ARBETSMARKNAD. På bara två kvartal har antalet svenskar som verkligen arbetar sjunkit från cirka 4 360 000 till 4 120 000, en minskning med 240 000 personer. Det visar siffror från SCB. ”Läget är allvarligt”, säger Johan Kreicbergs på Svenskt Näringsliv, enligt Arbetsmarknadsnytt. 

1990 var det 4.600.000 som arbetade och 2019 den bästa högkonjunkturen på väldigt länge var det 4.792.000 som arbetade samtidigt som befolkningen ökat med 2.000.000.

Vanligen brukar sysselsättningen vara ett bra mått på utvecklingen på arbetsmarknaden. Men alla som är sysselsatta arbetar inte. Det gäller till exempel alla som har en anställning men är föräldralediga, sjukskrivna, på semester eller frånvarande av någon annan anledning. Under 2019 var till exempel 5.130.000 personer sysselsatta under en genomsnittlig vecka men samtidigt var det bara 4.340.000 som verkligen arbetade minst en timme under genomsnittsveckan.

Under normala år finns det ett starkt positivt samband mellan sysselsättningen och personer i arbete. Semestrar och sjukfrånvaro varierar inte så kraftigt från år till år.

– Men under coronakrisen har ökningen av antalet korttidspermitterade och en ökad korttidsfrånvaro gjort att sysselsättningen blivit ett allt sämre mått på hur mycket arbete som verkligen utförs, säger Johan Kreicbergs.

Till exempel är sysselsättningsgraden fortfarande högre nu än under både finanskrisen och 90-talskrisen.

– Men läget på arbetsmarknaden måste ändå räknas som mer allvarligt nu eftersom antalet arbetstimmar per person i arbetsför ålder är lägre nu än under tidigare kriser, säger han.

Detta har lett till att sysselsättningen har sjunkit med 130 000 mellan fjärde kvartalet 2019 och andra kvartalet 2020, trots att antalet personer som verkligen är i arbete har minskat med 240 000. Av totalt 10,4 miljoner invånare i Sverige är det alltså bara 4,1 miljoner som arbetar just nu.

 Att invandringen är en katastrof både ekonomiskt och mänskligt har många av oss insett sedan länge. Nu visar en ny rapport att det är ännu värre, en majoritet av utrikesfödda har inte uppnått självförsörjning. Lägst försörjningsgrad har invandrare från Afrika och Mellanöstern visar ny rapport.

I den nya rapporten från forskningsstiftelsen Entreprenörskapsforum har författarna, nationalekonomerna Johan Eklund och Johan P Larsson, tittat på självförsörjningsgraden hos inrikes- och utrikesfödda. I dagens penningvärde räknas man med detta mått som självförsörjande om man tjänar runt 12.600 kronor i månaden efter skatt.

”En majoritet av utrikes födda i arbetsför ålder har under perioden 1990 till 2016 inte uppnått självförsörjning”, slår författarna fast.

-Pettersson har tagit upp detta på bloggen flera gånger och man skulle tycka att det skulle vara stora nyheter i de etablerade medierna och bland politikerna, men de bemöter katastrofen med tystnad, inte ens ett ”vi såg det inte komma” och SVT samt de andra ger de grävande reportrarna ett ansikte.

Rapport om självförsörjning bland utrikesfödda

• En majoritet av utrikes födda i arbetsför ålder har under perioden 1990 till 2016 inte uppnått självförsörjning. År 2016 var drygt 600 000 utrikes födda i arbetsför ålder inte självförsörjande. Högt räknat var 38 respektive 36 procent av individer med härkomst i Afrika respektive Mellanöstern självförsörjande 2016. Motsvarande uppskattningar för inrikes födda och individer från våra nordiska grannländer låg på 73 procent. Självförsörjningsgraden är betydligt lägre än sysselsättningsgraden.
• Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda är ett av de största i Europa. Arbetslösheten var 2018 3,8 procent bland inrikes födda och 15,4 procent för utrikes födda (15–74 år). Samtidigt har Sverige ett ansenligt ekonomiskt utanförskap. Under 2018 försörjde sig motsvarande 772 000 helårspersoner i arbetsför ålder under hela året på bidrag och sociala ersättningar (motsvarande 13,3 procent av arbetskraften). Hur fördelningen mellan inrikes och utrikes födda ser ut saknar vi information om.
• Sysselsättningsstatistiken är en otillräcklig indikator på arbetskraftens
  ekonomiska aktivitet. Sysselsättningsstatistiken mäter andelen i arbetskraften som var sysselsatta minst en timme under november månad och ger därför ingen heltäckande bild av hur hög andel av befolkningen som uppnår tillräckliga inkomster för att vara självförsörjande.
• Självförsörjningsgraden ger en mer rättvisande bild av graden av ekonomisk integration hos utrikes födda än vad sysselsättningsstatistiken gör. Självförsörjningsgraden definieras som fyra prisbasbelopp, vilket 2019 motsvarade en årlig bruttoinkomst på 186 000 kronor eller cirka 12 600 kronor netto (efter genomsnittlig inkomstskatt) per månad. Detta motsvarar ungefär 50 procent av medianinkomsten vilket utgör OECD:s definition av den relativa
  fattigdomsgränsen. Beloppen ligger i nivå med de bidrag och ersättningar familjer kan få, men väl under de kollektivavtalade minimilönerna.

Forskarna skriver: Både den formella utbildningsnivån och de faktiska färdighetsnivåerna är lägre för utrikes födda jämfört med inrikes födda. Långtidsutredningen (SOU 2015:104) slår fast att det är mycket stor variation i färdighetsnivåer inom varje given utbildningsnivå, baserat på OECD:s undersökning av vuxnas färdighetsnivåer (den så kallade PIAAC-undersökningen).

Sammantaget för de nordiska länderna visar PIAAC-undersökningen att de högsta räknefärdigheterna återfinns bland inrikes födda och de lägsta bland individer med ursprung i Afrika söder om Sahara samt Arabländerna.

I genomsnitt har individer med hög utbildning (högskoleutbildningar samt längre eftergymnasiala yrkesutbildningar) från dessa länder sämre räknefärdigheter än inrikes födda med låg utbildningsnivå (mindre än två års gymnasieutbildning).

Utlandsfödda har även sämre läsförmåga för varje given utbildningsnivå, vilket framgår av forskning hos Delmi (Bussi och Pareliussen, 2017).

SVT:s vd Hanna Stjärne och SVT:s mediedirektör har kommenterat och låter hälsa att de tar avstånd från verkligheten då den inte överensstämmer med deras värdegrund…

Jag minns några artiklar i bland annat Dagens Nyheter i oktober 2012, ”Utan invandring stannar vården” 

Detta fick Pettersson att skriva till landstingen i Stockholm och Södermanland och fråga hur stor andel av patienterna och vårdtagarna som hade utländsk bakgrund. Svaret uteblev, det registrerades inte. Jag undrar då naturligtvis hur DN kan skriva ”Utan invandrare stannar vården”, jag menar att om 20 procent av de anställda är invandrare och patienterna med utländsk bakgrund ligger på 25 procent  så skulle vården fungera bättre och kosta mindre utan invandrare.

Nu har Rebecca Weidmo Uvell fått färsk statistik från SCB och konstaterar att Dagens Nyheters gamla artikel inte stämmer nu och den stämde inte då.

Knappt 2000 afghaner jobbar som vårdbiträden, en grupp som generellt har låg utbildning när de kommer. Inte en obetydande del av framför allt kvinnorna är till och med analfabeter och de får inte jobb som vårdbiträde om de inte kan läsa, även vårdbiträde kräver utbildning. Nästan lika många eritreaner som afghaner är vårdbiträden, 2500 irakier, 1800 somalier och 1200 syrier.

Och 55.000 svenskar.

Även skötare/vårdare kräver låg utbildning. 132.000 svenskar jobbar inom detta område medan 1100 afghaner, 1000 eritreaner, knappt 4000 irakier, 2000 somalier och 1600 syrier har de jobben.

1000 afghaner, 1800 eritreaner, 3300 irakier, 1600 somalier och 700 syrier arbetar som undersköterskor och 148.000 svenskar.

-Pettersson säger att varje hand i vården och omsorgen behövs om de kan svenska, men stor invandring räddar inte vården eftersom det för varje invandrare som arbetar inom vården kommer många som ökar trycket på välfärden vård, skola, omsorg, försörjningsstöd, dagisplatser, skolplatser, speciallärare, omsorgspersonal, polis, kriminalvård, domstolar, bostäder, parkeringsplatser, el, telekommunikation osv.

Jag har försökt min inte lyckats ta reda på hur många som skulle kunna arbeta med annat om vi slapp invandringsindustrin. Hur många arbetsförmedlare, poliser, socialarbetare, lärare, ordningsvakter, undersköterskor, tolkar, osv. skulle kunna göra nytta utan invandrare?

***