett beslut att avslå en begäran enligt 2 kap. 19 § tryckfrihetsförordningen.

    Ö 4102-20.pdf
    PDF Prejudikat

    2014-02-28
    Publiceringar på en webbplats, som innefattade förtal, omfattades inte av tryckfrihetsförordningens eller yttrandefrihets grundlagens tillämpningsområde. Lagliga förutsättningar har inte funnits att meddela åläggande om att på webbplatsen införa en länk till den dom i vilken förtalsfrågan prövades.

    NJA 2014 s. 94.

    *****************
    T 1427-12.pdf
    PDF
    Högst Domstolen
    Hovrätten för Västra Sverige. Hovrätten ogillar åtal för hets mot folkgrupp vid NMR:s demonstration i Göteborg den 30 september 2017
    Mål: B 5303-19

    Hovrätten avvisar delar av åtalet eftersom det grundar sig på innehållet i tryckta skrifter. Vid prövning av återstående omständigheter kommer hovrätten fram till att det samlade agerandet inte har utgjort hets mot folkgrupp. Hovrätten bedömer att delar av åtalet, bl.a. att demonstranterna burit partijackor med NMR:s symbol tyrrunan och fanor med tyrrunan, avser tryckta skrifter som ska prövas i tryckfrihetsmål där Justitiekanslern bestämmer om åtal ska väckas. Hovrätten avvisar därför åtalet i dessa delar. Vid bedömningen av återstående omständigheter anser hovrätten bl.a. att det inte är visat att tyrrunans närmare koppling till den nationalsocialistiska rörelsen under 1930- och 1940-talen var allmänt känd vid tidpunkten för demonstrationen. Användningen av träsköldar med målad tyrruna når enligt hovrätten inte heller tillsammans med övriga omständigheter upp till den nivå av missaktning som krävs för att det ska vara fråga om hets mot folkgrupp. (Två av rättens ledamöter är skiljaktiga och vill döma en av de tilltalade, som höll ett tal under demonstrationen, för hets mot folkgrupp).

    ****************
    Ovan är bra att veta för alla grupper och sociala medier tillika är.

    Vid sidan av nämnd specialregel för preskription, enligt paragrafens tredje stycke, gäller även för tryckfrihetsbrott vad som föreskrivs i lag om den tid inom vilken brott ska beivras för att påföljd för brott inte ska anses falla bort, men då kan brottsbalkens regler tillämpas men även då, räknas tiden från utgivningstidpunkten, se SOU 2016:58 s. 344 och för enskilt åtal gäller enbart brottsbalkens preskriptionsregler.
    Utgivning av tryckt skrift. En skrift anses utgiven när den har lämnats ut till försäljning eller för spridning på annat sätt i Sverige (1 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen.
    Utgivning föreligger i samma sekund ett exemplar av skriften i tryckt skick lämnats ut för spridning till andra än dem som befinner sig i en mindre, sluten krets.
    När det gäller tryckta plakat, affischer eller liknande kan utgivning ske t.ex. genom att ett plakat bärs omkring i en folksamling eller genom att en affisch anslås offentligt och skriften är behörigen utlämnad.
    (En skrift som spritts av misstag anses däremot inte utgiven. Se SOU 2001:28 s.376 och 379 f., jfr Axberger, a.a. s. 33.)

    Preskriptionstiden om ett år för tryckta skrifter som inte är periodiska infördes på 1970-talet, men tidigare gällde sex månaders preskriptionstid även för sådana skrifter. Preskriptionstiden började emellertid löpa först när ett gransknings exemplar av skriften avlämnats till justitieministern och tryckfrihetsombuden men till följd av att ordningen med avlämnande av gransknings exemplar – togs bort – ändrades startpunkten till den nuvarande, dvs. utgivningen. Beträffande skrifter utan utgivningsbevis konstaterades att det kunde föreligga svårigheter att bestämma utgivningsdagen och därför förlängdes preskriptionstiden för dessa skrifter. (Se prop. 1975/76:204 s. 123 ff. och s. 177 ff.)

    Innebörd av föreskriften i 9 kap. 5 § första stycket är att om något ingripande mot en tryckt skrift – inte har skett inom den angivna tiden – kan skriften därefter inte bli föremål för allmänt åtal (se SOU 1947:60 s. 262).
    Däremot kan en person anmäla och som målsägande väcka enskilt åtal när den särskilda preskriptionstiden för allmänt åtal har löpt ut, se 9 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen och 20 kap. 8 § rättegångsbalken, jfr Gustaf Petrén och Hans Ragnemalm, Sveriges grundlagar och tillhörande författningar med förklaringar, 12 uppl. 1980 s. 457).

    En skrift, plakat med skrift etcetera anses utgiven när den har lämnats ut till försäljning eller för spridning på annat sätt i Sverige (1 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen.
    En skrift eller tryckt märke på ett klädesplagg eller flagga, plakat, affischer genom att bäras omkring i en folksamling offentligt – av misstag – anses däremot inte utgiven vilket betyder att åtal kan ske, se SOU 2001:28 s. 376 och 379 f., jfr Axberger, a.a. s. 33
    Tryckfrihetsförordningens bestämmelser om åtalspreskription.
    Enligt 9 kap. 5 § första stycket tryckfrihetsförordningen ska allmänt åtal för tryckfrihetsbrott väckas – inom sex månader – från det att skriften gavs ut om åtalet avser en periodisk skrift för vilken utgivningsbevis gällde vid
    utgivning och för andra skrifter ska allmänt åtal väckas – inom ett år – från utgivningen annars får allmänt åtal – inte väckas – Preskription.

    Prejudikat – HÖGSTA DOMSTOLEN Ö 3364-18 Sida 6 och Ö 3364-18
    Sida 7 Begreppet upplaga. Tryckta skrifter kan ges ut i olika upplagor. En ny preskriptionstid börjar löpa när en ny upplaga ges ut. Det gäller även om innehållet i den nya upplagan är oförändrat. (Se SOU 1947:60 s. 230 f.)

    Begreppet upplaga förekommer faktiskt inte i tryckfrihetsförordningen men om innehållet har förändrats anses det alltid vara en ny upplaga. Vid oförändrat innehåll måste en bedömning ske av huruvida det är fråga om samma framställningstillfälle och ju längre tid som förflyter mellan framställningen av vissa exemplar och andra, desto mera talar emot att det är en och samma upplaga, men anses det däremot naturligt att se det som att framställningen sker inom en sammanhängande produktionsfas bör bedömningen bli att det handlar om en och samma upplaga, se SOU 2001:28 s. 377.
    Preskriptionsbestämmelsen i tryckfrihetsförordningen är utformad så att allmänt åtal – inte – får väckas efter utgången av tidsperiod således ett år och allmänt åtal som väcks efter den tidpunkten bör därför – avvisas direkt inte bara ogillas, se Jfr SOU 2001:28 s. 282 f. och Agneta Bäcklund, m.fl., Brotts- balken, En kommentar, suppl. 1, juli 2012, BrB 35 kap. s. 3.

    Lagen skall vara lika för alla oavsett åsikter!

  4. ”Korruptionen i Sverige har ett namn: Petra Lundh, rättsrötans beskyddare”, så beskriver bloggen ´Lex Noxa-Trasig Rättvisa´ henne, och fortsätter: ”Om du är på rätt ”sida” riksåklagare Petra Lundhs sida, är du fri begå vilka brott som helst i Sverige, du kommer få fullt beskydd och åtalsimmunitet…Det är bara Sveriges riksåklagare som får åtala domare, lagmän, åklagare och högre befattningshavare och när riksåklagaren själv stöttar grov brottslighet kan ingen annan åklagare under riksåklagaren gå emot riksåklagaren, – brottslingar som har riksåklagarens beskydd är oåtkomliga. Riksåklagare Petra Lundh utnyttjar en lucka i Sveriges system, vi har i Sverige beslutat oss för författning, en manual för Sverige som kallas vår grundlag, regeringsformen, men vi har inte utsett någon att upprätthålla vår författning, vi har ingen Författningsdomstol. Istället har vi skapat en ankdamm med ”tillsynsmyndigheter” som är upplagt för mutor och korruption, vi har en fullständig lekstuga med Justitieombudsmän, Justitiekansler och Riksåklagare som alla får granska och syna men ingen har ansvar, ingen av dessa tillsynsmyndigheter ansvarar för att åklagare åtalar tjänstemän som ljuger i domstol och att åklagare åtalar personal inom myndigheter som begår grova lagbrott. – så länge du ingår i Petra Lundhs ”nätverk” har du frikort av Sveriges rättsväsende,”
    (ur längre text, – läs hela här):
    https://www.lexnoxa.com/p/sjukdomen-i-sverige-riksaklagare.html

    Petra Lundh intar en framträdande roll i Advokatsamfundets nätverk Hilda, (ena halvan av Hilda och Ruben), ett slutet nätverk som präglats av delikatessjäv och vänskapskorruption. ”Varför behövs nätverket Hilda”, undrar Petra Lundh och svarar själv på frågan, citat: ”Jag tror att det är viktigt med förebilder. Det finns massor med unga, duktiga, kvinnliga jurister som genom ett nätverk som Hilda kan stärkas att tro på sig själva och våga ta på sig chefsjobb. Genom personliga möten, mentorskap och på andra sätt kan vi dela med oss av våra erfarenheter, sprida budskapet att det är roligt att vara chef och att det faktiskt är möjligt att kombinera familjeliv och karriär.
    https://www.advokatsamfundet.se/hilda/om-hilda/Hildas-medlemmar/Petra-Lundh/

  5. Hur orkar människan ? Det måste ju finnas annat som torde äga större prioritet än att driva detta ärende.Det handlar om en runa !! Det slutar väl med att alla futarker förbjuds för säkerhets skull….

  6. Kan det verkligen vara en Riksåklagares jobb att, efter att två instanser har frikänt NMR, fortsätta dra tid och pengar bara för att det var en, enligt henne nazistisk organisation, det är partiskhet och slöseri med våra medel.

    • Moberg. Nej, det är inte en riksåklagares jobb att fortsätta efter att två instanser har frikänt NMR, och dessutom är Dubbelbestraffning i strid mot lagen!

      Oavsett vänster eller högerorienterade organisationer ska en jurist med öppet eklaterade diametralt motsatta åsikter
      inte försvara eller väcka åtal utan avsäga sig uppdraget och samma avser av jurist öppet eklaterad partiskhet och de facto avser också jurist Petra Lundh.

  7. Ja det är ju inte konstigt när så många grova brott lämnas
    utan åtgärd. Ska vi gissa på att hon är SOSSE??

  8. Annars så vet väl riksåklagaren vilka det var som samarbetade
    med Nazisterna, och till och med var vägvisare till dessa,
    men det har väl ingen betydelse för en Riksåklagare??
    Vi har ett bedrövligt rättssystem!

  9. Observera den gröna färgen i deras fanor, kanske borde grön färg också förbjudas. Stackars alla fotosyntesiserande organismer.

  10. Försäkringskassan har samma symbol. Försäkringskassan diskriminerar folk hela dagarna. Hur ofta drar åklagare försäkringskassan inför skranket?

  11. Hon skulle anmälas för okynnes överklagande.
    Personen skulle göra mer nytta om hon skaffa sig ett par stickor och lite garn.
    Hennes agerande visar bara att hon är totalt oduglig till den uppgiften som hon nu har

  12. Men att kommunist och vänsterfeministjävlarna kan stå och skrika i mikrofon, ” inga nazister på våra gator” när Sverigedemokraterna har torgmöte är ok????????

    • Var och lyssna på ett möte som AFS höll. Jag gick bort till några små tjejer som stod 5-6 meter bort och sade till dom. Stå nu inte haä och skrik så jag inte kan höra vad de säger.
      Blev anmäld men efter förhör så lades åtalet ner.

    • Ja det är ju inte konstigt när så många grova brott lämnas
      utan åtgärd. Ska vi gissa på att hon är SOSSE??

Kommentera