Insändare från Inger-Siv Mattsson, Nacka, tidigare publicerad den 3 december 2013.

Redaktionen för DN Kultur, F  v b till Maja Hagerman

Öppet brev till kulturredaktionen och Maja  Hagerman

När mångfalden fördriver  verkligheten

Den 21 november skrev Maja Hagerman under  rubriken

” När  myten fördriver mångfalden”  att  ”Sverigedemokraterna ser kultur som en  bot mot kyla och splittring. Mångfald  ska bort för att ge plats åt ett nationalistiskt tolkat kulturarv. /…/Botemedlet stavas kulturarv. Myter,  högtider, traditioner och kollektiva seder och bruk, det är vad samhället behöver, läser jag på partiets  hemsida. SD tänker rädda svenska  folket så att säga inifrån – mentalt.”

Det framgår  med all oönskad  tydlighet av artikeln  att Hagerman  ser mångkulturen som ”en bot mot kyla och  splittring.”  Det botemedlet har  prövats i decennier och inte bara resulterat i just  ”kyla och splittring.”  utan även  misslyckats kapitalt  i alla avseenden.

Maja Hagermans hat mot det svenska  kulturarvet

Maja Hagerman är mycket kritisk mot att ”SD lägger fokus på ett stärkande av  kulturarvet och återupprättandet av den gemensamma nationella identiteten.” 

Svensk kultur är ett arv  – vilket hörs på benämningen ”kulturarv”  – och skall därför  bevaras. Mångkulturen är däremot  påtvingad uppifrån. Svenska folket har aldrig  tillfrågats  om vi ville byta ut vår egen kultur mot  invasiva, främmande  och primitiva  kulturer.

Den västeuropeiska civilisationen har som  fundament den hellenska demokratin, den romerska rätten och den kristna tron,  vilket gör oss hel unika vis à vis andra civilisationer och andra värdesystem. 

Den svenska och västerländska kulturen  bygger på individer  –  filosofer, konstnärer,  författare/diktare, kompositörer/musiker, vetenskapsmän och forskare, vilka i  generationer  skapat vår  kultur.  

En civilisations kultur, tankevärld, värderingar,  seder, traditioner  och religion som  det tagit århundraden  att skapa kan  givetvis inte på några decennier utan vidare  ersättas av en odefinierbar  och för oss  totalt  främmande mångkultur. Det förstår t o m  en något så när normalbegåvad höna.

Målet är en dekonstruktion av det västerländska  upplysningssamhället

Målet för mångkulturförespråkarna tycks vara en  dekonstruktion av det västerländska upplysningssamhället.  Jacob Mc Hangama bekräftade  för några år sedan detta i tidskriften  Neo: ” I dagens Europa har upplysningens  värderingar som tolerans, öppenhet och yttrandefrihet satts på undantag.” 

I ett BBC- program för ett antal år sedan sade  en ledande representant för en av Zambias många folkgrupper: ”Ett folk utan egen kultur är  förlorat.”  Talesmannen för  Cyperns turistbyrå ansåg att ”ett folks  största tillgång är dess kulturarv som ger identitet och ett kollektivt  historiskt medvetande.”

Nobelpristagaren Alexander Solzjenitsyn har  konstaterat ”För att förstöra ett folk  måste man först slita av dess rötter.”

Den svenska historielösheten och föraktet för svensk  kultur

En av dem som gjort karriär på att odla sitt  förakt för svenskarna och svensk kultur är Mona Sahlin. I ett anförande i en  turkisk förening i mars 2002 sade hon: ”jag tror att det är lite av det som gör  svenskarna så avundsjuka på  invandrargrupper. Ni har en kultur, en historia, något som binder ihop er. Och  vad har vi? Vi har midsommar och såna töntiga saker.” 

Mona Sahlin hade uppenbarligen missat att hennes  eget parti i Regeringspropositionen  1997/98:16  ”Sverige, framtiden och mångfalden”  berövat svenska folket dess historia: ” Ett lands historia fungerar ofta som en  förenande länk mellan människor. Eftersom en stor grupp människor har sitt  ursprung i ett annat land saknar den svenska befolkningen en gemensam historia.  Den samtida tillhörigheten i Sverige och uppslutningen kring samhällets  grundläggande värderingar har därför större betydelse för integrationen än ett  gemensamt historiskt ursprung. ” Så förlorade  svenskarna – som enda folk i världen  –   med ett enda penndrag  sin  historia.

Redan 1972   konstaterade den brittiske journalisten Roland Huntford i sin bok ”Det blinda Sverige” : [1] ”Liksom  tänkarna i Aldous Huxleys Nya sköna värld har de svenska politikerna avsiktligt  avskaffat svensk historia i akt och mening att klippa av det förflutna och genom  att göra invånarna desorienterade i sin tidskänsla göra dem lätta att  manipulera. ”

En iranier   – Masoud Mohammadi, – som bott i Sverige i 20 år sade i en intervju i DN den 29 december 2005 att ”man måste ha en gemensam historia för att  verkligen kunna förstå varandra.”

Enligt debattören och chefredaktören Johan  Lundberg ”är det problematiska i det  svenska samhället har till stor del att göra med att man inte velat se den  historiska kontinuitetens och traditionstillhörigheten betydelse för oss  alla.”

Propositionen fortsatte med den naiva och  ogenomförbara visionen : ”För att kunna  utveckla samhället tillsammans behöver   en ny nationell identitet skapas. Ömsesidig respekt och tolerans  är hörnstenar i ett sådant arbete, men  också kreativitet och oräddhet och en önskan från alla att vilja och våga möta  det annorlunda och det främmande.”

Svenskarna får dagligen möta ”det annorlunda och främmande” i form av  grov kriminalitet  och allmän  otrygghet – gruppvåldtäkter, misshandel, rån, mord, skottlossning på öppen gata,  stenkastning, bilbränder, vandalism, verbala trakasserier och  hotelser.

Det är onekligen paradoxalt  att vi tar emot människor p g a påstådd  förföljelse och bristande  frihet i  hemländerna till priset av att tryggheten försvinner och friheten begränsas i  vårt eget land.

”Värden som ligger i kulturell  mångfald”

Maja Hagerman talar med  stora bokstäver om ”de värden som ligger i kulturell  mångfald.” Vilka är dessa värden? Är det  halalslakt och  kebab? Eller är det författaren Johannes  Anyurus definition av mångkulturen: att dansa salsa kring en currygryta?  Han sade nämligen i DN den 16 oktober 2010: ”jag är oerhört trött på multikulturalismen  /…/ som bara tycks mynna ut i ett alla skall dansa salsa kring en  currygryta.”

Eller är de ”värden som ligger i kulturell mångfald”  möjligen gruppvåldtäkter, rån, misshandel, mord, djurplågeri, gängkriminalitet,  skottlossning på öppen gata, bilbränning, nerbrända skolor, daghem och  fritidsgårdar, stenkastning mot polis och räddningskår, trakasserier ,hot och  våld mot domare, åklagare, vittnen, sjukhuspersonal, socialsekreterare,  brevbärare, busschaufförer etc etc?   Narkotikasmuggling och  narkotikahandel? Illegala vapen?  Bedrägerier mot Försäkringskassan   bl a påstådda behov av personliga assistenter  som kostar samhället miljardbelopp mm mm  ? 

Är det kvinnoförtryck och ojämlikhet mellan  män och kvinnor? Är det mord på de egna döttrarna, systrarna och kusinerna  i den s k ”hederns” namn? Kvinnlig  könsstympning? Tvångsäktenskap?  Trafficking , prostitution,  koppleri? 

Eller vilka är dessa ”värden som ligger i kulturell  mångfald”?  Jag vill gärna ha  ett utförligt svar från Maja Hagerman, tack.

”Snabbt och  obemärkt vill högerextremismen förändra samhället, vad som är tillåtet att säga  högt. Förvrida perspektivet i samtal och kulturdebatt så att den egna  världsåskådningen blir normalitet. ”

Det är knappast de Maja Hagerman kallar  högerextremister som i decennier satt dagordningen ”för vad som får sägas högt.” Det är Maja  Hagerman och hennes anhang i en politiska och mediala klassen som mörkat,  förtigit och ljugit om invandringens omfattning och kostnader – inte bara i  skattemedel utan i lidande för alla de som drabbats av det mångkulturella och  svenskfientliga  våldet.

Maja Hagerman  svänger sig med eufemismer som ”internationalisering”  och ” det internationella samhället” när  hon talar om den mångkulturella mardrömmen. Det är inget annat än en dimridå för  att försöka dölja vad det handlar om:   nämligen för svenskarna   oacceptabla  mångkulturella  värderingar och religiösa vanföreställningar. från Somalia, Etiopien, Sudan,  Bangladesh, Afghanistan, Iran, Irak   etc.  Värderingar och  kulturer  vi kan klara oss utan. 

”Kulturell mångfald” och ”respekt och aktning” – två  oförenliga  begrepp

Hagerman kritiserar att SD vill byta ut  skrivningen  i stycket ”Förståelse och medmänsklighet” i  förskolans läroplan där det står att   ”kulturell mångfald kan lära  barnen respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. I SD:s läroplan står i stället att barnen  får lära sig detta genom det egna kulturarvet.”

Hagerman angriper  även SD  för att partiet vill  ha bort skrivningen om att ”dagis är en social och kulturell mötesplats  som kan förbereda barnen för ett liv i ett internationaliserat samhälle. ”

Hur tycker Hagerman att förskolan lyckats  med detta?  Jag förmodar att de  ungdomar som idag kastar sten mot polis, ambulans och brandkår, när de försöker  rädda liv och släcka bränder i invandrarnas egna områden – , våldtar – oftast i  grupp –  svenska flickor och  kvinnor, rånar och misshandlar gamla,försvarslösa kvinnor, plågar djur, ägnar  sig åt skottlossning på öppen gata, i lekparker, på sjukhus och socialkontor,  anlägger bränder i skolor, förskolor och fritidsgårdar, bränner bilar  mm mm en gång gått i en svensk förskola  och lärt sig ” respekt och aktning”  för andra människor och ”förberetts för  ett liv i ett internationaliserat samhälle”.  Uppenbarligen har det inte lyckats  särskilt bra med tanke på hur det ser ut i de ”internationaliserade samhälle” som  invandrarna tagit över. 

Kurdo Baksi anklagade  svenskarna för diskoteksbranden i  Göteborg

Relevanta i sammanhanget ”respekt och aktning”  är Kurdo Baksis uttalanden i Studio Ett  den 30 oktober i amband med  diskoteksbranden i Göteborg för 15 år sedan. Han anklagade  då svenskarna  –   ”svenska rasister” – för att  ha anlagt branden som tog ett 60-tal ungdomars liv och  utkrävde kollektiv hämnd. ”  Hammarkullen – Sveriges fattigaste, Sveriges  problemrikaste, Sveriges dåliga hjärta. Jag menar det är den största katastrof  vi haft på jättelänge. Dessutom finns den här psykologin hos oss flyktingar.  Ingenting kan bara hända av tekniska skäl. Vi lever  i kulturer  där även en trafikolycka oftast kopplas  till att det finns en gärningsman och vetenskapen om att detta har någon gjort,  bara den känslan är den svåraste känslan som finns. /…/ Finns det en gärningsman  kommer Sverige att få  ett av de  störst problemen i Europa. ” På programledaren fråga ” hur menar du då?” svarade Baksi  ”Därför att det kommer att bli hämndeaktioner  . Vi får människor – kommer ju – mångha flyktingbarn och flyktingfamiljer  kommer  aldrig att förlåta det här och kommer  själva att söka människor och försöka straffa och det kommer kanske inte alltid  bli de som eventuellt gjort detta som får straffet.”   [2]

Enligt uppgift skall Kurdo Baksi  i ett annat inslag även ha sagt ”Om det visar sig att det är ett  rasistisk  dåd kommer vi att svara  med att gatorna kommer att flyta av blod.”

”Respekt  och aktning”, Maja Hagerman?

När det visade sig att det var invandrarna själva  som var de skyldiga var Baksi knäpp tyste. Den ”respekt och aktning” Hagerman talar  om  kunde möjligen ha resulterat i  en ursäkt för de totalt ogrundade anklagelserna. Men  någon ursäkt har inte kommit under de 15  år som gått sedan branden.

Kurdo Baksi har även belyst invandrarnas kvinnosyn  och därmed förklarat de numera frekventa gruppvåldtäkterna : ”En svensk kvinna är alltid bered d till sex.  Att en kvinna skulle kunna säga nej existerar inte i invandrarmannens  medvetande.”

En äldre svensk dam sade  uppgivet i en intervju  för några år sedan angående  invandrarnas  våldsbenägenhet och  brist på ”respekt och aktning” för  värdfolket: ”dom kunde väl åtminstone  vara snälla mot oss när vi försörjer dom. ”

”Förståelse för den kulturella mångfalden  inom landet”

”Det  internationella perspektivet innebär /också/ att utveckla förståelse för den  kulturella mångfalden inom landet.”

Som exempel på denna förståelse  från de mångkulturella berikarnas sida  kan nämnas de  föraktfulla  och svenskfientliga uttalanden  som  f d byrådirektören vid  Kulturdepartementet [3](!), den självutnämnde antirasisten  och punksångaren Michael Alonzo  gjorde för ett antal år sedan. Alonzo  ledde – lustigt nog –   departementets kampanj ”Ungdom mot  rasism”.Inte så litet uppseendeväckande med tanke på hur  grovt han uttryckte sig i sina  sångtexter. Lucianatten 1994 – en vecka efter Stureplansmassakern – framträdde  hr Alonzo  med sitt band ”Stockholms negrer” i sett synnerligen  våldsfixerat sammanhang  och sjöng  sin sång ”Död, död, död åt alla präktiga  blonda vikingar ” där refrängen löd   ”ni kommer att drabbas av en  terror som kommer att förfära er och ni kommer att  få bevittna mer än död…”

I en film finansierad av Filminstitutet  dvs av svenska skattebetalare  – vi finansierar m a o vår egen  undergång –  sjön han sången ”Fy fan svenska flicka  tillägnad alla blonda, vackra, blåögda  jävla kräk – jag hatar er era jävla arschlen ”.

I   filmen säger han  också ”Det här är vårat land. Svenskarna dom… jag  menar det är klart att dom får bo här också och jag har inget emot det bara dom  inte försöker beblanda sig för mycket med oss, va. Dom får va’ som dom e’- Dom  har sin kultur, javisst, skitbra. Käka er jävla surströmming. Det är helt OK men  inte i min port liksom. Vi är ju invandrare! Och ju mer vi lever tillsammans, ju  mindre vi slipper ha svenskarna i närheten ju bättre mår vi.”  Alonzo säger att han ”lärt sig att man inte får säja så men det  gör jag i alla fall.  Nu säjer vi  vad vi tycker och ungarna lyssnar. Slutklämmen lyder: Vi våldtar deras /svenskarnas/ barn. Javisst, var så god.  Dom tycker om det, faktiskt.” Alonzo ger här en förklaring till de  mångkulturella gruppvåldtäkter som –   innan den utomeuropeiska massinvandringen –  var en okänd företeelse i Sverige. 

Eftersom jag utgår från att det  är denna ”kulturella mångfald inom landet  vi skall utveckla förståelse för”  vore det onekligen intressant att få Maja Hagermans synpunkter på Alonzos  uttalanden och åsikter.

Dåvarande kulturminister Marika Ulvskog  hade givetvis omedelbart sin  (bort)förklaring redo: ”Det är olyckligt  om Alonzos arbete i kampanjen blandats ihop med hans engagemang som sångare i  gruppen Stockholms negrer.”

Tobias Hübinette är en annan ”värdig” representant för  Maja Hagermans  ”internationaliserade  samhälle .” Han har bl a sagt  ”att känna – eller t o m tycka – att den vita  rasen är underlägsen på alla upptänkliga plan är naturligt med tanke på dess  historia och nuvarande handlingar. Låt den vita rasens västerland gå under i  blod och lidande. Leve det mångkulturella, rasblandade och klasslösa samhället!  Leve anarkin”

2005 orsakade hr Hübinette f ö en strid vid  Stockholms universitet p g a sina rasistiska texter om vita mäns egenskaper och  anklagades av sina kolleger för ”omvänd  rasism.”  Hübinette hade bl a  kartlagt hur många östasienforskare   som gift sig med asiatiska kvinnor och enligt Hübinette ”tagit dem som mångkulturella maskotar.”  Han kallade  sina forskarkollegers  relationer med asiatiska kvinnor för ”gula febern” och hävdade att ”vita män har pedofila böjelser.”  ”Denna fetischiering (sic)  av asiatiska kvinnor är nämligen  ingenting annat än undanträngda pedofila böjelser som här kan komma till uttryck  som en socialt accepterad blandrelation, dessutom hyllad som ett mångkulturellt  ideal.”

Tycker Maja Hagerman att hr Hübinette visat ”förståelse för den kulturella mångfalden  inom landet”?

En annan   – tyvärr anonym – invandrad kulturberikare  har sagt följande: ”Vi har tagit hit  kebaben, byggt det här landet på  60-talet. Hade vi inte gjort det hade det fortfarande växt potatis ur öronen på  er. ” Respekt och aktning” fru  Hagerman?

Varför citerar Maja Hagerman och andra  mångkulturförespråkare aldrig dessa och liknande  uttalanden när de debatterar  mångkulturens alla välsignelser?

Ännu en – likaså anonym invandrare  – har sagt  att ”vi är en del av Sverige och utan allt det  som vi, våra föräldrar och deras föräldrar i sin tur tillfört det här landet  skulle det gå under. ”[4]  

Hur kommer det sig att  vi inte ”gick under” under alla  de århundraden vi inte hade  massinvandring från mer eller mindre underutvecklade länder i Tredje  världen.  Jag vill gärna att Maja  Hagerman svarar på den frågan, tack.

Europas statsmän har dödförklarat mångkulturen: ” den  europeiska mångkulturalismen är ett  misstag”

Många europeiska statsmän har dödförklarat  mångkulturen.  I Sverige har man  ”valt en annan väg” och t o m skrivit in mångkulturen i grundlagen!

Redan generalen och presidenten Charles de Gaulle  konstaterade  att ”det är bra att det finns gula fransmän,  bruna fransmän och svarta fransmän. Det visar att Frankrike är öppet för alla  raser under förutsättning att de inte blir för många. Ty då kan Frankrike inte  förbli Frankrike. Förstår man inte det har man en hjärna som en kolibri.”  [5]

När dåvarande president Nicolas Sarkozy i en  direktsändning i franska TF1 fick  frågan  ”vad tror Ni  om mångkulturen i Frankrike?” svarade  han snabbt  ”Mitt svar är att det helt klart är ett  misslyckande.”   Sarkozy  har slagit fast  att  ”utan gränser finns inget Frankrike och ingen  europeisk civilisation” och att ” i  Frankrike finns bara en kultur: den franska.”

En av de första att döma ut mångkulturen var  Spaniens  premiärminister José Maria  Aznar som i ett föredrag på Georgetown University i  Washington i oktober 2006  konstaterade: att  den mångkulturella politiken i Europa  misslyckats: ”Jag är emot denna idé /mångkulturen/. Den delar våra samhällen  och försvagar dem. Multikulturalism skapar varken tolerans eller integration.  /…/ Att godta olika lagar beroende på etniskt ursprung eller på religion är ett  mycket allvarligt misstag. Det är ett av skälen till att mångkulturalismen är  ett mycket, mycket allvarligt misstag i Europa.” [6]

Också förbundskansler Angela Merkel har  dödförklarat utopin om ett fungerande mångkulturellt samhälle: ”våra försök att sammanföra olika  etniska grupper och religioner till en  harmonisk samlevnad har misslyckats, fullständigt misslyckats.”

Vid ett möte 2010 i CDU:s ungdomsförbund konstaterade Merkel  att  ”den här hållningen /den mångkulturella  ideologin/ har misslyckats totalt”  och varnade för ”invandring som drar ner  våra sociala system.”  

Enligt socialdemokraten och styrelseledamoten i Deutsche Bundesbank (tyska Riksbanken)  Thilo Sarrazin  håller Tyskland  p g a massinavndring och mångkultur på  att ”avskaffa sig självt”  och den mångkulturella.  invandrartäta  Berlin-stadsdelen  Neukölln  ”är ett skräckexempel på hur utvecklingen går  bakåt.” Arnold Mengelkoch,   invandringsansvarig i Neukölln   har i DN berättat om ”klanerna som styr droghandeln,  prostitutionen och spelhallarna, paschorna som vägrar sina fruar lämna hemmet,  om moskéerna, där hatpredikanterna öser galla över västerlandet.” 

David Cameron  ville redan 2011 begränsa invandringen  från drygt 200 000 per år till ”några 10 000–tal”. Han ville i synnerhet starkt  begränsa möjligheten för outbildade personer utanför EU – bl från Pakistan och  Bangladesh – att komma till Storbritannien.  Nyligen krävde  Cameron i Financial Times att även den  inomeuropeiska invandringen till EU-staterna – främst från Bulgarien och  Rumänien – måste stoppas.

Tidigare har Labours dåvarande inrikesminister  David Blankett medgivit att ”mångkulturen   misslyckats. Det mångkulturella  samhället har varit en katastrof. Mångkulturen uppmuntrar islamism och  extremism.”

Direkt efter terrorattentaten i London 2005  konstaterade Tony Blair att ”de  extremistiska minoriteterna har nu penetrerat  varje europeisk stad, där de predikar  sitt hat mot det västerländska samhället och vår livsstil. De spelar på vår  tolerans och goda natur och anser att det är vårt beteende som skall  ändras. Detta är en katastrof.” 

Även David Cameron har pekat på  mångkulturens farlighet ”Teorin om  mångkulturen har skapat etnisk och social splittring i Storbritannien som i sin  tur eldat på den islamistiska extremismen och bidragit till att vi fått  ’hemodlade’ muslimska terrorister.”

Såväl Angela Merkel som David Cameron  var vid World Economic Forum i Davos den 21  januari 2011 överens om att de vill   ”i stället för mångkulturen se en  förstärkt samhällsgemenskap där invandrarna skall anpassa sig till en nationell  tysk respektive brittisk identitet vars konturer måste bli tydligare. Det  handlar om språk, symboler och inte minst värderingar.”

Svenska politiker ” väljer en annan  väg”

Svenska makthavare vägrar inse att mångkulturen  som styrande och uppifrån påbjuden   ideologi  och vision är död. 

Den 12 oktober 1999 sade Lars Leijonborg   i en riksdagsdebatt: ”Sverige kommer aldrig att bli ett enhetligt  samhälle; vi kommer att ha mångfald. Det gör livet rikare. Låt oss slå vakt om  demokratin och toleransen.”    För svenskarna har livet definitivt inte blivit rikare. Inte i något  avseende.  Snarare har vi ”berikats” till ruinens brant. 

I makthavarnas  ständiga plattitydparader intar  enfaldens mästarinna  Mona Sahlin  förstaplatsen  ”Svenskarna borde vara tacksamma över att  dom har förmånen att leva i ett mångkulturellt land.

”Mångfalden kommer att främja den  demokratiska utvecklingen i vårt land och bidra till ett bättre  samhällsklimat” trodde Ulrika Messing. Tycker Maja Hagerman att hon fått  rättt? 

Svenska politiker ”väljer en annan väg” och försvarar  mångkulturen in absurdum. Enligt  f  d kabinettssekreterare Pierre Schori är mångkulturen  ”framtidens berikande salt. ”

Carl Bildt anser numera att ”det   främmande är spännande” men 1986 var budskapet ett annat. Då talade  han i ett anförande  lyriskt om ”den svenska folksjälen som under många  sekler rotats i vårt tänkande. ”[7]

Vad det är som är ”spännande” gick Bildt av någon  anledning   inte in på. Är det  gruppvåldtäkter, skottlossning på öppen gata, stenkastning mot polis,  räddningskår m fl,  bilbränder,  nerbrända skolor, förskolor, fritidsgårdar, mord, rån, misshandel,  kvinnoförtryck   som är så ”spännande”? Eller vad? Kebab  kanske?

Enligt Fredrik Reinfeldt är det bl a  djurplågeri. När han för några år sedan   med en ljusblå plastpåse på huvudet besökte ett halalslakteri i  Johanneshov konstaterade  han att  ”här finns pengar att tjäna.” 

Författarinnan Gerda Annti sammanfattade den  svenska flatheten gentemot ”det  främmande” i DN den 20 december  2008: ” Nu har de börjat katsa ner oss  /kvinnor/ från balkonger och står där och skrattar åt snälla svenskar som säger  att det är så trevligt med olika kulturer.”

Föraktet för svenskarna är monumentalt hos ”våra”  politiker

Statsminister Reinfeldt sade för några år  sedan  i Ronna – av alla platser  –  att ” all  utveckling har kommit utifrån. Ursvenskt  är endast barbariet.”  Som  näringsminister sade Maud Olofsson att det är inte ”svenskarna som byggt Sverige.” Olofsson  syftade förmodligen   på  spetskompetensen  hos det  illitterata trasproletariat från Tredje världen, som Alliansen och deras  samarbetspartner MP  är så angelägna  om att ta hit.

Mona Sahlin skall enligt uppgift ha sagt att ”det är tur att ni från arabvärlden kommer  till Sverige med er kultur eftersom vi svenskar inte har någon.”

Finansminister Anders Borg anser att ”utan den svenska öppenheten”  / vidöppna gränser/ skulle svenskarna ha stått och stampat på  ett jordgolv.”  Enligt  hr Borg duger svenskarna – i motsats  till somalier, eritreaner, sudaneser, afghaner mf  m fl – inte till något annat än att  bygga enklare hyddor.

Fördelar med det homogena  samhället

Det har   trots allt funnits klarsynta politiker  och debattörer även i Sverige.  I samband med raskravallerna i USA  sade  Tage Erlander i riksdagen 1965  ”Vi svenskar lever ju i en så oändligt  mycket lyckligare situation. Vårt lands befolkning är homogen, inte bara i fråga  om rasen utan också i många andra avseenden. ”

DN:s f d chefredaktör , professorn i  statskunskap, författaren och samhällsdebattören Herbert Tingsten var  redan för mer än 40 år sedan lika  klarsynt:  ”Skälet till vår stabila demokrati är att det  inte finns några språkliga, religiösa   eller etniska skiljelinjer i Sverige.”

När dåvarande invandrarminister Anna-Greta Leijon  inför Olof Palme  klagade över den  redan då stora invandringen  svarade  Palme: ”du drar olycka över oss om för  många kommer hit.” [8]

Palme ville på 1970-talet inte ta emot  1 200 kvotflyktingar från Vietnam  med motiveringen att ”deras kultur  skiljer sig så avsevärt från vår att det skulle få oanade följder.” 

Toppdiplomaten, ambassadören  och socialdemokraten Sverker Åström  konstaterade i DN  att ”Sverige borde akta sig för att ta emot  flyktingar från kulturer med så väsensfrämmande seder och bruk att de skulle få  svårt att anpassa sig i ett nordeuropeiskt land.”

När DN bad  honom förklara sig sade han att  han ”visserligen inte ville nedvärdera en  huvudjägares kultur men att en sådan människa skulle känna sig mindre hemma i  Vetlanda eller Gällivare.”

F d riksbankschefen mm Harry Schein skrev på  DN Debatt den 13 juni 2002 under rubriken   ”Drömmen om det mångkulturella  samhället:” att ”ett tag trodde många  att denna dröm förverkligats i USA. Det kan möjligen bero på att landets  ursprungsbefolkning utrotats av invandrarna från Europa.” 

Dåvarande integrationsminister Nyamko Sabuni  konstaterade i SvD den 3 september  2009  att ”Sverige är och ska vara ett land som  präglas av mångfald. Det berikar och  utvecklar alla som verkar här. Men vi kan inte oförblommerat välkomna all  mångfald som positiv, vi måste också vara tydliga med att all mångfald inte är  bra.” ”

Även   Alexander Motturi har under rubriken ”Befria oss från mångkulturen” skrivit  att ”talet om mångkulturalism  i den värderelativistiska medelklassens  värld är inte  ett svar på något  problem utan utgör själva kärnan i krisen.”

Det är meningslöst att diskutera hur man skall  få  mångkulturen att fungera,  eftersom den inte fungerat någonstans, någonsin.  Därför skall debatten handla om varför  vi ö h t behöver mångkultur. Vem behöver grov kriminalitet – gruppvåldtäkter  mord, misshandel, rån, skottlossning på öppen gata, stenkastning mot polis och  räddningstjänst, verbala trakasserier, vandalism, anlagda bränder  etc etc?   Vem vill ha en skola i etniskt  kaos?  Vem vill ha en rättsstat i  förfall,  ett otryggt samhälle, en  havererad sjuk- och åldringsvård dvs   en nedmonterad välfärd p g a de gigantiska kostnaderna för invandring,   integration och  mångkultur.

Svaret är: Maja Hagerman m  fl.

Samhället krackelerar och bryts sönder  medan de ansvariga: -politiker,  journalister, debattörer  m fl –  gömmer sig bakom floskler och inlärda mantran om den ”berikande mångkulturen.”

Massinvandring och mångkultur är oförenlig med tillit,  solidaritet och välfärd

 En av Storbritanniens främsta statsvetare  Oxfordprofessorn  Vernon Bogdanor  skrev den 23 november 2003 på DN  Debatt:”Det går att hävda att känslan  av samhörighet beror på hur homogent ett samhälle är. En hög invandringsnivå kan  då hota den samhörighetskänsla på vilken välfärdsstaten vilar.” 

Han har vidare konstaterat att ”den  höga invandringstakten – ungefär  40 000 människor per år – säkert kommer att bli en påfrestning för den  svenska välfärdsstaten.”

När den erkände statsvetaren Robert Putnam 2007  mottog det Skytteanska priset sade  han i en föreläsning på Uppsala universitet: ” Ju fler etniciteter det finns i ett  samhälle, desto större misstro hyser   invånarna mot varandra. ”

David Cameron har som så många andra konstaterat  att ”mångkulturalismen som politik har  underminerat sammanhållningen i samhället  genom att tillåta och även uppmuntra att  olika kulturer lever separata och åtskilda liv. Det finns delar av vårt samhälle  som inte bara är sönder utan uppriktigt sagt sjuka.” För att hålla samman  det krackelerande samhällsbygget ville Cameron införa ”mer övervakning på nätet,  mer censur och hårdare lagar.

 Den iranske ekonomen Tino Sanandaji  inledde konferensen  ”Bortom multikulti” [9]med att konstatera att ”mångkulturen är död. Att mångkulturen  misslyckats kan man se i Paris förorter, i Tensta och Rosengård.”  Han  citerade  även Putnam ”ett mångkulturellt samhälle  urholkar tilliten mellan människor.”  Han talade vidare om ” de människor  som tror att de är goda för att de skänkt  bort Sverige.”  

Redan 2005 konstaterade Richard Swartz den 12  januari i SvD: ”Det mångkulturella  samhället är möjligt bara om det samtidigt är auktoritärt.”

Paralleller till 1930-talet 

”Guilt by association” har alltid varit  vänsterns/liberalernas och kulturrelativisternas affärsidé.

 I brist på relevanta argument i sitt  desperata försvar av mångkulturen drar   mångkulturens förespråkare   alltid paralleller till 1930-talet och köerna till gaskamrarna. Det  finns

ö h t  ingen svensk  politiskt korrekt debattör som  kan diskutera invandring och mångkultur  utan att dra  dessa paralleller och  Maja Hagerman är inget undantag. Hon hänvisar till Henrik Arnstad som anser  att  ”den högerextremism som finns i Europa i dag  är fascism kort och gott. Vi känner inte igen den för att vi tror att fascister  alltid går klädda i uniform och marscherar på gatorna med antidemokratiska  våldsbudskap som på 1930-talet.  Men   fascismen bär  numera prydlig kostym och lågskor och  återfinns inne i parlamenten.”

Att de numera återfinns i de europeiska  parlamenten är en tydlig signal om att den förda massinvandringspolitiken och  förhärligandet av mångkulturen kommit till världs ände.

Dessutom: om fascismen kan reduceras till en  fråga om klädkod – ”prydlig kostym och  lågskor” – kan de ju inte vara särskilt farlig och Arnstadts, Hagermans med  fleras upprördhet helt obegriplig!  

Inger-Siv Mattson, Nacka 

[1] Engelska originalets titel The New Titalitarians 

[2]  Ordagrant  återgivet efter bandinspelning från Sveriges Radio. I den första version jag  köpte från SR var Baksis inlägg bortredigerat!. Kvar fanns endast uttalanden av  en biskop, socialtjänstemän och drabbade invandrarföräldrar! Efter  påstötning kom så småningom det  oredigerade bandet!

[3]  Alonzo  ledde departementets kampanj ”Ungdom mot  rasism”

[4]  Tidningen  Arbetet 17 januari  2000

[5] Alain de Peyrefitte ”C’était de Gaulle”

[6]  Världen  Idag, 1 november 2006

[7]  Per Ahlmark  i DN  2006

[8] A-G Leijon i sin självbiografi ”Alla rosor skall inte tuktas” 

[9] 14 april 2011 på Engelsbergs herrgård i Västmanland 

***

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

• Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
• Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.

Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168