EKONOMI. Coronakrisen har varit en stjärnsmäll för svensk industri, men det är bara början, varnar ekonomer. Det allvarliga läget har blottat en ny djup kris under ytan som stoppar Sverige från att starta om. ”Ingen vill finansiera projekt i Sverige”, säger forskaren Stefan Fölster till fPlus.

Den svenska regeringen har till exempel bundit sig väldigt hårt vid koldioxidmålet som man mäter i form av utsläpp från svenskt territorium. Det betyder att om industriproduktionen i Sverige ökar så ses det alltid som ett problem av regeringen eftersom det kan bli svårare att nå målet. Att strypkopplet på industrin ökar världens utsläpp av växthusgaser blundar man för, säger Stefan Fölster.

– Det gör att många reformer som skulle öka industrins konkurrensförmåga och minska utsläppen bara ses som problematiska från regeringens synvinkel, förtydligar Fölster.

Det finns ett aktuellt fall som tydligt belyser problematiken, nämligen Preems stora investering i ett nytt raffinaderi i Lysekil, enligt Stefan Fölster. Där ställs det på sin spets.

– Det är helt klart bättre för världen att Preem expanderar i Sverige, eftersom svensk industriproduktion är mycket mer klimateffektiv än i andra länder som använder kol- och oljekraftverk. Sverige skulle också kunna få fördelar i form av miljöinnovationer och jobbtillfällen, säger han. Men för regeringen är investeringen ett jätteproblem eftersom utsläppen i Sverige kan öka något på kort sikt. Så man har tagit saken i egna händer och gripit in i miljöprövningen för att stoppa Preems planer, vilket har kritiserats från en rad rättsexperter och agerandet har KU-anmälts.

-Pettersson säger att strypkopplet heter Miljöpartiet och det har Sverige inte råd med…

I Sverige har koldioxidutsläppen mer än halverats sedan 1970, medan andra länder fortfarande ökar och satsar på kol. Sveriges totala utsläpp är mindre än 0,2 procent av världens totala utsläpp och våra totala utsläpp på ett år är mindre än vad Kinas ökar på en månad.

***