INSÄNDARE. Både Löfven och Kristersson hade hamnat på psykakuten. För Löfvens del för att han rabblat ordet ”oacceptabelt ” i flera dygn och inte fått en blund i ögonen.  Hos Kristersson hade ansiktsmusklerna fastnat i det kända grinande leendet som vanligtvis bara brukar blinka till sekundsnabbt med jämna mellanrum som en intermittent fyr till havs. Nu satt de bägge prominenta herrarna tillsammans i väntsalen. Den ene med nedböjt huvud och mumlande som en grekisk ortodox präst. Den andre som en schäfer med halvöppen käft som precis ska hugga en i benet.

Tiden gick långsamt och väntan var lång ty som så vanligt befann i sjukhuset i så kallat stabsläge, vilket med vanliga ord betyder att det inte finns vård till den som behöver det. Efter sex timmar vaknade Löfven till och sa med uppenbarligen breddat ordförråd: Det är inte OK att man ska behöva vänta så länge på doktorn. Trots sin stelnade mimik förmådde även Kristersson tala:

Jag förstår inte vad du menar, Stefan. Vi är ju i överens om det här. Du får dina migranter att strö pengar över. De röstar på dig.Jag får dålig välfärd och sjukvård vilket urholkar folks betalningsvilja och ger väljarna anledning att söka sig till privata alternativ. Många migranter är också bra för oss moderater för det betyder låglönejobb och ett krossat fack. Som helhet tycker jag vi har en fair deal.

En strimma av klarsyn lyste till i Löfvens öga. Klart du har rätt Uffe, men vi måste göra något åt den satans Jimmie. Så fort jag tutar i väljarna något om vård i världsklass, rejäla pensioner eller att brotten kommer minska så kommer den djäveln med en massa påhitt som säger emot. Jag har försökt täppa till truten på fanskapet, men inget verkar funka. Men Uffe, jag kan väl lita på dig, jag menar om det blir du som blir statsminister. Vi måste hjälpas åt.

Självklart, sa Kristersson, fast vi inte är överens om slutmålet så är vår väg framåt gemensam. Inga större förändringar, men kanske lite längre fängelsestraff. Allt för syns skull. Ingen kommer att utvisas, inte ens de värsta mördarna och våldtäktsmännen. Anhöriginvandringen kommer flöda på i stort som vanligt. Men du får räkna med att fackets lägstalöner tas bort, bidragen kapas och rotavdraget ökar. Med fortsatt omfattande invandring och knappt en spänn till välfärden så hamnar faktiskt du och sossarna i guldläge igen att visa på hur djävliga vi moderater är. Du får garanterat massor med nya väljare. Och Jimmie kommer jag hålla kort. Han får lite köttben att tugga på. Kanske slänger vi ut lite islamister så de håller sig nöjda. Sen när folk märker det inte blir någon större skillnad när SD har inflytande så sticker väljarna.

Knappt hade Kristersson uttalat det sista ordet då liksom ur en dimma gestalten av en man sakta växte fram sittandes brevid dem. Var kom han ifrån? Hur hade han obemärkt satt sig där och hade han tjyvlyssnat på deras förtroliga samtal? De blivande patienterna plirade på den ovälkomne besökaren från topp till tå. Mannen var i medelåldern, smärt, under medellängd, håret välansat och kostymen såg ut som den var från trettiotalet. Men det var särskilt skorna som verkade konstiga. Den ena var normal men som den andra hade en 15 cm högre sula så karln var uppenbarligen extremt låghalt. Var inte psykakuten fel avdelning med den åkomman?

Guten Tag, sa mannen och tittade på dem med ett illmarigt leende. Karln var uppenbarligen tysk. När han fortsatte var det liksom mannen läst deras tankar och hört allt som sagts: Ni föredrar nog jag tar det på svenska. Idag skulle alla säga jag är på rätt avdelning. Att jag är en galning som borde låsas in. Men det fanns en tid då jag var en upphöjd politiker. Tysk minister för folkupplysning på 30-talet och fram till 1945.  Precis lika framstående som ni är idag. En person som åtnöjt folkets förtroende och som man lyssnade på. Precis som folk gör med er. Visserligen fanns det vissa som såg mig som galning redan då, men sådana personer hade vi bra metoder att bli av med. Betydligt effektivare än att bara smutskasta dem och se till de förlorade jobbet som ni gör idag.

Men jag måste säga att efter att ha lyssnat ert samtal så känner jag verkligen värdegemenskapen. Ledare som vi styr folk dit vi vill och säger vad folk vill höra. Inte besvärar vi dem med ord som inger tvekan, eller får dem att vända oss ryggen. Det är aldrig sanningen som är viktigt, utan viljan till eget ledarskap. Utifrån den viljan bygger vi riktiga ledare vår moral.

Den omodernt klädde tysken verkade vilja berätta om just sina erfarenheter för orden bara flödade på: Mina första 10 år som minister och folkupplysare gick som dans. Väljarna svalde hänfört allt jag sa och sanningen var ovidkommande. Precis som det ska vara. Men med tiden blev det svårare eftersom folket började få felaktiga uppfattningar som måste stävjas. Det var ungefär som när ni idag jobbar med det ni kallar ”Sverigebilden”. Vi hade ryssar, och amerikaner som höll på att invadera och bomba sönder oss. Ni har alla era utländska brottslingar, bidragstagare, islamister, migranter med anhöriginvandring och EU som så sakteliga mal ner allt till intet.

Den tidigare tyske ministern fick nu ett litet bistert utryck och fortsatte sin berättelse: När de utländska trupperna kom allt närmare mitt kära hemland blev vi tvungna ändra vår folkupplysning och metod att hålla folk lugna. Att landet inte längre var något lyckorike var uppenbart för de flesta. Nu erkände vi istället att läget var dåligt. Det var enda sättet att bevara folkets stöd. Istället sa vi det skulle bli bra imorgon. Bara vi höll ihop och jobbade gemensamt. Sedan slog vi på trumman för lite nyuppfunna så kallade V-raketer som skulle vinna kriget och sa slutligen att kriget skulle vinnas i Berlin. Allt var naturligtvis lögn och åtgärderna gjorde varken från eller till, men det fungerande på folket. Nästan exakt som ni gör med till exempel extra kömiljarder till vården, operation Rimfrost och andra skott från höften – ursäkta liknelsen, sa tysken skrattande. Och säger inte du Löfven att du ska göra Sverige till ett välfärdsland igen, imorgon! Samtidigt som det du faktiskt gör förvärrar läget. Jag skulle inte kunnat spelat korten bättre själv, sa den gamle tyske ministern med ett berömmande nickande.

Kristersson och Löfven hade suttit som stumma under hela utläggningen, men Kristersson fick nu mål i mun: Vi vet vem du är. Du är en avskyvärd fruktansvärd människa som orsakat miljontals människors lidande och förstört länder.

Ursäkta, sade den tyske f.d ministern i förorättad ton. Jag har bara fattat beslut som fått vissa konsekvenser. Precis som era beslut får konsekvenser. Ser ingen större skillnad mellan att låta någon dö genom exempelvis undanhållen vård istället för med ett pistolskott. Eller att kvinnor blir våldtagna av soldater istället för av civila som staten tillåter härja fritt. Slutresultatet detsamma. Men i det ena fallet kan de ansvariga inbilla sig vara goda människor.

Med ens var mannen försvunnen och lämnande Kristersson & Löfven grubblandes över de avslutande orden. De var ju goda människor och nu i juletid var deras önskan om folkets lycka och välgång särskilt innerligt stark.

Gustaf