INVANDRING & BIDRAG. Vi kommer inte att acceptera att budgetpropositionen innebär en återgång till en gammal bidragslinje. Skatten på de lägsta inkomsterna måste ned, skriver Nyamko Sabuni, Mats Persson och Joar Forssell, Liberalerna i Svenska Dagbladet, tyvärr bakom betalvägg. 

Liberalerna fortsätter med att efter sommaren måste politiken ta ställning till hur vi långsiktigt återstartar svensk ekonomi. En utgångspunkt för Liberalerna är att fler ska ges möjlighet att gå från bidrag till jobb. En av våra viktigaste prioriteringar i höstens budgetförhandlingar är att fler med låga arbetsinkomster får mer pengar kvar i plånboken. Så kan fler komma i arbete och bidragsberoendet brytas.

Slutsatsen är enkel: fler måste gå från bidrag till jobb. Det måste alltid löna sig att arbeta. Folk måste få behålla mer av sina egna pengar.
Redan nu har Sverige den största skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda i hela EU. Arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor är fyra gånger så hög som bland kvinnor födda i Sverige.

Antalet arbetslösa utrikes födda i åldern 16–64 år uppgick enligt Statistiska Centralbyrån till 179.100 i december 2019. Till detta ska adderas 326.300 utrikes födda i samma ålderskategori som är utanför arbetskraften. Att begränsa och försvåra arbetskraftsinvandringen är därmed ingen lösning på utanförskapet bland nyanlända.

Att det tar lång tid för utrikes födda att etablera sig på svensk arbetsmarknad har länge varit känt. En siffra som under många år använts är att det tar åtta-nio år innan hälften av de nyanlända kommit i sysselsättning. Begreppet sysselsättning är brett och inkluderar arbetspraktik, utförande av arbetsliknande uppgifter, diverse arbetsmarknadsåtgärder och offentligt subsidierade jobb. Utrikes födda tenderar att i högre grad än inrikes födda vara sysselsatta i dylika åtgärder, såsom en del av etablerings- och integrationsprocessen. Trots det var arbetslösheten nästan fyra gånger högre bland utrikes födda än bland inrikes födda under 2018. Och sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige är ett av de största i Europa.

När bland annat Entreprenörskapsforum och Handelns forskningsinstitut under det senaste året i stället tittat på etableringstider utifrån självförsörjning framkom en ännu dystrare bild av det ekonomiska utanförskapet. Enligt Entreprenörskapsforum tar det i genomsnitt 12–13 år för att hälften av de utrikes födda ska uppnå självförsörjning på 12.800 kronor efter skatt och att drygt 600.000 utrikes födda i arbetsför ålder inte är självförsörjande i Sverige. HFI konstaterade att hälften av alla utrikes födda som var i åldern 21-50 år när de anlände till Sverige efter 15 år är arbetslösa, utanför arbetskraften eller i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Rapport om självförsörjning bland utrikesfödda

-Pettersson säger att Liberalerna bara delvis har rätt. Visst kan man sänka skatten för de med lägst inkomster men man kan också sänka bidragen för att öka anledningen till att skaffa sig ett arbete. Framförallt är det ingen naturlag att nyanlända ska ha tillgång till samma välfärdssystem som infödda.

Att begränsa och försvåra arbetskraftsinvandringen är givetvis en del av lösningen även om liberalerna inte tycker det.

Sedan ska bidrag vara för att överleva på, inte att leva på.

Arbetskraftsinvandring av lågkvalificerad arbetskraft handlar om några få saker. Klanmentalitet, fusk och brottslighet. Att inte regeringen och en stor del av oppositionen inser det är obegripligt.

Sverige är ensamt i västvärlden om att välkomna lågkvalificerad arbetskraft från länder utanför Europa med öppna armar. Detta faktum i sig borde få någon att reagera.

Dagens regelverk innebär att en arbetstagare kan komma till Sverige för ett jobb med en lön på 13.000 kronor brutto i månaden och får ta med sig familjemedlemmar utan försörjningskrav.

Skärp dig Nyamko!

***