INVANDRING. Sigtuna kommun ansökte 2017 om ersättning från Migrationsverket för ”vård av ensamkommande barn”. Ersättningen gällde utgifter för fjärde kvartalet 2016. Kommunen uppgav först att man ville ha ersättning för 233 vårddygn, men korrigerade senare detta till 182.
Totalsumman man ville ha var 6.702.855 kr – vilket innebär en dygnskostnad på 36.829 kr per ”barn”.
Migrationsverket beslutade att bevilja kommunen 3.003.277 kr. Den resterande kostnaden ansågs inte ha varit befogad och kommunen har i ett antal fall brustit i att redogöra för vad kostnadsposterna består av. Exempel på vad man velat ha ersättning för är kostnad för Securitas med 214.874 kr och SOS Alarm med 22.871 kr.
Man har även i flera fall ansökt om ersättning för individer, som andra kommuner redan fått ersättning för.
Sigtuna kommun överklagade först till Förvaltningsrätten och därefter till Kammarrätten, och beviljades ytterligare 2.142.232 kr respektive 631.510 kr. Totalt fick man 5.777.019 kr av begärda 6.702.855 kr.
Ja, vad säger man? Nästan 37 000 kr/dygn och barn alltså för ”vård” av ”barn”.
Låter detta som en god investering?
-Pettersson förstår att ni har svårt att tro på dessa siffror så jag bifogar domen och undrar när lönsamheten kommer…
Stockholm Kammarrätt 6031-19 Dom 2020-04-27
En detalj ur domen på sidan 5: Migrationsverket har avslagit ersättning för beräkningar på individnivå avseende fyra individer med sammanlagt 105.208 kr. Skälen för beslutet var att individ med dossiernummer 11-095531 (löpnr 9) inte omfattades av asylersättningsförordningen för hela den sökta perioden, att individ med dossiernummer 50-893179 (löpnr 16) varit anvisad till Stockholms kommun och att Stockholms kommun fått utbetald ersättning för individen för samma tidsperiod som Sigtuna kommun nu ansökt om. Vidare att individ med dossiernummer 12-537974 (löpnr 28) omfattades av ett gällande utvisningsbeslut under den sökta perioden samt att individ med dossiernummer 50-907168 (löpnr 44) avseende vilken Solna kommun fått utbetalt ersättning för samma tidsperiod som Sigtuna kommun nu ansökt om.
Ur beslutet från Migrationsverket framkommer att personen ifråga kom till Sverige med förälder 2013. Ansökte om asyl, men drog tillbaka ansökan året därpå och lämnade landet. Återkom 2016 och då fanns ett gällande utvisningsbeslut – trots detta hamnade personen på ett HVB-boende i Sigtuna kommun.
***
Ha, ha!
Rätt åt Sigtuna borna om de får några 100% högre skatt
för att de röstat på LANDSFÖRRÄDARNA!
De kan gott ha infödingarna boende hos sig!
Finns kanske några gamla tanter som vill ha ”inneboende”?
(vi hade en så´n hyresgäst. – det kostade oss mycket att bli
av med henne.)
(Hyresgästföreningen försvarade henne ! ! !)
Oj då, gott om skattepengar och vi naiva pch konflikträdda svenskar bara fortsätter att knyta näven i fickan och gnälla hemma vid köksbordet och förvänta oss att någon annan ska fixa biffen !
Som vi bäddat får vi också ligga.
Finns ingen kommun som kan redovisa vinst för mottagning
av individer som totalt skiter i vilka kostnader dom åstadkommer,
märkligt att kommunerna stirrat sig blinda på att Staten
ansvarat för dom första två åren.
Hela invandrings karusellen sammanlagt är en gigantisk
förlustaffär, därför vågar inte myndigheterna redovisa kostnaderna
Finns det någon politiker och någon myndighet som ställer sig frågan före ett beslut: Är detta rimligt?
Om svaret är nej – är det någon som då törs besluta: Det här gör vi inte!
hur många barn vårdades för 36,8 tsek per dygn?
Det är dygnskostnad per ”barn”
Vältränade militärer, knarklangare, knarkmissbrukare, våldtäktsmän, rånare, bil och huseldare mellan 20 och 40 från Menaland menar ni väl. Det är dessa som kostat ca 30’/dygn samt lite extra som fiffiga kommun tjänstemän passat på att ta upp som kostnader i den stora konkursen. Nu har vi utöver dessa halva Afrika, Asien, Sydamerika, gamla sovjetstaters medborgare som står på kö för att befolka Sverige. Förstår att de övriga nordiska länder inför begränsningar för svenska medborgare. Allt det här kan vi tacka 7-klövern som tillåter detta och ca 82% av valmanskåren som gärna vill betala för detta och röstat för att så skall ske.
Jag tycker att det är rimligt att den som orsakar ett problem också står för kostnaden. I detta fall har staten genom oansvariga politiker och tjänstemän orsakar Sveriges kommuner och skattebetalare gigantiska kostnader. FN och EU anser att ”rika länder” bör ha ett bistånd som uppgår till 0,7% av BNI. Svenska politiker tycker att 1% låter bättre. Det är bara Luxemburg som tack vare banker och skatteplanering hyser samma åsikt.
Rimligt vore att allt bistånd skulle följa rekommendationerna och följaktligen skulle alla kostnader som rör utlänningar samlas under dessa 0,7%. Med andra ord; Utrikes och inrikes bistånd, Migrationsverket, FN, med mera, med mera kostnadsberäknas till maximalt 37 miljarder kronor. (2014 räknade Jan Tullberg att enbart migrationen kostade 250 miljarder varav hälften i offentliga utgifter.)
Det låter, som olagligt skövlande av allmänna skattemedel. Hur många dog i pandemin pga. saknade beredskapslager och saknade smittskydd inom äldrevård t.ex. Nej samhällsarkitekterna prioriterar nog migrationen på olagliga grunder.
Lägg ner migrationsverket helt o hållet och starta ÅTERVANDRINGSVERKET. Dom kommer att ha mycket jobb långt framöver
Galenskaperna bara fortsätter, alla beslut tas tydligen med baktanken, det är inte vi som ska betala, vi är generösa och vill hjälpa alla som det är synd om. Och eftersom det tydligen är alla som det är synd om så fortsätter eländet att öka.
Märkligt dock att det aldrig är synd om dem som arbetar, betalar skatt och aldrig klagar, alltså vi svenskar. Vi är de som ingen kultur har, bara de som betalar de räkningar som den fina humanitära gruppen med varm hand lämnar oss.
De kommer ta lång tid, om någonsin, innan de betalar sig, fast en del trodde ju på vinst med en gång. Det är bara att erkänna att svenska folket fick nitlotten.
Bifogar en doktorsavhandling :-D. Det saknas forskning om hur genus påverkar resenärer vid deras vardagliga vistelser på järnvägsstationer.
Rum, rytm och resande: Genusperspektiv på järnvägsstationer
Gilboa Runnvik, Ann-Charlotte
Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
2014 (Svenska)
Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
Alternativ titel
Rhythm, space and mobility : Railway stations as gendered spaces (Engelska)
Abstract [sv]
Järnvägsstationer är att betrakta som offentliga platser och regleras av transportpolitiska målsättningar om jämställdhet och tillgänglighet för alla (Prop. 2008/09:93). Trots det saknas forskning om hur genus påverkar resenärer vid deras vardagliga vistelser på järnvägsstationer.